Príslovia 23
1 Když sedneš k jídlu se pánem, pilně šetř, co jest před tebou.
När du sitter och äter med enom herra, så gif akt uppå, hvad för dig handladt varder;
2 Jinak vrazil bys nůž do hrdla svého, byl-li bys lakotný.
Och sätt en knif på din hals, om du vill behålla lifvet.
3 Nežádej lahůdek jeho, nebo jsou pokrm oklamavatelný.
Önska dig icke af hans mat; ty det är falskt bröd.
4 Neusiluj, abys zbohatl; od opatrnosti své přestaň.
Möd dig icke till att varda rik, och vänd igen af dina funder.
5 K bohatství-liž bys obrátil oči své? Poněvadž v náhle mizí; nebo sobě zdělalo křídla podobná orličím, a zaletuje k nebi.
Låt icke din ögon flyga efter det som du icke få kan; ty detsamma gör sig vingar såsom en örn, och flyger upp åt himmelen.
6 Nejez chleba člověka závistivého, a nežádej lahůdek jeho.
Ät icke bröd med en afundsfull, och önska dig icke hans mat;
7 Nebo jak on sobě tebe váží v mysli své, tak ty pokrmu toho. Díť: Jez a pí, ale srdce jeho není s tebou.
Ty såsom ett spökelse är han innantill. Han säger: Ät och drick; och hans hjerta är dock icke till dig.
8 Skyvu svou, kterouž jsi snědl, vyvrátíš, a zmaříš slova svá utěšená.
Dine betar, som du ätit hafver, måste du utspy; och måste din vänliga ord förtappat hafva.
9 Před bláznem nemluv, nebo pohrdne opatrností řečí tvých.
Tala icke för ens dåras öron; ty han föraktar dins tals klokhet.
10 Nepřenášej mezníku starodávního, a na pole sirotků nevcházej.
För icke tillbaka de förra råmärke, och gack icke in uppå de faderlösas åker;
11 Silnýť jest zajisté ochránce jejich; onť povede při jejich proti tobě.
Ty deras förlösare är mägtig; han skall uträtta deras sak emot dig.
12 Zaveď k učení mysl svou, a uši své k řečem umění.
Gif ditt hjerta till tuktan, och din öron till förnuftigt tal.
13 Neodjímej od mladého kázně; nebo umrskáš-li jej metlou, neumřeť.
Låt icke af att tukta pilten; ty om du slår honom med ris, så betorf man icke dräpa honom.
Du slår honom med ris; men du friar hans själ ifrå helvetet. (Sheol h7585)
15 Synu můj, bude-li moudré srdce tvé, veseliti se bude srdce mé všelijak ve mně;
Min son, om du vis är, så gläder sig ock mitt hjerta;
16 A plésati budou ledví má, když mluviti budou rtové tvoji pravé věci.
Och mine njurar äro glade, när dina läppar tala det rätt är.
17 Nechť nezávidí srdce tvé hříšníku, ale raději choď v bázni Hospodinově celý den.
Ditt hjerta följe icke syndarom; utan var dagliga uti Herrans fruktan.
18 Nebo poněvadž jest odplata, naděje tvá nebude podťata.
Ty det skall vara dig framdeles godt, och ditt väntande skall icke fela.
19 Slyš ty, synu můj, a buď moudrý, a naprav na cestu srdce své.
Hör, min son, och var vis; och styr ditt hjerta in på vägen.
20 Nebývej mezi pijány vína, ani mezi žráči masa.
Var icke ibland drinkare och slösare;
21 Nebo opilec a žráč zchudne, a ospánlivost v hadry obláčí.
Ty de drinkare och slösare varda fattige, och en sofvare måste rifven kläder bära.
22 Poslouchej otce svého, kterýž tě zplodil, aniž pohrdej matkou svou, když se zstará.
Hör din fader, den dig födt hafver, och förakta icke dina moder, då hon gammal varder.
23 Pravdy nabuď, a neprodávej jí, též moudrosti, umění a rozumnosti.
Köp sanningena, och sälj icke bort henne; vishet, tuktan och förstånd.
24 Náramně bývá potěšen otec spravedlivého, a ten, kdož zplodil moudrého, veselí se z něho.
Dens rättfärdigas fader gläder sig; och den som en visan födt hafver, han är glad deröfver.
25 Nechať se tedy veselí otec tvůj a matka tvá, a ať pléše rodička tvá.
Låt din fader och dina moder glädja sig, och glädje sig den dig födt hafver.
26 Dej mi, synu můj, srdce své, a oči tvé cest mých ať ostříhají.
Gif mig, min son, ditt hjerta, och låt dinom ögom mina vägar behaga.
27 Nebo nevěstka jest jáma hluboká, a studnice těsná žena cizí.
Ty en sköka är en djup grop, och horkonan är en trång grop.
28 Onať také jako loupežník úklady činí, a zoufalce na světě rozmnožuje.
Och vaktar hon såsom en röfvare, och de oaktsamma ibland menniskorna samkar hon till sig.
29 Komu běda? komu ouvech? komu svady? komu křik? komu rány darmo? komu červenost očí?
Hvar är ve? Hvar är sorg? Hvar är kif? Hvar är klagan? Hvar äro sår utan sak? Hvar äro röd ögon?
30 Těm, kteříž se zdržují na víně; těm, kteříž chodí, aby vyhledali strojené víno.
Nämliga der man dryckenskap öfvar, och kommer till att utdricka hvad inskänkt är.
31 Nehleď na víno rdící se, že vydává v koflíku záři svou, a přímo vyskakuje.
Se icke till vinet, att det så rödt är, och står så dägeligit i glasena, och går lätteliga in;
32 Naposledy jako had uštípne, a jako štír ušťkne.
Men på sistone biter det såsom en orm, och stinger såsom en huggorm.
33 Oči tvé hleděti budou na cizí, a srdce tvé mluviti bude převrácené věci,
Så se din ögon efter andra qvinnor; och ditt hjerta talar oskälig ting;
34 A budeš jako ten, kterýž spí u prostřed moře, a jako ten, kterýž spí na vrchu sloupu bárky.
Och du blifver såsom en den der sofver midt i hafvet, och såsom den der sofver ofvanpå en mast.
35 Díš: Zbili mne, a nestonal jsem, tloukli mne, a nečil jsem; když procítím, dám se zase v to.
De slå mig, och det gör mig intet ondt; de stöta mig, men jag känner det intet. När skall jag uppvaka, att jag måtte komma till drycks igen?
