< 1 Samuel 14 >

1 Og det hændte sig en Dag, at Jonathan, Sauls Søn, sagde til den unge Karl, som bar hans Vaaben: Gak med, saa ville vi gaa over til Filisternes Besætning, som er paa hin Side; og han gav sin Fader det ikke til Kende.
Maysa nga aldaw, kinuna ni Jonatan nga anak ni Saul iti agtutubo a para-awit iti igamna, “Umayka, inta iti kampo dagiti Filisteo idiay bangir.” Ngem saanna nga imbaga iti amana.
2 Men Saul blev ved det yderste af Gibea under Granattræet, som var i Migron; og det Folk, som var hos ham, var ved seks Hundrede Mand.
Adda idi ni Saul idiay beddeng ti Gabaa iti sirok ti kayo a granada nga adda idiay Migron. Agarup innem a gasut a lallaki ti kaduana,
3 Og Ahia, Ahitobs Søn, Ikabods Broder, som var en Søn af Pinehas, Elis Søn, Herrens Præst i Silo, bar Livkjortlen; men Folket vidste ikke, at Jonathan var gaaet bort.
agraman ni Ahija nga anak ni Ahitob (kabsat ni Icabod) anak ni Finees nga anak ni Eli a padi ni Yahweh idiay Silo, a nakakawes iti efod. Saan nga ammo dagiti tattao a pimmanaw ni Jonatan.
4 Og imellem Kløftvejene, hvor Jonathan søgte at gaa over mod Filisternes Besætning, var en spids Klippe paa denne Side og en spids Klippe paa hin Side, og den enes Navn var Bozez og den andens Navn Sene.
Iti nagtengngaan dagiti rangkis, a panggep ni Jonatan a pagballasiwanna a mapan iti kampo dagiti Filisteo, adda nabato a rangkis iti maysa a bangir, ken nabato a rangkis iti sabali pay a bangir. Ti nagan ti maysa a rangkis ket Boses, ket ti nagan ti maysa ket Sene.
5 Den ene Spids stod Norden imod Mikmas og den anden Sønden imod Geba.
Ti maysa a rangkis ket adda iti akin-amianan a sumango iti Mikmas, ket ti maysa iti akin-abagatan a sumango iti Geba.
6 Og Jonathan sagde til den unge Karl, som bar hans Vaaben: Kom, saa ville vi gaa over til disse uomskaarnes Besætning, maaske Herren udretter noget for os; thi hos Herren er intet til Hinder i at frelse ved mange eller ved faa.
Kinuna ni Jonatan iti agtutubo a para-awit iti igamna, “Umayka, bumallasiwta iti kampo dagiti saan a nakugit a tattao. Barbareng tulongannatayo ni Yahweh, ta awan iti makalapped kenni Yahweh iti panangisalakanna kadagiti adu wenno sumagmamano a tattao.”
7 Og hans Vaabendrager sagde til ham: Gør alt det, som er i dit Hjerte; bøj af Vejen, se, jeg er med dig efter dit Hjerte.
Simmungbat ti para-awit iti igamna, “Aramidem amin a banag nga adda iti pusom, nakasaganaak nga agtulnog kadagiti amin nga ibilinmo.”
8 Og Jonathan sagde: Se, vi gaa over til Mændene og lade os se af dem.
Ket kinuna ni Jonatan, “Bumallasiwta iti ayan dagiti lallaki, ket agpakitatanto kadakuada.
9 Dersom de sige saaledes til os: Staar stille, indtil vi komme nær til eder, saa ville vi staa paa vort Sted og ikke gaa op til dem.
No kunada kadata, 'Aguraykayo dita agingga a makagtengkami dita ayanyo'— agtalinaedtanto ngarud iti ayanta ken saantanto a bumallasiw iti ayanda.
10 Men dersom de sige saaledes: Kommer op til os, saa ville vi stige op; thi Herren har givet dem i vor Haand; og dette skal være os et Tegn.
Ngem no isungbatda, 'Umaykayo ditoy ayanmi,' mapantanto ngarud iti ayanda; gapu ta inted ida ni Yahweh kadagiti imata. Daytoyto ti pagilasinanta.”
11 Der de begge bleve sete af Filisternes Besætning, da sagde Filisterne: Se, Hebræerne ere udgangne af Hulerne, hvor de skjulte sig.
