Žalmy 120

1 Píseň stupňů. K Hospodinu v ssoužení svém volal jsem, a vyslyšel mne.

En visa i högre choren. Jag ropar till Herran i mine nöd, och han bönhörer mig.

2 Hospodine, vysvoboď duši mou od rtů lživých, a od jazyka lstivého.

Herre, fräls mina själ ifrå lögnaktiga munnar, och ifrå falska tungo.

3 Coť prospěje, aneb coť přidá jazyk lstivý,

Hvad kan den falska tungan göra dig? Och hvad kan hon uträtta?

4 Podobný k střelám přeostrým silného, a k uhlí jalovcovému?

Hon är såsom ens väldigs skarpe pilar, såsom eld i enebärsträ.

5 Běda mně, že pohostinu býti musím v Mešech, a přebývati v saláších Cedarských.

Ve mig, att jag en främling är ibland Mesech; jag måste bo ibland Kedars hyddor.

6 Dlouho bydlí duše má mezi těmi, kteříž nenávidí pokoje.

Det varder mine själ långt att bo när dem, som friden hata.

7 Já ku pokoji, ale když mluvím, oni k boji.

Jag håller frid; men när jag talar, så taga de till att örliga.