Príslovia 20
1 Víno činí posměvače, a nápoj opojný nepokojného; pročež každý, kdož se kochá v něm, nebývá moudrý.
En bespottare är vinet, en larmare är rusdrycken, och ovis är envar som raglar därav.
2 Hrůza královská jako řvání mladého lva; kdož ho rozhněvá, hřeší proti životu svému.
Såsom ett ungt lejons rytande är den skräck en konung ingiver; den som ådrager sig hans vrede har förverkat sitt liv.
3 Přestati od sváru jest to každému ku poctivosti, ale kdožkoli se do nich zapletá, blázen jest.
Det är en ära för en man att hålla sig ifrån kiv, den oförnuftige söker alltid strid.
4 Lenoch neoře pro zimu, pročež žebrati bude ve žni, ale nadarmo.
När hösten kommer, vill den late icke plöja; därför söker han vid skördetiden förgäves efter frukt.
5 Rada v srdci muže voda hluboká, muž však rozumný dosáhne jí.
Planerna i en mans hjärta äro såsom ett djupt vatten, men en man med förstånd hämtar ändå upp dem.
6 Větší díl lidí honosí se účinností svou, ale v pravdě takového kdo nalezne?
Många finnas, som ropa ut var och en sin barmhärtighet; men vem kan finna en man som är att lita på?
7 Spravedlivý ustavičně chodí v upřímnosti své; blažení synové jeho po něm.
Den som vandrar i ostrafflighet såsom en rättfärdig man, hans barn går det val efter honom.
8 Král sedě na soudné stolici, rozhání očima svýma všecko zlé.
En konung, som sitter på domarstolen, rensar med sina ögons kastskovel bort allt vad ont är.
9 Kdo může říci: Očistil jsem srdce své? Èist jsem od hříchu svého?
Vem kan säga: »Jag har bevarat mitt hjärta rent, jag är fri ifrån synd»?
10 Závaží rozdílná a míra rozdílná, obé to ohavností jest Hospodinu.
Två slags vikt och två slags mått, det ena som det andra är en styggelse för HERREN.
11 Po skutcích svých poznáno bývá také i pachole, jest-li upřímé a pravé dílo jeho.
Redan barnet röjer sig i sina gärningar, om dess vandel är rättskaffens och redlig.
12 Ucho, kteréž slyší, a oko, kteréž vidí, obé to učinil Hospodin.
Örat, som hör, och ögat, som ser, det ena som det andra har HERREN gjort.
13 Nemiluj snu, abys nezchudl, otevři oči své, a nasytíš se chlebem.
Älska icke sömn, på det att du icke må bliva fattig; håll dina ögon öppna, så får du bröd till fyllest.
14 Zlé, zlé, říká ten, kdož kupuje, a odejda, tedy se chlubí.
»Uselt, uselt», säger köparen; men när han går sin väg, rosar han sitt köp.
15 Zlato a množství perel, a nejdražší klínot jsou rtové umělí.
Man må hava guld, så ock pärlor i myckenhet, den dyrbaraste klenoden äro dock läppar som tala förstånd.
16 Vezmi roucho toho, kterýž slíbil za cizího, a kdo za cizozemku, základ jeho.
Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för de främmandes skull.
17 Chutný jest někomu chléb falše, ale potom ústa jeho pískem naplněna bývají.
Orättfånget bröd smakar mannen ljuvligt, men efteråt bliver hans mun full av stenar.
18 Myšlení radou upevňuj, a s opatrnou radou veď boj.
Planer hava framgång, när de äro väl överlagda, och med rådklokhet må man föra krig.
19 Kdo vynáší tajnost, chodí neupřímě, pročež k lahodícímu rty svými nepřiměšuj se.
Den som går med förtal, han förråder hemligheter; med den som är lösmunt må du ej giva dig i lag.
20 Kdo zlořečí otci svému neb matce své, zhasne svíce jeho v temných mrákotách.
Den som uttalar förbannelser över fader eller moder, hans lampa skall slockna ut mitt i mörkret.
21 Dědictví rychle z počátku nabytému naposledy nebývá dobrořečeno,
Det förvärv man i förstone ävlas efter, det varder på sistone icke välsignat.
22 Neříkej: Odplatím se zlým; očekávej na Hospodina, a vysvobodí tě.
Säg icke: »Jag vill vedergälla ont med ont»; förbida HERREN, han skall hjälpa dig.
23 Ohavností jsou Hospodinu závaží rozdílná, a váhy falešné neoblibuje.
Tvåfaldig vikt är en styggelse för HERREN, och falsk våg är icke något gott.
24 Od Hospodina jsou krokové muže, ale člověk jak vyrozumívá cestě jeho?
Av HERREN bero en mans steg; ja, en människa förstår icke själv sin väg.
25 Osídlo jest člověku pohltiti věc posvěcenou, a po slibu zase toho vyhledávati.
Det är farligt för en människa att obetänksamt helga något och att överväga sina löften, först när de äro gjorda.
26 Král moudrý rozptyluje bezbožné, a uvodí na ně pomstu.
En vis konung rensar bort de ogudaktiga såsom med en kastskovel och låter tröskhjulet gå över dem.
27 Duše člověka jest svíce Hospodinova, kteráž zpytuje všecky vnitřnosti srdečné.
Anden i människan är en HERRENS lykta; den utrannsakar alla hjärtats innandömen.
28 Milosrdenství a pravda ostříhají krále, a milosrdenstvím podpírá se trůn jeho.
Mildhet och trofasthet äro en konungs vakt; genom mildhet stöder han sin tron.
29 Ozdoba mládenců jest síla jejich, a okrasa starců šediny.
De ungas ära är deras kraft, och de gamlas prydnad äro deras grå hår.
30 Modřiny ran jsou lékařství při zlém, a bití vnitřnostem života.
Sår som svida rena från ondska, ja, tuktan renar hjärtats innandömen.