Nagpakita ngarud dagiti dua iti kampo dagiti Filisteo. Kinuna dagiti Filisteo, “Kitaenyo, rumrumuar dagiti Hebreo manipud kadagiti abut a naglemmenganda.
12 Og Mændene i Besætningen tiltalede Jonathan og hans Vaabendrager og sagde: Kommer op til os, saa ville vi lære eder noget. Da sagde Jonathan til sin Vaabendrager: Stig op efter mig; thi Herren har givet dem i Israels Haand.
Ket inayaban dagiti lalaki iti kampo ni Jonatan ken ti para-awit iti igamna, ket kinunada, “Umaykayo ditoy ayanmi, ket adda ipakitami kadakayo.” Kinuna ni Jonatan iti para-awit iti igamna, “Surotennak, gapu ta inted ida ni Yahweh iti ima ti Israel.”
13 Og Jonathan steg op paa sine Hænder og paa sine Fødder og hans Vaabendrager efter ham; da faldt de for Jonathans Ansigt, og hans Vaabendrager slog ihjel efter ham.
Kimmalay-at ni Jonathan, ket simmurot kenkuana ti para-awit iti igamna. Pinatay ni Jonatan dagiti Filisteo, ket pinatay met ti para-awit iti igamna ti dadduma iti likudanna.
14 Og det første Slag, som Jonathan og hans Vaabendrager slog, var ved tyve Mand, paa omtrent den halve Længde af en Dags Pløjeland.
Dayta nga umuna a panangraut nga inaramid ni Jonatan ken ti para-awit iti igamna, ket nakapatayda iti agarup duapulo a lallaki iti ayan ti agarup kagudua ektaria a daga.
15 Og der var en Forfærdelse i Lejren, paa Marken og iblandt alt Folket; Besætningen og den ødelæggende Skare bleve ogsaa forfærdede, ja, Landet skælvede; thi det var en Forfærdelse fra Gud.
Nagkakaribuso dagiti adda iti kampo, iti away, ken kadagiti tattao. Uray dagiti agbanbantay a buyot ken dagiti rimmuar a mapan rumaut ket nagbuteng. Nagginggined, ket adda nakaro a panagkakaribuso.
16 Og Sauls Skildvagt i Gibea i Benjamin saa til, og se, Hoben splittedes og gik, og de stødte hverandre.
Ket kimmita dagiti para-wanawan a soldado ni Saul nga adda idiay Gabaa iti Benjamin; nawara-wara dagiti adu a soldado ti Filistia, ket saanda nga ammo ti turturongenda.
17 Da sagde Saul til Folket, som var hos ham: Tæller dog, og ser til, hvo der er gaaet bort fra os. Og de talte og se, Jonathan og hans Vaabendrager vare der ikke.
Ket kinuna ni Saul kadagiti tattao a kaduana, “Bilangen ken kitaenyo no siasino dagiti mapukpukaw kadatayo.” Idi nabilangda, ni Jonatan ken ti para-awit iti igamna ti mapukpukaw.
18 Da sagde Saul til Ahia: Lad Guds Ark komme hid; thi Guds Ark var paa den samme Dag hos Israels Børn.
Kinuna ni Saul kenni Ahija, “Iyegmo ditoy ti efod ti Dios”—ta nakakawes ni Ahija iti efod iti dayta nga aldaw a kadua dagiti soldado ti Israel.
19 Og det skete, der Saul endnu talede med Præsten, at det Bulder, som var i Filisternes Lejr, fik Fremgang og blev stort; da sagde Saul til Præsten: Lad kun være!
Kabayatan ti pannakisarita ni Saul iti padi, nagtultuloy ken kimmarkaro ti riribuk idiay kampo dagiti Filisteo. Ket kinuna ni Saul iti padi, “Isardengmo ti ar-aramidem.”
20 Og Saul og alt det Folk, som var hos ham, blev sammenkaldt, og de kom til Striden, og se, den enes Sværd var imod den andens, og der var en saare stor Forstyrrelse.
Nagkaykaysa da Saul ken dagiti amin a tattao a kaduana ket napanda nakigubat. Dagiti soldado a Filisteo ket nagdidinnuyokda babaen iti kampilanda, ket adda nakaro a pannakatikaw.
21 Og de Hebræer, som havde været med Filisterne tilforn, og som vare dragne op med dem i Lejren trindt omkring, de kom ogsaa for at være med Israel, som var med Saul og Jonathan.
