< Príslovia 22 >
1 Vzácnější jest jméno dobré než bohatství veliké, a přízeň lepší než stříbro a zlato.
Rykte är kosteligare än stor rikedom; och ynnest bättre än silfver och guld.
2 Bohatý a chudý potkávají se, učinitel obou jest Hospodin.
Rike och fattige måste vara ibland hvarannan; Herren hafver gjort dem alla.
3 Opatrný vida zlé, vyhne se, ale hloupí předce jdouce, těžkosti docházejí.
Den kloke ser det onda, och tager sig vara; de oförnuftige löpa igenom, och få skada.
4 Pokory a bázně Hospodinovy odplata jest bohatství a sláva i život.
Der man lider i Herrans fruktan, der är rikedom, ära och lif.
5 Trní a osídla jsou na cestě převráceného; kdož ostříhá duše své, vzdálí se od nich.
Spjut och snaror äro på dens vrångas väg; men den som drager sig der långt ifrå, han bevarar sitt lif.
6 Vyučuj mladého podlé způsobu cesty jeho; nebo když se i zstará, neuchýlí se od ní.
Såsom man vän ett barn, så låter det icke af, då det gammalt varder.
7 Bohatý nad chudými panuje, a vypůjčující bývá služebníkem toho, jenž půjčuje.
Den rike råder öfver de fattiga, och den som borgar, han är hans träl som lånar.
8 Kdo rozsívá nepravost, žíti bude trápení; prut zajisté prchlivosti jeho přestane.
Den som orätt sår, han skall uppskära vedermödo, och skall igenom sins ondskos ris förgås.
9 Oko dobrotivé, onoť požehnáno bude; nebo udílí z chleba svého chudému.
Ett mildt öga varder välsignadt; ty han gifver af sitt bröd dem fattiga.
10 Vyvrz posměvače, a odejdeť svada, anobrž přestane svár a lehkost.
Drif ut bespottaren, så kommer kifvet bort; så vänder igen träta och smälek.
11 Kdo miluje čistotu srdce, a v čích rtech jest příjemnost, takového král přítelem bývá.
Den som ett trofast hjerta hafver, och täckeliga talar, hans vän är Konungen.
12 Oči Hospodinovy ostříhají umění, ale snažnosti ošemetného převrací.
Herrans ögon bevara godt råd; men föraktarens ord omstörter han.
13 Říká lenoch: Lev jest vně, naprostřed ulic byl bych zabit.
Den late säger: Ett lejon är ute; jag måtte varda dräpen på gatone.
14 Jáma hluboká ústa postranních; ten, na kohož se hněvá Hospodin, vpadne tam.
Ens skökos mun är en djup grop; dem Herren ogunstig är, han faller deruti.
15 Bláznovství přivázáno jest k srdci mladého, ale metla kázně vzdálí je od něho.
Galenskap är i piltens hjerta; men tuktans ris drifver den långt ifrå honom.
16 Kdo utiská nuzného, aby rozmnožil své, a dává bohatému, jistotně bude v nouzi.
Den som den fattiga orätt gör, på det hans gods må mycket varda, han skall ock gifva enom rikom, och fattig varda.
17 Nakloň ucha svého, a slyš slova moudrých, a mysl svou přilož k učení mému.
Böj din öron, och hör de visas ord, och lägg uppå hjertat mina läro.
18 Nebo to bude utěšenou věcí, jestliže je složíš v srdci svém, budou-li spolu nastrojena ve rtech tvých.
Ty det skall väl bekomma dig, om du dem när dig behåller; och de skola tillsammans genom din mun väl lyckas.
19 Aby bylo v Hospodinu doufání tvé, oznamujiť to dnes. I ty také ostříhej toho.
Att ditt hopp skall vara intill Herran, måste jag dig om sådant dagliga förmana.
20 Zdaližť jsem nenapsal znamenitých věcí z strany rad a umění,
Hafver jag icke margfaldeliga skrifvit dig före, med råd och läro;
21 Aťbych v známost uvedl jistotu řečí pravých, tak abys vynášeti mohl slova pravdy těm, kteříž by k tobě poslali?
På det jag skulle visa dig en vissan grund till sanningena, att du måtte kunna rätteliga svara dem som dig sända?
22 Nelup nuzného, proto že nuzný jest, aniž potírej chudého v bráně.
Beröfva icke den fattiga, ändock han fattig är; och undertryck icke den elända i portenom.
23 Nebo Hospodin povede při jejich, a vydře duši těm, kteříž vydírají jim.
Ty Herren skall handla deras sak, och skall förtrycka deras förtryckare.
24 Nebývej přítelem hněvivého, a s mužem prchlivým neobcuj,
Gif dig icke i sällskap med en vredsam man, och håll dig icke intill en grym man;
25 Abys se nenaučil stezkám jeho, a nevložil osídla na duši svou.
Att du tilläfventyrs icke lärer hans väg, och får dine själs förargelse.
26 Nebývej mezi rukojměmi, mezi slibujícími za dluhy.
Var icke när dem som sina hand förpligta, och för skuld i borgan gå.
27 Nemáš-li, čím bys zaplatil, proč má kdo bráti lůže tvé pod tebou?
Ty om du icke hafver till att betala, så tager man dina säng bort under dig.
28 Nepřenášej mezníku starodávního, kterýž učinili otcové tvoji.
För icke tillbaka de förra råmärke, som dine fäder gjort hafva.
29 Vídáš-li, že muž snažný v díle svém před králi stává? Nestává před nepatrnými.
Ser du en man endigan i sin ärende, han skall stå för Konungenom; och skall icke stå för de oädla.