Jób 28
1 Máť zajisté stříbro prameny své, a zlato místo k přehánění.
Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;
2 Železo z země vzato bývá, a kámen rozpuštěný dává měď.
järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.
3 Cíl ukládá temnostem, a všelikou dokonalost člověk vystihá, kámen mrákoty a stínu smrti.
Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,
4 Protrhuje se řeka na obyvatele, tak že ji nemůže žádný přebřesti, a svozována bývá uměním smrtelného člověka, i odchází.
Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
5 Z země vychází chléb, ačkoli pod ní jest něco rozdílného, podobného k ohni.
Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.
6 V některé zemi jest kamení zafirové a prach zlatý,
Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.
7 K čemuž stezky nezná žádný pták, aniž ji spatřilo oko luňáka,
Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;
8 Kteréž nešlapala mladá zvěř, aniž šel po ní lev.
den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.
9 K škřemeni vztahuje ruku svou, a z kořene převrací hory.
Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
10 Z skálí vyvodí potůčky, a všecko, což jest drahého, spatřuje oko jeho.
In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.
11 Vylévati se řekám zbraňuje, a tak cožkoli skrytého jest, na světlo vynáší.
Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
12 Ale moudrost kde nalezena bývá? A kde jest místo rozumnosti?
Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?
13 Neví smrtelný člověk ceny její, aniž bývá nalezena v zemi živých.
Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.
14 Propast praví: Není ve mně, moře také dí: Není u mne.
Djupet säger: »Hon är icke här», och havet säger: »Hos mig är hon icke.»
15 Nedává se zlata čistého za ni, aniž odváženo bývá stříbro za směnu její.
Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.
16 Nemůže býti ceněna za zlato z Ofir, ani za onychin drahý a zafir.
Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.
17 Nevrovná se jí zlato ani drahý kámen, aniž směněna býti může za nádobu z ryzího zlata.
Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
18 Korálů pak a perel se nepřipomíná; nebo nabytí moudrosti dražší jest nad klénoty.
Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.
19 Není jí rovný v ceně smaragd z Mouřenínské země, aniž za čisté zlato může ceněna býti.
Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.
20 Odkudž tedy moudrost přichází? A kde jest místo rozumnosti?
Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?
21 Poněvadž skryta jest před očima všelikého živého, i před nebeským ptactvem ukryta jest.
Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;
22 Zahynutí i smrt praví: Ušima svýma slyšely jsme pověst o ní.
avgrunden och döden giva till känna; »Blott hörsägner om henne förnummo våra öron.»
23 Sám Bůh rozumí cestě její, a on ví místo její.
Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.
24 Nebo on končiny země spatřuje, a všecko, což jest pod nebem, vidí,
Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.
25 Tak že větru váhu dává, a vody v míru odvažuje.
När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,
26 On též vyměřuje dešti právo, i cestu blýskání hromů.
när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,
27 Hned tehdáž viděl ji, a rozhlásil ji, připravil ji, a vystihl ji.
då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
28 Èlověku pak řekl: Aj, bázeň Páně jest moudrost, a odstoupiti od zlého rozumnost.
Och till människorna sade han så: »Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd.»
