< Žalmy 97 >
1 Hospodin kraluje, plésej země, a vesel se ostrovů všecko množství.
Herren är Konung, dess fröjde sig jorden, och öarna fröjde sig, så månge som de äro.
2 Oblak a mrákota jest vůkol něho, spravedlnost a soud základ trůnu jeho.
Moln och mörker är omkring honom; rättfärdighet och dom är hans stols stadfästelse.
3 Oheň předchází jej, a zapaluje vůkol nepřátely jeho.
Eld går framför honom, och uppbränner hans ovänner allt omkring.
4 Zasvěcujíť se po okršlku světa blýskání jeho; to viduc země, děsí se.
Hans ljungande lyser på jordenes krets; jorden ser det, och förskräckes.
5 Hory jako vosk rozplývají se před oblíčejem Hospodina, před oblíčejem Panovníka vší země.
Bergen försmälta såsom vax för Herranom; för hela jorderikes Herra.
6 Nebesa vypravují o jeho spravedlnosti, a slávu jeho spatřují všickni národové.
Himlarna förkunna hans rättfärdighet; och all folk se hans äro.
7 Zastyďte se všickni, kteříž sloužíte rytinám, kteříž se chlubíte modlami; sklánějte se před ním všickni bohové.
Skämme sig alle de som belätom tjena, och berömma sig af afgudar; tillbedjer honom alle gudar.
8 To uslyše Sion, rozveselí se, a zpléší dcery Judské z příčiny soudů tvých, Hospodine.
Zion hörer det, och är glad; och Juda döttrar fröjda sig, Herre, öfver ditt regemente.
9 Nebo ty, Hospodine, jsi nejvyšší na vší zemi, a velice jsi vyvýšený nade všecky bohy.
Ty du, Herre, äst den Högste i all land; du är fast upphöjd öfver alla gudar.
10 Vy, kteříž milujete Hospodina, mějte v nenávisti to, což zlého jest; onť ostříhá duší svatých svých, a z ruky bezbožníků je vytrhuje.
I som älsken Herran, hater det onda; ( Herren ) bevarar sina heligas själar; ifrå de ogudaktigas hand skall han frälsa dem.
11 Světlo vsáto jest spravedlivým, a radost těm, kteříž jsou upřímého srdce.
Dem rättfärdiga skall alltid ljus uppgå igen, och frommom hjertom glädje.
12 Veselte se, spravedliví v Hospodinu, a oslavujte památku svatosti jeho.
I rättfärdige, fröjder eder af Herranom, och tacker honom, och priser hans helighet.