< Žalmy 26 >
1 Žalm Davidův. Suď mne, Hospodine, nebo já v upřímnosti své chodím, a v tě Hospodina doufám, nepohnuť se.
Av David. Skaffa mig rätt, HERRE, ty jag vandrar i ostrafflighet, och jag förtröstar på HERREN utan att vackla.
2 Zprubujž mne, Hospodine, a zkus mne, přepal ledví má i srdce mé.
Pröva mig, HERRE, och försök mig; rannsaka mina njurar och mitt hjärta.
3 Milosrdenství tvé zajisté před očima mýma jest, a chodím stále v pravdě tvé.
Ty din nåd är inför mina ögon, och jag vandrar i din sanning.
4 S lidmi marnými nesedám, a s pokrytci v spolek nevcházím.
Jag sitter icke hos lögnens män, och med hycklare har jag icke min umgängelse.
5 V nenávisti mám shromáždění zlostníků, a s bezbožnými se neusazuji.
Jag hatar de ondas församling, och hos de ogudaktiga sitter jag icke.
6 Umývám v nevinnosti ruce své, postavuji se při oltáři tvém, Hospodine,
Jag tvår mina händer i oskuld, och kring ditt altare, HERRE, vill jag vandra,
7 Abych tě hlasitě chválil, a vypravoval všecky divné skutky tvé.
för att höja min röst till tacksägelse och förtälja alla dina under.
8 Hospodine, jáť miluji obydlí domu tvého, a místo příbytku slávy tvé.
HERRE, jag har din boning kär och den plats där din härlighet bor.
9 Nezahrnujž s hříšnými duše mé, a s lidmi vražedlnými života mého,
Ryck icke min själ bort med syndare, icke mitt liv med de blodgiriga,
10 V jejichž rukou jest nešlechetnost, a pravice jejich vzátků plná.
i vilkas händer är skändlighet, och vilkas högra hand är full av mutor.
11 Já pak v upřímnosti své chodím, vykupiž mne, a smiluj se nade mnou.
Jag vandrar ju i ostrafflighet; förlossa mig och var mig nådig.
12 Noha má stojí na rovině, v shromážděních svatých dobrořečiti budu Hospodinu.
Ja, min fot står på jämn mark; i församlingarna skall jag lova HERREN.