Žalmy 37

1 Žalm Davidův. Nehněvej se příčinou zlostníků, nechtěj záviděti těm, kteříž páší nepravost.

En Psalm Davids. Harmas icke öfver de onda; var icke nitisk öfver de ogerningsmän.

2 Nebo jako tráva v náhle podťati budou, a jako zelená bylina uvadnou.

Ty såsom gräs varda de snart afhuggne, och såsom gröna örter skola de förvissna.

3 Doufej v Hospodina, a

Haf hopp till Herran, och gör det godt är; blif i landet, och föd dig redeliga.

4 Těš se v Hospodinu, a dá tobě žádosti srdce tvého.

Haf dina lust i Herranom; han skall gifva dig hvad ditt hjerta önskar.

5 Uval na Hospodina cestu svou, a slož v něm naději, onť zajisté všecko spraví.

Befalla Herranom din väg, och hoppas uppå honom; han skall väl görat;

6 A vyvedeť spravedlnost tvou jako světlo, a nevinu tvou jako poledne.

Och skall frambära dina rättfärdighet såsom ett ljus, och din rätt såsom en middag.

7 Mlčelivě se měj k Hospodinu, a očekávej na něj pečlivě. Nekormuť se příčinou toho, jemuž se daří na cestě jeho, příčinou člověka, kterýž provodí, cožkoli umyslil.

Förbida Herran, och vänt efter honom. Harmas icke öfver den, hvilkom all ting, efter hans vilja, lyckosamliga framgå.

8 Pusť mimo sebe hněv, a zanech prchlivosti; nezpouzej se tak, abys zle činiti chtěl.

Håll tillbaka af vrede, och öfvergif grymhet; blif icke vred, så att du ock illa gör.

9 Nebo zlostníci vypléněni budou, ale ti, kteříž očekávají na Hospodina, dědičně zemí vládnouti budou.

Ty de onda skola utrotade varda; men de, som vänta efter Herran, skola ärfva landet.

10 Po malé chvíli zajisté, anť bezbožníka nebude, a pohledíš na místo jeho, anť ho již není.

Det är ännu en liten tid, så är den ogudaktige intet mer; och när du efter hans rum ser, skall han borto vara.

11 Ale tiší dědičně obdrží zemi, a rozkoš míti budou ve množství pokoje.

Men de elände skola ärfva landet, och lust hafva i storom frid.

12 Zle myslí bezbožník o spravedlivém, a škřipí na něj zuby svými,

Den ogudaktige trugar den rättfärdiga, och biter sina tänder tillsamman öfver honom.

13 Ale Hospodin směje se jemu; nebo vidí, že se přibližuje den jeho.

Men Herren ler åt honom; ty han ser att hans dag kommer.

14 Vytrhujíť bezbožníci meč, a natahují lučiště své, aby porazili chudého a nuzného, aby hubili ty, kteříž jsou ctného obcování;

De ogudaktige draga ut svärdet, och bända sin båga, att de skola fälla den elända och fattiga, och slagta de fromma.

15 Ale meč jejich vejde v jejich srdce, a lučiště jejich budou polámána.

Men deras svärd skall gå in i deras hjerta, och deras båge skall sönderbrista.

16 Lepší jest málo, což má spravedlivý, než veliká bohatství bezbožníků mnohých.

Det litsla, som en rättfärdig hafver, är bättre än många ogudaktigas stora håfvor.

17 Nebo ramena bezbožných polámána budou, spravedlivé pak zdržuje Hospodin.

Ty de ogudaktigas arm skall sönderbrytas; men Herren håller de rättfärdiga vid magt.

18 Znáť Hospodin dny upřímých, protož dědictví jejich na věky zůstane.

Herren känner de frommas dagar, och deras gods skall blifva evinnerliga.

19 Nebudouť zahanbeni v čas zlý, a ve dnech hladu nasyceni budou;

De skola icke på skam komma i den onda tiden, och i hårdom årom skola de nog hafva.

20 Ale bezbožníci zahynou, a nepřátelé Hospodinovi, jak tuk beranů s dymem mizí, tak zmizejí.

Ty de ogudaktige skola förgås; och Herrans fiender, om de än vore såsom en kostelig äng, skola de likväl försvinna, såsom en rök försvinner.