Ita, dagiti Hebreo a kadua dagiti Filisteo idi, ken simmurot kadakuada a napan iti kampo, uray isuda ket timmipon met kadagiti Israelita a kadua ni Saul ken ni Jonatan.
22 Og alle Israels Mænd, som havde skjult sig paa Efraims Bjerg, der de hørte, at Filisterne flyede, da satte de efter dem i Striden.
Idi nangngeg dagiti amin a lallaki iti Israel nga aglemlemmeng kadagiti turturod nga asideg iti Efraim nga agliblibas dagiti Filisteo, kinamatda pay ida a ginubat.
23 Saa frelste Herren Israel paa den samme Dag, og Striden naaede forbi Beth-Aven.
Insalakan ngarud ni Yahweh ti Israel iti dayta nga aldaw, ket dimmanon ti gubat agingga iti Bet-aven.
24 Og Israels Mænd bleve haardt anstrengte paa den samme Dag; thi Saul havde besvoret Folket og sagt: Forbandet være den Mand, som æder noget Mad indtil Aftenen, at jeg kan faa mig hævnet paa mine Fjender; derfor smagte det ganske Folk ingen Mad.
Iti dayta nga aldaw, mariribukan dagiti lallaki iti Israel gapu ta pinagsapata ni Saul dagiti tattao ket kinunana, “Mailunod ti tao a mangan iti aniaman a taraon agingga iti rabii ken agingga a saanak a makabales kadagiti kabusorko. Isu nga awan kadagiti buyot ti nangan iti taraon.
25 Og Folket fra det ganske Land kom ind i Skoven; men der var Honning paa Marken.
Ket simrek dagiti amin a tattao iti kabakiran ket adu diro iti daga.
26 Og Folket kom ind i Skoven, se, da flød Honningen; og ingen førte sin Haand til sin Mund; thi Folket frygtede for Besværgelsen.
Idi simrek dagiti tattao iti kabakiran, nagayus ti diro, ngem awan ti uray maysa a nangraman kadagitoy gapu ta nagbuteng dagiti tattao iti sapata.
27 Men Jonathan havde ikke hørt det, der hans Fader besvor Folket, men han udrakte det yderste af Kæppen, som han havde i sin Haand, og dyppede den i en Honningkage; og han førte sin Haand til sin Mund, og hans Øjne bleve klare.
Ngem saan a nangngeg ni Jonatan a pinagsapata ti amana dagiti tattao. Inggaw-atna ti murdong ti sarukod nga iggemna ket indeppelna daytoy iti diro. Dinilpatanna ti imana, ket limmawag iti panagkitana.
28 Da svarede en Mand af Folket og sagde: Din Fader besvor Folket haardeligen og sagde: Forbandet være hver Mand, som æder nogen Mad i Dag. Og Folket var træt.
Ket maysa kadagiti tattao ti ngakuna, “Siiinget a pinagsapata ti amam dagiti tattao, a kinunana, 'Mailunod koma ti tao a mangan iti taraon iti daytoy nga aldaw,' uray pay nakapuy dagiti tattao gapu iti panagbisin.”
29 Da sagde Jonathan: Min Fader har gjort Uret imod Landet; se, kære, mine Øjne ere blevne klare, fordi jeg smagte lidet af denne Honning.
Ket kinuna ni Jonatan, “Nangaramid ti amak iti riribuk iti daga. Nakitayo no kasano a limmawag dagiti matak gapu ta imminumak bassit iti daytoy a diro.
30 Ja, gid Folket havde ædt i Dag af sine Fjenders Bytte, som de fandt; thi hidtil har Nederlaget ikke været meget stort paa Filisterne.
Nasaysayaat pay koma a no nangan a siwayawaya dagiti tattao ita nga aldaw iti nasamsam a nasarakanda manipud kadagiti kabusorda? Gapu ta ita saan unay nga adu ti napapatay kadagiti Filisteo.”
31 Og de sloge Filisterne paa den Dag fra Mikmas indtil Ajalon, og Folket blev meget træt.
Rinautda dagiti Filisteo iti dayta nga aldaw manipud Mikmas agingga idiay Aijalon. Nabannog unay dagiti tattao.
32 Og Folket tillavede, hvad de havde gjort til Bytte, og de toge Faar og Øksne og Kalve og slagtede paa Jorden, og Folket aad det med Blodet.
Nagdardaras dagiti tattao kadagiti nasamsam ket innalada dagiti karnero, baka ken urbon a baka, ket pinartida dagitoy. Kinnan dagiti tattao dagitoy a daradara.
