< Žalmy 130 >

1 Píseň stupňů. Z hlubokosti volám k tobě, Hospodine.
En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.
2 Pane, vyslyš hlas můj, nakloň uší svých k hlasu pokorných proseb mých.
Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.
3 Budeš-li nepravosti šetřiti, Hospodine Pane, kdo ostojí?
Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?
4 Ale u tebe jest odpuštění, tak aby uctivost k tobě zachována byla.
Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.
5 Očekávám na Hospodina, očekává duše má, a ještě očekává na slovo jeho.
Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.
6 Duše má čeká Pána, víc než ponocní svitání, kteříž ponocují až do jitra.
Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.
7 Očekávejž, Izraeli, na Hospodina; nebo u Hospodina jest milosrdenství, a hojné u něho vykoupení.
Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.
8 Onť zajisté vykoupí Izraele ze všech nepravostí jeho.
Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.

< Žalmy 130 >