Žalmy 66
1 Přednímu z kantorů, píseň žalmu. Plésej Bohu všecka země.
För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;
2 Zpívejte žalmy k slávě jména jeho, ohlašujte slávu a chválu jeho.
lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.
3 Rcete Bohu: Jak hrozný jsi v skutcích svých! Pro velikost síly tvé lháti budou tobě nepřátelé tvoji.
Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.
4 Všecka země skláněti se tobě a prozpěvovati bude, žalmy zpívati bude jménu tvému. (Sélah)
Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. (Sela)
5 Poďte a vizte skutky Boží, jak hrozný jest v správě při synech lidských.
Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.
6 Obrátil moře v suchost, řeku přešli nohou po suše, tuť jsme se veselili v něm.
Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.
7 Panuje v síle své nade vším světem, oči jeho spatřují národy, zpurní nebudou míti zniku. (Sélah)
Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. (Sela)
8 Dobrořečte národové Bohu našemu, a ohlašujte hlas chvály jeho.
Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;
9 Zachoval při životu duši naši, aniž dopustil, aby se poklesla noha naše.
ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.
10 Nebo jsi nás zpruboval, ó Bože, přečistil jsi nás, tak jako přečištěno bývá stříbro.
Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;
11 Uvedl jsi nás byl do leči, krutě jsi bedra naše ssoužil,
du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;
12 Vsadils člověka na hlavu naši, vešli jsme byli do ohně i do vody, a však jsi nás vyvedl do rozvlažení.
du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.
13 A protož vejdu do domu tvého s zápalnými obětmi, a plniti tobě budu sliby své,
Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,
14 Kteréž vyřkli rtové moji, a vynesla ústa má, když jsem byl v ssoužení.
dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.
15 Zápaly tučných beranů obětovati budu tobě s kaděním, volů i kozlů nastrojím tobě. (Sélah)
Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. (Sela)
16 Poďte, slyšte, a vypravovati budu, kteříž se koli bojíte Boha, co jest učinil duši mé.
Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.
17 Ústy svými k němu jsem volal, a vyvyšoval jsem ho jazykem svým.
Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.
18 Bychť byl patřil k nepravosti srdcem svým, nebyl by vyslyšel Pán.
Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.
19 Ale vyslyšelť Bůh, a pozoroval hlasu modlitby mé.
Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.
20 Požehnaný Bůh, kterýž neodstrčil modlitby mé, a milosrdenství svého ode mne neodjal.
Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!