33 Da forkyndte de Saul det, og sagde: Se, Folket synder for Herren, at de æde det med Blodet, og han sagde: I have forsyndet eder, vælter nu en stor Sten hen til mig!
Ket kinunada kenni Saul, “Kitaem, agbasbasol dagiti tattao kenni Yahweh babaen iti pannanganda iti dara.” Kinuna ni Saul, “Nagtignaykayo a saan a sipupudno. Ita, mangitulidkayo iti dakkel a bato ditoy ayanko.”
34 Og Saul sagde: Adspreder eder iblandt Folket og siger til dem: Fører hver sin Okse og hver sit Lam hid til mig, og slagter dem her og æder, og synder ikke imod Herren ved at æde med Blodet; da førte alt Folket hver sin Okse ved sin Haand derhen om Natten, og de slagtede der.
Kinuna ni Saul, “Mapankayo kadagiti tattao, ken ibagayo kadakuada, 'Mangiyeg ti tunggal tao iti bakana ken karnerona, patayenna dagitoy ditoy, ken kanenna. Saankayo koma nga agbasol kenni Yahweh gapu iti pannanganyo iti dara.”' Nangipan ngarud ti tunggal tao iti bukodna a baka kenkuana iti dayta a rabii ket pinatayda daytoy sadiay.
35 Da byggede Saul Herren et Alter; det var det første Alter, han byggede Herren.
Nangaramid ni Saul iti altar para kenni Yahweh, daytoy ti kaunaan nga altar nga inaramidna para kenni Yahweh.
36 Og Saul sagde: Lader os drage ned efter Filisterne i Nat og gøre Bytte iblandt dem, indtil det bliver lys Morgen, saa at vi ikke lade en Mand af dem blive tilovers; og de sagde: Gør alt det, som er godt for dine Øjne; men Præsten sagde: Lader os her holde os nær til Gud.
Ket kinuna ni Saul, “Kamatentayo dagiti Filisteo inton rabii ken samsamantayo ida aginggana iti agsapa; saantayo a mangibati kadakuada iti sibibiag.” Simmungbatda, “Aramidem ti ammom a nasayaat.” Ngem kinuna ti padi, “Damagentayo iti Dios ti maipanggep iti daytoy.”
37 Og Saul adspurgte Gud: Skal jeg drage ned efter Filisterne? vil du give dem i Israels Haand? Men han svarede ham ikke paa den Dag.
Nagdamag ni Saul iti Dios, “Kamatek kadi dagiti Filisteo? Ipaimam kadi ida iti Israel?” Ngem saan isuna a sinungbatan ti Dios iti dayta nga aldaw.
38 Da sagde Saul: Kommer her hid, alle Folkets Øverster, og kender og ser, hvorved denne Synd i Dag er sket.
Ket kinuna ni Saul, “Umaykayo ditoy, dakayo amin a mangidadaulo kadagiti tattao; adalen ken kitaenyo no kasano a napasamak daytoy a basol ita nga aldaw.
39 Thi saa vist som Herren lever, han, der frelser Israel! dersom det endog var Jonathan, min Søn, da skal han visseligen dø; og ingen svarede ham af alt Folket.
Ta, iti nagan ni Yahweh nga adda iti agnanayon, a nangisalakan iti Israel, uray no adda kenni Jonatan nga anakko, awan dua-dua a mapapatayto isuna.” Ngem awan kadagiti lallaki kadagiti amin a tattao ti simmungbat kenkuana.
40 Og han sagde til al Israel: I skulle være paa den ene Side, men jeg og Jonathan, min Søn, vi ville være paa den anden Side; og Folket sagde til Saul: Gør det, som godt er for dine Øjne.
Ket kinunana iti entero nga Israel, “Agtakderkayo iti maysa nga igid, ket siak ken ni Jonathan nga anakko ket iti bangir.” Kinuna dagiti tattao kenni Saul, “Aramidem no ania ti ammom a nasayaat.”
41 Og Saul sagde til Herren, Israels Gud: Lad Sandheden komme frem; og Jonathan og Saul blev ramt, men Folket gik fri.
Kinuna ngarud ni Saul kenni Yahweh, a Dios ti Israel, “Ipakitam ti Tummim.” Nabunot ni Jonatan ken Saul, ngem saan a nabunot dagiti tattao.
