< Žalmy 116 >

1 Miluji Hospodina, proto že vyslýchá hlas můj a pokorné modlitby mé.
Jag har HERREN kär, ty han hör min röst och mina böner.
2 Nebo naklonil ucha svého ke mně, když jsem ho vzýval ve dnech svých.
Ja, han har böjt sitt öra till mig; i hela mitt liv skall jag åkalla honom.
3 Obklíčilyť mne byly bolesti smrti, a úzkosti hrobu potkaly mne; sevření a truchlost přišla na mne. (Sheol h7585)
Dödens band omvärvde mig, och dödsrikets ångest grep mig; jag kom i nöd och bedrövelse. (Sheol h7585)
4 I vzýval jsem jméno Hospodinovo, řka: Prosím, ó Hospodine, vysvoboď duši mou.
Men jag åkallade HERRENS namn: »Ack HERRE, rädda min själ.»
5 Milostivý Hospodin a spravedlivý, Bůh náš lítostivý.
HERREN är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig.
6 Ostříhá sprostných Hospodin; znuzen jsem byl, a spomohl mi.
HERREN bevarar de enfaldiga; jag var i elände, och han frälste mig.
7 Navratiž se, duše má, do odpočinutí svého, poněvadž Hospodin jest dobrodince tvůj.
Vänd nu åter till din ro, min själ, ty HERREN har gjort väl mot dig.
8 Nebo jsi vytrhl duši mou od smrti, oči mé od slz, nohu mou od poklesnutí.
Ja, du har räddat min själ från döden, mitt öga från tårar, min fot ifrån fall;
9 Ustavičně choditi budu před Hospodinem v zemi živých.
jag skall få vandra inför HERREN i de levandes land.
10 Uvěřil jsem, protož i mluvil jsem, ačkoli jsem byl velmi ztrápený.
Jag tror, ty därför talar jag, jag som var storligen plågad,
11 Já jsem byl řekl v pospíchání: Všeliký člověk jest lhář.
jag som måste säga i min ångest: »Alla människor äro lögnaktiga.»
12 Èím se odplatím Hospodinu za všecka dobrodiní jeho mně učiněná?
Huru skall jag vedergälla HERREN alla hans välgärningar mot mig?
13 Kalich mnohého spasení vezmu, a jméno Hospodinovo vzývati budu.
Jag vill taga frälsningens bägare och åkalla HERRENS namn.
14 Sliby své Hospodinu splním, teď přede vším lidem jeho.
Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn.
15 Drahá jest před očima Hospodinovýma smrt svatých jeho.
Dyrt aktad i HERRENS ögon är hans frommas död.
16 Ó Hospodine, že jsem služebník tvůj, služebník, pravím, tvůj, syn děvky tvé, rozvázal jsi svazky mé.
Ack HERRE, jag är ju din tjänare, jag är din tjänare, din tjänarinnas son; du har lossat mina band.
17 Tobě obětovati budu obět díků činění, a jméno Hospodinovo vzývati budu.
Dig vill jag offra lovets offer, och HERRENS namn vill jag åkalla.
18 Sliby své Hospodinu splním, teď přede vším lidem jeho,
Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn,
19 V síňcích domu Hospodinova, u prostřed tebe, Jeruzaléme. Halelujah.
i gårdarna till HERRENS hus, mitt i dig, Jerusalem. Halleluja!

< Žalmy 116 >