< Anden Kongebog 13 >

1 Idet tre og tyvende Joas's, Ahasias Søns, Judas Konges, Aar blev Joahas, Jehus Søn, Konge over Israel i Samaria i sytten Aar.
Judah gam’ah Joash lengpan vaihom kum somni le thum lhin kum’in, Jehu chapa Jehoahaz in Israel gam’ah lengvai ahin hompan in ahi. Amahin Samaria gamsung ah kum somel sagi vai ana hom in ahi.
2 Og han gjorde det onde for Herrens Øjne og vandrede efter Jeroboams, Nebats Søns, Synder, med hvilke han kom Israel til at synde, han veg ikke derfra.
Ahinlah aman Pathen mitmu’n thilse jing anabolin ahi. Aman Nebat chapa Jeroboam in Israelte ana chonset sah bang bangin Jeroboam chondan jouse chu ana juitan ahi.
3 Derfor optændtes Herrens Vrede over Israel, og han gav dem i Hasaels, Syriens Konges, Haand og i Benhadads, Hasaels Søns, Haand alle Dage.
Hijeh chun Pakai chu Israel chunga ana lunghang lheh jingin ahi, hijehchun Syria lengpa Hazael leh achapa Benhadad chu Israelte avel vellin ana josah in ahi.
4 Men Joahas bad ydmygeligt til Herren, og Herren hørte ham; thi han saa til Israels Trængsel, thi Kongen af Syrien trængte dem.
Hijou chun Jehoahaz chu Pakai kom’ah ana taovin panpina anathum’in ahileh, Syria lengpan Israelte chu ana ha suhgenthei val jeh chun Pakaiyin ataona anasangin ahi.
5 Og Herren gav Israel en Frelser, og de slap fri for at være under Syrernes Magt; og Israels Børn boede i deres Telte som tilforn.
Hijeh chun Pakaiyin mikhat asollin Israelte chu Syria te suhgentheina a konin aga huhdohsah tan ahi. Hijou chun Israelte chu tumasanga bangin lungmongin ana cheng tauvin ahi.
6 Dog vege de ikke fra Jeroboams Hus's Synder, som han kom Israel til at synde med, men man vandrede derudi, og Astartebilledet blev ogsaa staaende i Samaria.
Ahinlah Jeroboam umchan ala uvin ana chonse jom kitji uvin ahi. Amahon Samaria a um Asherah doiphung jong chu ana kitunsah jing nalai uvin ahi.
7 Men Joahas beholdt ikke flere Folk tilovers end halvtredsindstyve Ryttere og ti Vogne og ti Tusinde Fodfolk; thi Kongen af Syrien havde ødelagt dem og gjort dem til Støv at træde paa.
Ajona in Jehoahaz sepaiho jong ahung alhomlheh tan, sakol kangtalai touthem som nga, sakol kangtalai som nga chujongleh keng sepai sangsom bou ahitan ahi. Adangse chu Syria sepaiten ana thagam’u ahitan akeng uva vutvai bang’a ana chotpha gam u ahitai.
8 Men det øvrige af Joahas's Handeler og alt, hvad han gjorde, og hans Vælde, ere de Ting ikke skrevne i Israels Kongers Krønikers Bog?
Jehoahaz vaihom sunga thilsohho, ama natohdoh le thilbol ho chule athanei naho chu Israelte lengho thusim kijihna thusimbua aki jih lut tan ahi.
9 Og Joahas laa med sine Fædre, og de begravede ham i Samaria, og hans Søn, Joas blev Konge i hans Sted.
Jehoahaz athiphat’in Samaria gamah avui tauvin ahi. Ama jouvin Jehoash in leng mun ahinlo tan ahi.
10 I det syv og tredivte Joas's, Judas Konges, Aar blev Joas, Joahas's Søn, Konge over Israel i Samaria i seksten Aar.
Judah gam’ah Joash lengpa vaihom kum somthum le sagi lhinin, Israel gamah Jehoash in lengvai ahin hom pan tan ahi. Aman Samaria gamsung ah kum somle gup sungin lengvai ana hom in ahi.
11 Og han gjorde det, som var ondt for Herrens Øjne; han veg ikke fra nogen af Jeroboams, Nebats Søns, Synder, som han kom Israel til at synde med, men han vandrede deri.
Ahinlah amahin Pakai mitmu’n thilse jing ana bollin Nebat chapa Jeroboam in Israelte ana chonset sahna akona chu kilehei ding ana nompon ahi.
12 Men det øvrige af Joas's Handeler og alt, hvad han gjorde og hans Vælde, hvorledes han stred med Amazia, Judas Konge, ere de Ting ikke skrevne i Israels Kongers Krønikers Bog?
Jehoash vaihom sunga thilsohho jouse leh aman anatohdoh holeh athaneina chengeija anatoh ho chuleh Judah lengpa Amaziah toh gal ana kisatto naho abonchan Israelte lengho thusimbu kijihna lekhabua abonchan akijih lut soh keijin ahi.
13 Og Joas laa med sine Fædre, og Jeroboam sad paa hans Trone; og Joas blev begraven i Samaria hos Israels Konger.
Jehoash athiphat’in Israel lengho kivuina Samaria munah chun anavui tauvin ahi. Hiche jouchun achapa Jeroboam ni na in lengvai ahinpo pan tan ahi.
