< Jób 28 >
1 Máť zajisté stříbro prameny své, a zlato místo k přehánění.
Silfret hafver sin gång, och guldet sitt rum, der det verkas.
2 Železo z země vzato bývá, a kámen rozpuštěný dává měď.
Jern tager man utaf jordene, och utaf stenar smälter man koppar.
3 Cíl ukládá temnostem, a všelikou dokonalost člověk vystihá, kámen mrákoty a stínu smrti.
På mörkret varder ju en tid ände, och finner ju någor på sistone det fördolda.
4 Protrhuje se řeka na obyvatele, tak že ji nemůže žádný přebřesti, a svozována bývá uměním smrtelného člověka, i odchází.
Det springer ut en sådana bäck, att de, som bo deromkring, icke kunna gå deröfver till fots; han varder menniskomen allt för djup, och flyter sin kos.
5 Z země vychází chléb, ačkoli pod ní jest něco rozdílného, podobného k ohni.
Man får ock eld nedan utu jordene; der dock ofvantill bröd växer.
6 V některé zemi jest kamení zafirové a prach zlatý,
Man finner saphir på somlig rum, och jordklimpar, der guld är uti.
7 K čemuž stezky nezná žádný pták, aniž ji spatřilo oko luňáka,
Den stigen hafver ingen fogel kunnat, och intet gamsöga sett;
8 Kteréž nešlapala mladá zvěř, aniž šel po ní lev.
De stolta barn hafva icke trampat honom, och intet lejon gångit deruppå.
9 K škřemeni vztahuje ruku svou, a z kořene převrací hory.
Bär man också handena på stenen, och grafver bergen omkull.
10 Z skálí vyvodí potůčky, a všecko, což jest drahého, spatřuje oko jeho.
Man grafver bäcker utu hällebergen, och allt det kosteligit är, ser ögat.
11 Vylévati se řekám zbraňuje, a tak cožkoli skrytého jest, na světlo vynáší.
Man förtager strömmom vattnet, och hafver fram i ljuset det derutinnan fördoldt är.
12 Ale moudrost kde nalezena bývá? A kde jest místo rozumnosti?
Huru vill man nu vishet finna, och hvar är rummet till förståndighet?
13 Neví smrtelný člověk ceny její, aniž bývá nalezena v zemi živých.
Ingen vet hvar hon ligger; och varder icke funnen i de lefvandes lande.
14 Propast praví: Není ve mně, moře také dí: Není u mne.
Afgrundet säger: Hon är icke i mig; och hafvet säger: När mig är hon icke.
15 Nedává se zlata čistého za ni, aniž odváženo bývá stříbro za směnu její.
Man kan icke gifva der penningar före, ej heller silfver uppväga, till att betala henne med.
16 Nemůže býti ceněna za zlato z Ofir, ani za onychin drahý a zafir.
Hon räknas icke vid Ophiriskt guld, eller vid kostelig onich och saphir;
17 Nevrovná se jí zlato ani drahý kámen, aniž směněna býti může za nádobu z ryzího zlata.
Guld och diamant kan icke liknas dervid, ej heller kan hon tillbytas för gyldene klenodier.
18 Korálů pak a perel se nepřipomíná; nebo nabytí moudrosti dražší jest nad klénoty.
Ramoth och Gabis aktar man intet; hon är högre aktad än perlor.
19 Není jí rovný v ceně smaragd z Mouřenínské země, aniž za čisté zlato může ceněna býti.
Topats af Ethiopien varder icke lika skattad emot henne, och det renaste guld gäller icke deremot.
20 Odkudž tedy moudrost přichází? A kde jest místo rozumnosti?
Hvadan kommer då visheten? Och hvar är rummet till förståndigheten?
21 Poněvadž skryta jest před očima všelikého živého, i před nebeským ptactvem ukryta jest.
Hon är fördold för allas lefvandes ögon, och öfverskyld för foglarna under himmelen.
22 Zahynutí i smrt praví: Ušima svýma slyšely jsme pověst o ní.
Fördömelsen och döden säga: Vi hafve med vår öron hört hennes rykte.
23 Sám Bůh rozumí cestě její, a on ví místo její.
Gud vet vägen dertill, och känner hennes rum.
24 Nebo on končiny země spatřuje, a všecko, což jest pod nebem, vidí,
Förty han ser jordenes ända, och skådar allt det under himmelen är;
25 Tak že větru váhu dává, a vody v míru odvažuje.
Så att han gifver vädrena sina vigt, och vattnena sitt matt.
26 On též vyměřuje dešti právo, i cestu blýskání hromů.
Då han satte regnena ett mål före, och tordönenom och ljungeldenom sin väg,
27 Hned tehdáž viděl ji, a rozhlásil ji, připravil ji, a vystihl ji.
Då såg han henne, och räknade henne; tillredde henne, och fann henne;
28 Èlověku pak řekl: Aj, bázeň Páně jest moudrost, a odstoupiti od zlého rozumnost.
Och sade till menniskona: Si, Herrans fruktan är vishet; och fly det onda är förståndighet.