42 Da sagde Saul: Kaster Lod imellem mig og imellem Jonathan, min Søn; da blev Jonathan ramt.
Ket kinuna ni Saul, “Agbunotkayo no siasino kadakami ken ni Jonatan nga anakko.” Ket ni Jonatan ti nabunot.
43 Og Saul sagde til Jonathan: Giv mig til Kende, hvad du har gjort? Og Jonathan gav ham til Kende og sagde: Jeg smagte med det yderste af den Kæp, som er i min Haand, lidt Honning, se, her er jeg, skal jeg dø?
Ket kinuna ni Saul kenni Jonatan, “Ibagam kaniak no ania ti inaramidmo.” Imbaga ni Jonatan kenkuana, “Rimmamanak bassit iti diro babaen iti murdong ti sarukod nga iggemko. Adtoyak; matayak.”
44 Da sagde Saul: Gud gøre mig nu og fremdeles saa og saa, du skal visseligen dø, Jonathan!
Kinuna ni Saul, “Nalablabes pay koma ti aramiden ti Dios kaniak, no saanka a matay, Jonatan.”
45 Men Folket sagde til Saul: Skulde Jonathan dø, som har bragt denne store Frelse i Israel? det være langt fra! Saa vist som Herren lever, skal der ikke falde et af hans Hovedhaar til Jorden, thi han har gjort dette paa denne Dag ved Gud; saa udfriede Folket Jonathan, at han ikke skulde dø.
Ket kinuna dagiti tattao kenni Saul, “Rumbeng kadi a matay ni Jonatan, a nangaramid iti daytoy a dakkel a balligi para iti Israel? Saan koma! Iti nagan ni Yahweh nga adda iti agnanayon, awan ti uray maysa a buok iti ulona ti matinnag iti daga, ta nagtrabaho isuna ita nga aldaw a kaduana ti Dios.” Isu nga inispal dagiti tattao ni Jonatan tapno saan isuna a matay.
46 Da drog Saul op fra at jage efter Filisterne, og Filisterne gik til deres Sted.
Ket nagsardeng ni Saul iti panangkamkamatna kadagiti Filisteo, ken nagsubli dagiti Filisteo iti bukodda a lugar.
47 Og Saul havde taget Kongemagten over Israel; og han stred imod alle sine Fjender trindt omkring, imod Moabiterne og imod Ammons Børn og imod Edomiterne og imod Kongerne af Zoba og imod Filisterne, og hvor han vendte sig hen, revsede han dem.
Idi nangrugi a nagturay ni Saul iti Israel, ginubatna dagiti amin a kabusorna iti amin a suli. Ginubatna ti Moab, dagiti tattao ti Ammon, Edom, dagiti ari ti Soba, ken dagiti Filisteo. Iti sadinoman a papananna, dusaenna ida.
48 Og han gjorde mægtige Gerninger og slog Amalek og friede Israel af deres Haand, som havde plyndret dem.
Nagtignay isuna a situtured ket inabakna dagiti Amalekita. Inispalna ti Israel kadagiti ima ti nangsamsam kadakuada.
49 Og Sauls Sønner vare: Jonathan og Jisui og Malkisua, og hans to Døtres Navne vare, den førstefødtes Navn Merab, og den yngstes Navn Mikal.
Dagiti annak a lallaki ni Saul ket ni Jonatan, Isbi, ken Malkisua. Ti nagan dagiti dua nga anakna a babbai ket ni Merab nga inauna, ken ni Mical nga inudi.
50 Og Sauls Hustrus Navn var Ahinoam, Ahimaaz' Datter; og hans Stridshøvedsmands Navn var Abner, en Søn af Ner, Sauls Farbroder.
Ti nagan ti asawa ni Saul ket Ahinoam; isuna ti anak a babai ni Ahimaas. Ti nagan ti kapitan ti armadana ket Abner, nga putot ni Ner nga uliteg ni Saul.
51 Og Kis, Sauls Fader, i lige Maade Ner, Abners Fader, var Abiels Søn.
Ni Kis ti ama ni Saul; ket ni Ner nga ama ni Abner, ket anak ni Abiel.
52 Og Krigen var haard imod Filisterne alle Sauls Dage; og hvor Saul saa en vældig Mand eller nogen duelig Mand, da drog han ham til sig.
Nakaro ti gubat maibusor kadagiti Filisteo iti unos ti panagbiag ni Saul. No adda idi iti makita ni Saul a maingel a lalaki, wenno natured a lalaki, alaenna daytoy kas soldadona.

< 1 Samuel 14 >