Príslovia 11
1 Váha falešná ohavností jest Hospodinu, ale závaží pravé líbí se jemu.
Falsk våg är Herranom en styggelse; men en full vigt är honom behagelig.
2 Za pýchou přichází zahanbení, ale při pokorných jest moudrost.
Der stolthet är, der är ock föraktelse; men vishet är när de ödmjuka.
3 Sprostnost upřímých vodí je, převrácenost pak přestupníků zatracuje je.
Oskyldighet skall ledade fromma; men ondskan skall förstöra de föraktare.
4 Neprospíváť bohatství v den hněvu, ale spravedlnost vytrhuje z smrti.
Gods hjelper intet på vredenes dag; men rättfärdighet frälsar ifrå döden.
5 Spravedlnost upřímého spravuje cestu jeho, ale pro bezbožnost svou padá bezbožný.
Dens frommas rättfärdighet gör hans väg rättan; men den ogudaktige skall falla genom sitt ogudaktiga väsende.
6 Spravedlnost upřímých vytrhuje je, ale přestupníci v zlosti zjímáni bývají.
De frommas rättfärdighet skall fria dem; men de föraktare varda fångne uti sine skalkhet.
7 Když umírá člověk bezbožný, hyne naděje, i očekávání rekovských činů mizí.
När den ogudaktiga menniskan dör, så är hoppet borto; och det de orättfärdige vänta, blifver omintet.
8 Spravedlivý z úzkosti bývá vysvobozen, bezbožný pak přichází na místo jeho.
Den rättfärdige varder förlossad utu nöd, och den ogudaktige kommer i hans stad.
9 Pokrytec ústy kazí bližního svého, ale spravedliví uměním vytrženi bývají.
Genom skrymtarens mun varder hans näste förderfvad; men de rättfärdige märka det, och varda förlossade.
10 Z štěstí spravedlivých veselí se město, když pak hynou bezbožní, bývá prozpěvování.
En stad gläder sig, när dem rättfärdigom väl går, och der de ogudaktige förgöras varder man glad.
11 Požehnáním spravedlivých zvýšeno bývá město, ústy pak bezbožných vyvráceno.
Genom de frommas välsignelse varder en stad upphöjd; men genom dens ogudaktigas mun varder han nederbruten.
12 Pohrdá bližním svým blázen, ale muž rozumný mlčí.
Den som sin nästa skämmer, han är en dåre; men en förståndig man stillar det.
13 Utrhač toulaje se, pronáší tajnost, věrný pak člověk tají věc.
En baktalare röjer hvad han hemliga vet; men den som ett trofast hjerta hafver, han döljer det.
14 Kdež není dostatečné rady, padá lid, ale spomožení jest ve množství rádců.
Der intet råd är, der far folket illa; men der månge rådgifvare äro, der går det väl till.
15 Velmi sobě škodí, kdož slibuje za cizího, ješto ten, kdož nenávidí rukojemství, bezpečen jest.
Den som för en annan i borgan går, han får skada; men den sig för borgan vaktar, han är säker.
16 Žena šlechetná má čest, a ukrutní mají zboží.
Den qvinna hafver ynnest, som ärona bevarar; men det äro de starke, som rikedomar bevara.
17 Èlověk účinný dobře činí životu svému, ale ukrutný kormoutí tělo své.
En barmhertig man gör sinom kropp godt; men en obarmhertig bedröfvar ock sitt kött och blod.
18 Bezbožný dělá dílo falešné, ale kdož rozsívá spravedlnost, má mzdu jistou.
De ogudaktigas verk skall fela; men den som rättfärdighet sår, det är icke fåfängt.
19 Tak spravedlivý rozsívá k životu, a kdož následuje zlého, k smrti své.
Ty rättfärdighet fordrar till lifs; men fara efter ondt, det fordrar till döden.
20 Ohavností jsou Hospodinu převrácení srdcem, ale ctného obcování líbí se jemu.
Herren hafver en styggelse till vrång hjerta, och ett behag till de fromma.
21 Zlý, by sobě i na pomoc přivzal, neujde pomsty, símě pak spravedlivých uchází toho.
Dem ondom hjelper intet, om de än alle lade händer tillsamman; men de rättfärdigas säd skall hulpen varda.
22 Zápona zlatá na pysku svině jest žena pěkná bez rozumu.
En dägelig qvinna utan tukt är lika som en so med ett gyldene spann på näsone.
23 Žádost spravedlivých jest toliko dobrých věcí, ale očekávání bezbožných hněv.
De rätträrdigas önskan måste dock väl gå, och det de ogudaktige vänta, är olycka.
24 Mnohý rozdává štědře, a však přibývá mu více; jiný skoupě drží nad slušnost, ale k chudobě.
Den ene skiftar ut, och får alltid mer; men den andre är nidsk, der han icke skall, och varder dock fattigare.
25 Èlověk štědrý bývá bohatší, a kdož svlažuje, také sám bude zavlažen.
Den själ, som rikeliga välsignar, varder fet; och den som drucknan gör, han skall ock drucken varda.
26 Kdo zadržuje obilí, zlořečí mu lid; ale požehnání na hlavě toho, kdož je prodává.
Den som korn innehåller, honom banna menniskorna; men välsignelse kommer öfver honom, som det säljer.
27 Kdo pilně hledá dobrého, nalézá přízeň; kdož pak hledá zlého, potká jej.
Den som något godt söker, honom vederfars godt; men den som efter ondt far, det skall hända honom.
28 Kdo doufá v bohatství své, ten spadne, ale spravedliví jako ratolest zkvetnou.
Den sig uppå sina rikedomar förlåter, han skall förgås; men de rättfärdige skola grönskas såsom löf.
29 Kdo kormoutí dům svůj, za dědictví bude míti vítr, a blázen sloužiti musí moudrému.
Den som sitt eget hus bedröfvar, han skall få väder till arfvedel; och en dåre måste dens visas tjenare vara.
30 Ovoce spravedlivého jest strom života, a kdož vyučuje duše, jest moudrý.
Dens rättfärdigas frukt är lifsens trä, och en vis man låter sig om menniskorna hjerteliga vårda.
31 Aj, spravedlivému na zemi odplacováno bývá, čím více bezbožnému a hříšníku?
Efter den rättfärdige på jordene lida måste; huru mycket mer den ogudaktige och syndaren?