21 Vypůjčuje bezbožník, a nemá co oplatiti, ale spravedlivý milost činí, a rozdává.

Den ogudaktige borgar, och betalar intet; men den rättfärdige är barmhertig och mild.

22 Nebo požehnaní ode Pána zemí vládnouti budou, ale zlořečení od něho budou vypléněni.

Ty hans välsignade ärfva landet; men hans förbannade varda utrotade.

23 Krokové člověka spravedlivého od Hospodina spravováni bývají, a cestu jeho libuje.

Af Herranom varder sådana mans gång främjad, och han hafver lust till hans väg.

24 Jestliže by upadl, neurazí se; nebo Hospodin drží jej za ruku jeho.

Om han faller, varder han ej bortkastad; ty Herren håller honom vid handen.

25 Mlad jsem byl, a sstaral jsem se, a neviděl jsem spravedlivého opuštěného, ani semene jeho žebrati chleba.

Jag hafver ung varit, och är gammal vorden, och hafver ännu aldrig sett den rättfärdiga förlåten, eller hans säd efter bröd gå.

26 Každého dne milost činí, i půjčuje, a však símě jeho jest v požehnání.

Han är alltid barmhertig, och lånar gerna; och hans säd skall välsignad varda.

27 Odstup od zlého, a čiň dobré, a bydliti budeš na věky.

Låt af det onda, och gör det goda, och blif i evig tid.

28 Nebo Hospodin miluje soud, a neopouští svatých svých, na věky v stráži jeho budou; símě pak bezbožníků bude vypléněno.

Ty Herren älskar rätten, och öfvergifver icke sina heliga; evinnerliga varda de bevarade; men de ogudaktigas säd skall utrotad varda.

29 Ale spravedliví ujmou zemi dědičně, a na věky v ní přebývati budou.

De rättfärdige ärfva landet, och blifva derinne evinnerliga.

30 Ústa spravedlivého mluví moudrost, a jazyk jeho vynáší soud.

Dens rättfärdigas mun talar vishet, och hans tunga lärer rätten.

31 Zákon Boha jeho jest v srdci jeho, pročež nepodvrtnou se nohy jeho.

Hans Guds lag är i hans hjerta; hans steg slinta icke.

32 Špehujeť bezbožník po spravedlivém, a hledá ho zahubiti;

Den ogudaktige vaktar uppå den rättfärdiga, och aktar dräpa honom.

33 Ale Hospodin ho nenechá v ruce jeho, aniž ho dopustí potupiti, když by souzen byl.

Men Herren låter honom icke uti hans händer, och fördömer honom icke, då han dömd varder.

34 Očekávejž tedy na Hospodina, a ostříhej cesty jeho, a on tě povýší, abys dědičně obdržel zemi, z níž že vykořeněni budou bezbožníci, uhlédáš.

Förbida Herran, och håll hans väg, så skall han upphöja dig, så att du skall ärfva landet. Du skall se, att de ogudaktige utrotade varda.

35 Viděl jsem bezbožníka hrozné síly, an se rozložil jako zelený samorostlý strom.

Jag hafver sett en ogudaktig, den var fast väldig, och utbredde sig, och grönskades såsom ett laurbärsträ.

36 Ale tudíž pominul, a aj nebylo ho; nebo hledal jsem ho, a není nalezen.

Då man gick der framom, si, så var han borto; jag frågade efter honom, då vardt han ingenstäds funnen.

37 Pozor měj na pobožného, a viz upřímého, žeť takového člověka poslední věci jsou potěšené,

Blif from, och håll dig rätt; ty slikom skall det på sistone väl gå.

38 Přestupníci pak že tolikéž vyhlazeni budou, a bezbožníci naposledy vyťati.

Men de öfverträdare skola tillsammans förgås, och de ogudaktige på sistone utrotade varda.

39 Ale spasení spravedlivých jest od Hospodina, onť jest síla jejich v času ssoužení.

Men Herren hjelper de rättfärdiga; han är deras starkhet i nöd;

40 Spomáháť jim Hospodin, a je vytrhuje, vytrhuje je od bezbožníků, a zachovává je; nebo doufají v něho.

Och Herren skall vara dem biståndig, och hjelpa dem; han skall undsätta dem ifrå de ogudaktiga, och frälsa dem; ty de trösta uppå honom.