< Žalmy 106 >

1 Halelujah. Oslavujte Hospodina, nebo dobrý jest, nebo na věky milosrdenství jeho.
Halleluja. Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar i evighet.
2 Kdo může vymluviti nesmírnou moc Hospodinovu, a vypraviti všecku chválu jeho?
Ho kan uttala Herrans dråpeliga gerningar? och prisa all hans lofliga verk?
3 Blahoslavení, kteříž ostříhají soudu, a činí spravedlnost každého času.
Salige äro de som budet hålla, och göra alltid rätt.
4 Pamatuj na mne, Hospodine, pro milost k lidu svému, navštěv mne spasením svým,
Herre, tänk på mig efter den nåd, som du dino folke lofvat hafver; bevisa oss dina hjelp;
5 Abych užíval dobrých věcí s vyvolenými tvými, a veselil se veselím národu tvého, a chlubil se spolu s dědictvím tvým.
Att vi måge se dina utkorades välfärd, och glädja oss att dino folke väl går, och berömma oss med dinom arfvedel.
6 Zhřešili jsme i s otci svými, neprávě jsme činili, a bezbožnost páchali.
Vi hafve syndat med våra fäder; vi hafve misshandlat, och hafve ogudaktige varit.
7 Otcové naši v Egyptě nerozuměli předivným skutkům tvým, aniž pamatovali na množství milosrdenství tvých, ale odporni byli při moři, při moři Rudém.
Våre fäder uti Egypten ville icke förstå din under; de tänkte icke på dina stora godhet, och voro ohörige vid hafvet, nämliga röda hafvet.
8 A však vysvobodil je pro jméno své, aby v známost uvedl moc svou.
Men han halp dem för sitt Namns skull, så att han sina magt beviste.
9 Nebo přimluvil moři Rudému, a vyschlo; i provedl je skrze hlubiny, jako po poušti.
Och han näpste röda hafvet, och det vardt torrt; och förde dem genom djupen, såsom genom ena öken;
10 A tak zachoval je od ruky toho, jenž jich nenáviděl, a vyprostil je z ruky nepřítele.
Och halp dem ifrå deras hand, som dem hatade, och förlossade dem ifrå fiendans hand.
11 V tom přikryly vody ty, kteříž je ssužovali, nezůstalo ani jednoho z nich.
Och vattnet fördränkte deras fiendar, så att icke en qvar blef.
12 A ačkoli věřili slovům jeho, a zpívali chválu jeho,
Då trodde de uppå hans ord, och söngo hans lof.
13 Však rychle zapomenuli na skutky jeho, a nečekali na radu jeho;
Men de förgåto snarliga hans gerningar, och bidde intet efter hans råd.
14 Ale jati jsouce žádostí na poušti, pokoušeli Boha silného na pustinách.
Och de fingo lusta i öknene, och försökte Gud uti ödemarkene.
15 I dal jim, čehož se jim chtělo, a však dopustil hubenost na život jejich.
Men han gaf dem deras bön, och sände dem nog, tilldess dem vämjade dervid.
16 Potom, když horlili proti Mojžíšovi v vojště, a Aronovi, svatému Hospodinovu,
Och de satte sig upp emot Mose i lägrena; emot Aaron, Herrans heliga.
17 Otevřevši se země, požřela Dátana, a přikryla zběř Abironovu.
Jorden öppnade sig, och uppsvalg Dathan, och öfvertäckte Abirams rota.
18 A roznícen byl oheň na rotu jejich, plamen spálil bezbožníky.
Och eld vardt ibland deras rota upptänd; lågen uppbrände de ogudaktiga.
19 Udělali i tele na Orébě, a skláněli se slitině.
De gjorde en kalf i Horeb, och tillbådo det gjutna belätet;
20 A změnivše slávu svou v podobiznu vola, jenž jí trávu,
Och förvandlade sina äro uti ens oxas liknelse, den gräs äter.
21 Zapomněli na Boha silného, spasitele svého, kterýž činil veliké věci v Egyptě.
De förgåto Gud sin Frälsare, som så stor ting uti Egypten gjort hade;
22 A předivné v zemi Chamově, přehrozné při moři Rudém.
Vidunder i Hams land, och förskräckeliga gerningar i röda hafvet.
23 Pročež řekl, že je vypléní, kdyby se byl Mojžíš, vyvolený jeho, nepostavil v té mezeře před ním, a neodvrátil prchlivosti jeho, aby nehubil.
Och han sade, att han ville förgöra dem, om Mose hans utkorade den plågan icke förtagit hade, och afvändt hans grymhet, att han icke platt skulle förderfva dem.