14 Og Elisa blev syg af sin Sygdom, af hvilken han døde; og Joas, Israels Konge, kom ned til ham og græd for hans Ansigt og sagde: Min Fader, min Fader! Israels Vogne og hans Ryttere!
Elisha chu athikon natna jalkhun a aumjinglai ahin, Israel lengpa Jehoash in agavil’in aga ka khum’in, “Hepa! Hepa! Israelte kangtalai tou them holeh akangtalai hou kamun ahi!” tin akakhum in ahileh,
15 Da sagde Elisa til ham: Tag Bue og Pile; og han tog Bue og Pile til ham.
Elisha’n ajaha, “Thalpi khat le thal chang phabep gakilah tan,” ati, hijehchun aman jong thalpi khat le thalchang phabep agakilah in ahi.
16 Da sagde han til Israels Konge: Læg din Haand paa Buen; og han lagde sin Haand paa den, og Elisa lagde sine Hænder paa Kongens Hænder.
Elisha’n ajah a, “Thalpi kisadoh tem’in,” atia ahileh amanjong akisadoh kittai. Hichun Elisha’n lengpa khut teni chunga chun ama khut tenin atuh in,
17 Og han sagde: Luk det Vindue op imod Østen! og han lukkede det op; og Elisa sagde: Skyd! og han skød. Og han sagde: En Frelses Pil fra Herren og en Frelses Pil imod Syrerne, og du skal slaa Syrerne i Afek, indtil du gør Ende paa dem.
Hitin aseitai, “Nisolam a bangkot chu hongdoh tan,” atileh amanjong ahongdoh tai. Chujouvin Elisha’n, “Kap jeng tan,” atileh aman thal changkhat akaptai. Hichun Elisha’n jong, “Hiche chu Pakai thalchang ahi, Syria mite chunga galjona thalchang ahi, ajeh chu nangin Syria mite chu Aphek munna nasuh gamhel ding ahi,” tin aphongdoh tai.
18 Og han sagde: Tag Pilene; og han tog dem; og han sagde til Kongen af Israel: Slaa imod Jorden; og han slog tre Gange, og saa holdt han op.
Chuin Elisha’n jong aseikti in, “Tun nangin thalchang dangho chu kilah in lang tol chu jeptan,” ati. Hichun lengpan jong thalchang chun tol chu thumvei ajeptai.
19 Da blev den Guds Mand vred paa ham og sagde: Havde du slaget fem eller seks Gange, da skulde du have slaget Syrerne, indtil du havde gjort Ende paa dem; men nu skal du slaa Syrerne tre Gange.
Ahin Pathen mipa chu achung’ah alunghang lheh jing in, “Nangin tol chu nga vei ahilouleh gup vei najep ding ahi,” tin aman asamjah jeng tan ahi. “Chutileh nangin Syria mite chu nasuhmang hel ding ahi. Tunvang nangin thumvei bou najo ding ahitai,” ati.
20 Og Elisa døde, og de begravede ham; og Moabs Tropper kom i Landet først paa Aaret.
Hichun Elisha athin ahileh ana vui tauvin ahi. Hichelai chun Moab sepaiten chavang lai seh leh Israelte chu gal in ahin nokhum jingkei uve.
21 Og det skete, at de begravede en Mand, og se, da de saa Troppen, da kastede de Manden i Elisas Grav; og der Manden kom ned og rørte ved Elisas Ben, da blev han levende og stod op paa sine Fødder.
Khatvei hi Israelte phabep in mithi khat hi anavui un ahileh hiche minokhum sepai hochu amu uvin, amaho jong kino tah in mithipa tahsa chu Elisha kivuina lhan sung’a chun alehlut un ajamdoh tauvin ahi. Ahin mithi long chun Elisha guchu atohkhah phat’in ahung hingdoh in, akengah ahung dingdoh kit tan ahi.
22 Og Hasael, Kongen af Syrien, havde trængt Israel alle Joahas's Dage.
Jehoahaz lengpa vaihomlai sungsen Syria lengpa Hazael in Israelte hi ana ha suhgenthei lheh jengin ahi.
23 Men Herren var dem naadig og forbarmede sig over dem og vendte sig til dem for sin Pagts Skyld med Abraham, Isak og Jakob og vilde ikke ødelægge dem og bortkastede dem endnu ikke fra sit Ansigt.
Ahin Pakai chun Israelte alungset le akhotona jeh'in, abon'in asuhmang sah deh poi. Abraham, Isaac chule Jacob toh akitepna jal chun anapanpi jing nai. Hiti chun aman tuni changeijin amaho hi abonin asumang pon chuleh ama angsunga konin jong apaimang chomdeh pon ahi.
24 Og Hasael, Kongen af Syrien, døde, og hans Søn Benhadad blev Konge i hans Sted.
Syria lengpa Hazael athitan ahileh achapa Benhadad in ama khellin lengmun alotan ahi.
25 Og Joas, Joahas's Søn, tog de Stæder igen fra Benhadads, Hasaels Søns, Haand, som han havde taget fra Joahas's, hans Faders, Haand i Krigen; tre Gange slog Joas ham og fik Israels Stæder igen.
Jehoashpa Jehoahaz akona analah peh’u khopi hochu Jehoash in Hazael chapa Benhadad na konin akile lahdoh kittan ahi. Jehoash in Benhadad chu thum veijin anajouvin Israel khopi hochu anakile lahdoh gamtan ahi.

< Anden Kongebog 13 >