Príslovia 21
1 Jako potůčkové vod jest srdce královo v ruce Hospodinově; kamžkoli chce, nakloňuje ho.
Konungens hjerta är uti Herrans hand, såsom vattubäcker; och han böjer det hvart han vill.
2 Všeliká cesta člověka přímá se zdá jemu, ale kterýž zpytuje srdce, Hospodin jest.
Hvar och en tycker sin väg rättan vara; men Herren allena gör hjertan viss.
3 Vykonávati spravedlnost a soud více se líbí Hospodinu nežli obět.
Göra väl och rätt är Herranom kärare än offer.
4 Vysokost očí, širokost srdce, a orání bezbožných jest hříchem.
Högfärdig ögon, och ett stolt sinne, och de ogudaktigas lykta, är synd.
5 Myšlení bedlivého všelijak ku prospěchu přicházejí, ale každého toho, kdož kvapný jest, toliko k nouzi.
En idogs mans anslag draga in ymnoghet; men den som allt för hastig är, han varder fattig.
6 Pokladové jazykem lživým shromáždění jsou marnost pomíjející hledajících smrti.
Den som en skatt samkar med lögn, honom skall fela; och han skall falla ibland dem som döden söka.
7 Zhouba, kterouž činí bezbožníci, bydliti bude u nich; nebo se zpěčují činiti soudu.
De ogudaktigas röfvande skall förskräcka dem; ty de ville icke göra hvad rätt var.
8 Muž, jehož cesta převrácená jest, cizí jest, čistého pak dílo přímé jest.
Den en främmande väg går, han är vrångvis; men den som går i sine befallning, hans verk är rätt.
9 Lépe jest bydliti v koutě na střeše, nežli s ženou svárlivou v domě společném.
Bättre är bo uti en vrå på taket, än med en trätosam qvinna uti ett stort hus.
10 Duše bezbožného žádá zlého, ani přítel jeho jemu příjemný nebývá.
Dens ogudaktigas själ önskar ondt, och unnar sinom nästa intet godt.
11 Posměvač když bývá trestán, hloupý bývá moudřejší; a když se uměle nakládá s moudrým, přijímá umění.
När bespottaren straffad varder, varda de fåkunnige vise; och när man underviser en visan, så varder han förnuftig.
12 Vyučuje Bůh spravedlivého na domě bezbožného, kterýž vyvrací bezbožné pro zlost.
En rättfärdig håller sig visliga emot dens ogudaktigas hus; men de ogudaktige tänka till att göra skada.
13 Kdo zacpává ucho své k volání chudého, i on sám volati bude, a nebude vyslyšán.
Den som tillstoppar sin öron för dens fattigas rop, han skall ock ropa, och intet hörd varda.
14 Dar skrytý ukrocuje prchlivost, a pocta v klíně hněv prudký.
En hemlig gåfva stillar vrede, och en skänk i skötet aldrastörsta ogunst.
15 Radostí jest spravedlivému činiti soud, ale hrůzou činitelům nepravosti.
Det är dem rättfärdiga en glädje, att göra det rätt är; men fruktan blifver dem som illa göra.
16 Èlověk bloudící z cesty rozumnosti v shromáždění mrtvých odpočívati bude.
En menniska, som ifrå klokhetenes väg, hon skall blifva uti de dödas hop.
17 Muž milující veselost nuzníkem bývá, a kdož miluje víno a masti, nezbohatne.
Den som gerna lefver i vällust, han skall blifva fattig; och den der vin och oljo älskar, han varder icke rik.
18 Výplatou za spravedlivého bude bezbožný, a za upřímé ošemetný.
Den ogudaktige måste i dens rättfärdigas stad utgifven varda, och föraktaren för de fromma.
19 Lépe jest bydliti v zemi pusté než s ženou svárlivou a zlostnou.
Bättre är att bo uti ett öde land, än när en trätosamma och ensinnada qvinno.
20 Poklad žádostivý a olej jest v příbytku moudrého, bláznivý pak člověk zžírá jej.
Uti dens visas hus är en lustig skatt, och olja; men en dåre förtärer det.
21 Kdo snažně následuje spravedlnosti a milosrdenství, nalézá život, spravedlnost i slávu.
Den som far efter barmhertighet och godhet, han finner lif, barmhertighet och äro.
22 Do města silných vchází moudrý, a boří pevnost doufání jeho.
En vis man vinner de starkas stad, och omstörter hans magt genom hans säkerhet.
23 Kdo ostříhá úst svých a jazyka svého, ostříhá od úzkosti duše své.
Den sin mun och tungo bevarar, han bevarar sina själ för ångest.
24 Hrdého a pyšného jméno jest posměvač, kterýž vše s neochotností a pýchou dělá.
Den som stolt och öfverdådig är, han kallas en lösaktig menniska, den i vredene stolthet bevisar.
25 Žádost lenivého zabijí jej, nebo nechtí ruce jeho dělati.
Den late dör öfver sine önsko; ty hans händer vilja intet göra.
26 Každého dne žádostí hoří, spravedlivý pak dává a neskoupí se.
Han önskar dagliga; men den rättfärdige gifver, och nekar intet.
27 Obět bezbožných ohavností jest, ovšem pak jestliže by ji s nešlechetností obětovali.
De ogudaktigas offer är en styggelse; ty det varder i synd offradt.
28 Svědek lživý zahyne, ale muž, kterýž co slyší, stále mluviti bude.
Ett lögnaktigt vittne skall förgås; men den som höra gitter, honom låter man ock tala igen.
29 Muž bezbožný zatvrzuje tvář svou, upřímý pak měří cestu svou.
Den ogudaktige löper igenom med hufvudet; men den der from är, hans väg blifver beståndandes.
30 Není žádné moudrosti, ani opatrnosti, ani rady proti Hospodinu.
Ingen vishet, intet förstånd, ingen konst hjelper emot Herran.
31 Kůň strojen bývá ke dni boje, ale Hospodinovo jest vysvobození.
Hästar varda tillredde till stridsdagen; men segren kommer af Herranom.
