Žalmy 51

1 Přednímu z kantorů, žalm Davidův, Když k němu přišel Nátan prorok, po jeho vjití k Betsabé. Smiluj se nade mnou, Bože, podlé milosrdenství svého, podlé množství slitování svých shlaď přestoupení má.

För sångmästaren; en psalm av David, när profeten Natan kom till honom, då han hade gått in till Bat-Seba. Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet.

2 Dokonale obmej mne od nepravosti mé, a od hříchu mého očisť mne.

Två mig väl från min missgärning, och rena mig från synd.

3 Nebo já znám přestoupení svá, a hřích můj přede mnou jest ustavičně.

Ty jag känner mina överträdelser, och min synd är alltid inför mig.

4 Tobě, tobě samému, zhřešil jsem, a zlého se před očima tvýma dopustil, abys spravedlivý zůstal v řečech svých, a bez úhony v soudech svých.

Mot dig allena har jag syndat och gjort vad ont är i dina ögon; på det att du må finnas rättfärdig i dina ord och rättvis i dina domar.

5 Aj, v nepravosti zplozen jsem, a v hříchu počala mne matka má.

Se, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig.

6 Aj, ty libuješ pravdu u vnitřnostech, nadto skrytou moudrost zjevil jsi mi.

Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden; så lär mig då vishet i mitt innersta.

7 Vyčisť mne yzopem, a očištěn budu, umej mne, a nad sníh bělejší budu.

Skära mig med isop, så att jag varder ren; två mig, så att jag bliver vitare än snö.

8 Dej mi slyšeti radost a potěšení, tak ať zpléší kosti mé, kteréž jsi potřel.

Låt mig förnimma fröjd och glädje, låt de ben som du har krossat få fröjda sig.

9 Odvrať tvář svou přísnou od hříšností mých, a vymaž všecky nepravosti mé.

Vänd bort ditt ansikte från mina synder, och utplåna alla mina missgärningar.

10 Srdce čisté stvoř mi, ó Bože, a ducha přímého obnov u vnitřnostech mých.

Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och giv mig på nytt en frimodig ande.

11 Nezamítej mne od tváři své, a Ducha svatého svého neodjímej ode mne.

Förkasta mig icke från ditt ansikte, och tag icke din helige Ande ifrån mig.

12 Navrať mi radost spasení svého, a duchem dobrovolným utvrď mne.

Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, och uppehåll mig med villighetens ande.

13 I budu vyučovati přestupníky cestám tvým, aby hříšníci k tobě se obraceli.

Då skall jag lära överträdarna dina vägar, och syndarna skola omvända sig till dig.

14 Vytrhni mne z pomsty pro vylití krve, ó Bože, Bože spasiteli můj, a budeť s veselím prozpěvovati jazyk můj o spravedlnosti tvé.

Rädda mig undan blodstider, Gud, du min frälsnings Gud, så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.

15 Pane, rty mé otevři, i budou ústa má zvěstovati chválu tvou.

Herre, upplåt mina läppar, så att min mun kan förkunna ditt lov.

16 Nebo neoblíbil bys oběti, bychť ji i dal, aniž bys zápalu přijal.

Ty du har icke behag till offer, eljest skulle jag giva dig sådana; till brännoffer har du icke lust.

17 Oběti Boží duch skroušený; srdcem skroušeným a potřebným, Bože, nezhrzíš.

Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, icke förakta.

18 Dobrotivě nakládej z milosti své s Sionem, vzdělej zdi Jeruzalémské.

Gör väl mot Sion i din nåd, bygg upp Jerusalems murar.

19 A tehdáž sobě zalíbíš oběti spravedlnosti, zápaly a pálení celých obětí, tehdážť voly na oltáři tvém obětovati budou.

Då skall du undfå rätta offer, som behaga dig, brännoffer och heloffer; då skall man offra tjurar på ditt altare.