< 1 Samuel 24 >

1 Og det skete, der Saul kom tilbage fra Filisterne, da forkyndte de ham og sagde: Se, David er i Engedi Ørk.
Saul in Philistine mite agasat-a ahung kile jouvin, David En-gedi gamthip mun’ah aluttai tithu aseipeh tauvin ahi.
2 Da tog Saul tre Tusinde Mand, udvalgte af al Israel, og gik hen for at opsøge David og hans Mænd paa Stengedernes Klipper.
Hijeh chun Saul in Israel mite jousea konin galsat them cheh mi sangthum akilhen doh’in David le amite holding in gam-kelcha umna songkol lang’ah aga hol tauvin ahi.
3 Og der han kom til Faarestierne ved Vejen, da var der en Hule, og Saul gik ind for at tildække sine Fødder; men David og hans Mænd sade i det inderste af Hulen.
Saul chu ahunga ahile lampia kelngoi honlah khat agatoh khan, hiche laiya chun songkohom khat aumin, hikoma chu chomkhat kicholdo din aluttai, hiche songko sunga adan sungnung lang ma ma-a chu David le aloite kisella uma ahi.
4 Da sagde Davids Mænd til ham: Se, dette er den Dag, om hvilken Herren har sagt dig: Se, jeg giver dig din Fjende i din Haand, at du skal gøre med ham, som godt er for dine Øjne; og David stod op og afskar hemmelig en Flig af Kappen, som Saul havde paa.
David aloihon ajah a guhthimin, “Tuhi nang dia phat kijen petcha ahi! Tunia hi Pakaiyin asei, ‘Keiman namel mapa chu nakhut’a kapeh doha, nangman naphatsah lamlama nabol ding ahi.’tia asei nikho chu tunia hi hung lhunga ahitai,” atiuve. Hijeh chun David jong akipatdoh in, kangchan akithol thol’in, Saul sangkhol chol mong chu aga-at tan peh tan ahi.
5 Og det skete derefter, da slog Davids Hjerte ham, fordi han havde afskaaret Fligen, som hørte Saul til.
Ahin David in Saul sangkhol chol mong chu aga-at tan chu alungsunga nommo asan ahi.
6 Og han sagde til sine Mænd: Herren lade det være langt fra mig, at jeg skulde gøre denne Gerning ved min Herre, Herrens Salvede, at lægge min Haand paa ham; thi han er Herrens Salvede.
Hijeh chun amite jah’a, “Pakaiyin ahet ahi, hiche hi kanabol louding dol ahi, ajeh chu amahi ka pakai le kaleng ahi. Pakaiyin adeilou, ka Pakai le ka lengpa chunga hiche kabol hi alhendohsa le athaonu doudal kahi,” atin ahi.
7 Og David holdt sine Mænd i Ave med Ord og tilstedte dem ikke at staa op imod Saul. Og Saul stod op af Hulen og gik hen ad Vejen.
Hijeh chun David in a sepaite chu atuhtang nah nah in, Saul chu atha sah tapon ahi. Saul athouvin songko adalha a, alampi’ah akiche phat- in,
8 Men derefter stod David op og gik ud af Hulen, og raabte efter Saul og sagde: Min Herre Konge! Da saa Saul sig tilbage, og David bøjede sit Ansigt til Jorden og kastede sig ned.
David ahung potdoh'in anungjuiyin asamin, “Ka pakai le lengpa!” atileh Saul ahung kihei phat’in ama jabolnan David tol’a abohkhup in chibai aboh in ahi.
9 Og David sagde til Saul: Hvorfor hører du paa de Menneskers Ord, som sige: Se, David søger efter din Ulykke?
Chule, hitin Saul jah’a asamin, “Ipibolla nangin mipiho thusei na ngaiya, keihin nang chu kasuhgenthei dana nagel ham?
10 Se, dine Øjne have set paa denne Dag, at Herren har givet dig i Dag i min Haand i Hulen, og man talede til mig om, at jeg skulde slaa dig ihjel, men jeg sparede dig; thi jeg sagde: Jeg vil ikke lægge Haand paa min Herre, thi han er Herrens Salvede.