24 Za tím zošklivili sobě zemi žádanou, nevěříce slovu jeho.
Och de föraktade det lustiga landet; de trodde icke hans ordom;
25 A repcíce v staních svých, neposlouchali hlasu Hospodinova.
Och knorrade i deras hyddom; de lydde intet Herrans röst.
26 A protož pozdvihl ruky své proti nim, aby je rozmetal po poušti,
Och han hof upp sina hand emot dem, att han skulle nederslå dem i öknene;
27 A aby rozptýlil símě jejich mezi pohany, a rozehnal je do zemí.
Och kasta deras säd ibland Hedningarna, och förströ dem i landen.
28 Spřáhli se také byli s modlou Belfegor, a jedli oběti mrch.
Och de gåfvo sig till BaalPeor, och åto af de döda afgudars offer;
29 A tak dráždili Boha skutky svými, až se na ně obořila rána,
Och förtörnade honom med sin verk; då kom ock en plåga ibland dem.
30 Až se postavil Fínes, a pomstu vykonal, i přetržena jest rána ta.
Då trädde Pinehas fram, och förlikte sakena, och plågan vände åter.
31 Což jest mu počteno za spravedlnost od národu do pronárodu, a až na věky.
Och det vardt honom räknadt till rättfärdighet, ifrå slägte till slägte, i evig tid.
32 Opět ho byli popudili při vodách sváru, až se i Mojžíšovi zle stalo pro ně.
Och de förtörnade honom vid trätovattnet; och de plågade Mose illa.
33 Nebo k hořkosti přivedli ducha jeho, a pronesl ji rty svými.
Ty de bedröfvade honom hans hjerta, så att någor ord undföllo honom.
34 K tomu nevyplénili ani národů těch, o kterýchž jim byl Hospodin poručil,
De förgjorde ock icke de folk, som dock Herren dem budit hade;
35 Ale směšujíce se s těmi národy, naučili se skutkům jejich,
Utan de blandade sig ibland Hedningarna, och lärde deras verk;
36 A sloužili modlám jejich, kteréž jim byly osídlem.
Och tjente deras afgudom; de kommo dem på förargelse.
37 Obětovali zajisté syny své a dcery své ďáblům.
Och de offrade sina söner, och sina döttrar djeflom;
38 A vylili krev nevinnou, krev synů svých a dcer svých, kteréž obětovali trapidlům Kananejským, tak že poškvrněna jest země těmi vraždami.
Och utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod, som de offrade Canaans afgudom; så att landet med blodskulder besmittadt vardt;
39 I zmazali se skutky svými, a smilnili činy svými.
Och orenade sig med sinom gerningom, och hor bedrefvo med sin verk.
40 Protož rozpáliv se v prchlivosti Hospodin na lid svůj, v ošklivost vzal dědictví své.
Då förgrymmade sig Herrans vrede öfver sitt folk, och han fick en styggelse till sitt arf;
41 A vydal je v ruce pohanů. I panovali nad nimi ti, jenž je v nenávisti měli,
Och gaf dem uti Hedningars händer; så att öfver dem rådde de som dem hätske voro.
42 A utiskali je nepřátelé jejich, tak že sníženi jsou pod ruku jejich.
Och deras fiender plågade dem, och de vordo kufvade under deras händer.
43 Mnohokrát je vysvobozoval, oni však popouzeli ho radou svou, pročež potlačeni jsou pro nepravost svou.
Han förlossade dem ofta; men de förtörnade honom med sin verk, och vordo få för deras missgerningars skull.
44 A však patřil na úzkost jejich, a slyšel křik jejich.
Och han såg till deras nöd, då han deras klagan hörde;
45 Nebo se rozpomenul na smlouvu svou s nimi, a želel toho podlé množství milosrdenství svých,
Och tänkte på sitt förbund, som han med dem gjort hade; och det ångrade honom efter hans stora godhet;
46 Tak že naklonil k nim lítostí všecky, kteříž je u vězení drželi.
Och lät dem komma till barmhertighet, för allom dem som dem fångat hade.
47 Zachovej nás, Hospodine Bože náš, a shromažď nás z těch pohanů, abychom slavili jméno tvé svaté, a chlubili se v chvále tvé.
Hjelp oss, Herre vår Gud, och för oss tillhopa ut ifrå Hedningarna; att vi måge tacka ditt helga Namn, och begå ditt lof.
48 Požehnaný Hospodin Bůh Izraelský od věků až na věky. Na to rciž všecken lid: Amen, Halelujah.
Lofvad vare Herren, Israels Gud, ifrån evighet i evighet; och allt folk säga: Amen. Halleluja.

< Žalmy 106 >