Tuni nikhotah jeng’a jong nangman namit tah in namun ahi, hichu atahbeh ahi. Ajeh chu Pakai in kei khotona noiyah songko sung jenga jong nakoijin ahi. Kamiteho phabep khat in katha ding hitam tia eidohuva, kana noplou ahi. Ipijeh inem itileh, ‘keiman ka lengpa sugenthei louding kahi-amahi Pakai thaonu sa ahi,’
11 Og min Fader, se! se dog Fligen af din Kappe i min Haand; thi af det, at jeg afskar Fligen af din Kappe og ikke slog dig ihjel, kan du kende og se, at der ikke er Ondskab eller Overtrædelse i min Haand, jeg har heller ikke syndet imod dig, og du jager efter mit Liv for at borttage det.
Ven kapa, kakhutna ipi kachoi em? na sangkholchol among kachelhah chu bou kachoi ahibouve, nathat pong kate. Nasugenthei pong kate ti vetsahna’a keiman nangma kasuhgenthei lou ding chule nangin thading in nei dal le le jong lechun nachunga kachonset lou ding ahi,” ati.
12 Herren skal dømme imellem mig og imellem dig, og Herren skal hævne mig paa dig, men min Haand skal ikke være paa dig;
“Pathen chu eini kaha ahetoh, athutan ahi. Ijemtia kei chunga nabolla ahile Pathen in gotna napeh ding ahi, ahinlah ken vang nang kasuhgenthei lou ding ahi.
13 ligesom man siger i et gammelt Ordsprog: Fra Ugudelige skal udgaa Ugudelighed; men min Haand skal ikke være paa dig.
Thuchih luiyin khat in, ‘Miphalou hoa konin, thil phalou tohdoh in aume,’ ati. Hijeh chun nang dounan itihchan hijongle kakhut kalap louding ahi.
14 Efter hvem er Israels Konge udgangen? hvem jager du efter? efter en død Hund, efter en Loppe?
Israel lengpa chu koipen nunga hung hija, koipen thunung nahin dal mong mong ham? Uicha thisa khat tou ham, uili khattou nung dal nahim?
15 Men Herren skal være Dommer og dømme imellem mig og imellem dig, og han skal se og udføre min Sag og dømme mig fri for din Haand.
Hijeh chu Pakai chu thutan in pang henlang, keile nang kikah’ah thutan pa hijing jeng hen,” ati.
16 Og det skete, der David havde fuldendt at tale disse Ord til Saul, da sagde Saul: Er dette din Røst, min Søn David? Og Saul opløftede sin Røst og græd.
Chuin David in aseiding jouse asei jou phatin, Saul in ahin donbut in, “Thu hin sei a chu chapa David mong mong nahi hinam?” atin akap pantan ahi.
17 Og han sagde til David: Du er retfærdigere end jeg; thi du har betalt mig godt, men jeg har betalt dig ondt.
Chule David koma aseiyin, “Nang hi kei sangin nadih e, ajeh chu keiman nachunga thilphalou jeng kabollin ahin nangman vang thilpha jeng in nei lethuh jing jenge,” atitai.
18 Og du har givet til Kende i Dag, at du har gjort mig godt; thi Herren havde overgivet mig i din Haand, og du slog mig ikke ihjel.
“Henge, nangman hepina dihtah in tunin nei ngailun, nei tha theina ding laitah a jong neithat pon ahi.
19 Naar en Mand finder sin Fjende, skulde han da sende ham paa en god Vej? Men Herren skal betale dig godt for denne Dag, for det, som du har gjort mig.
Hitobang hi mihem khat’in amelma pa ato khah’a ahile, damsella alhadoh mong mong ding hinam? Hijeh chun tunia kei dinga thilpha naboldoh jeh in, Pakaiyin thilpha nabolpeh teitei hen.
20 Og nu se, jeg ved, at du skal blive Konge, og Israels Rige skal stadfæstes i din Haand.
Chule tun keiman kichentah in kahetai, nangma Israelte leng nahung hitei tei ding ahi.
21 Saa sværg mig nu ved Herren, at du ikke vil udrydde min Sæd efter mig, og at du ikke vil udslette mit Navn af min Faders Hus.
Hijeh chun tunin Pakai minin kahenga kitep’in, ‘Kathi nungle kainsung jong na hinghoiya, kakhanggui le kachilhah jong nei hoi peh teijin!” ati.
22 Da tilsvor David Saul dette, og Saul gik til sit Hus, men David og hans Folk gik op i Befæstningen.
Chuin David jong Saul koma akihahsel in, hichun Saul jong inlam ajon tan; David le asepai chengse akulpiu muna akaltou tauvin ahi.

< 1 Samuel 24 >