Jób 26
1 A odpovídaje Job, řekl:
Därefter tog Job till orda och sade:
2 Komu jsi napomohl? Tomu-li, kterýž nemá síly? Toho-lis retoval, kterýž jest bez moci?
Vilken hjälp har du ej skänkt den vanmäktige, huru har du ej stärkt den maktlöses arm!
3 Komu jsi rady udělil? Nemoudrému-li? Hned jsi základu dostatečně poučil?
Vilka råd har du ej givit den ovise, och vilket överflöd av klokhet har du ej lagt i dagen!
4 Komužs ty řeči zvěstoval? A čí duch vyšel z tebe?
Vem gav dig kraft att tala sådana ord, och vems ande var det som kom till orda ur dig?
5 Však i mrtvé věci pod vodami a obyvateli jejich sformovány bývají.
Dödsrikets skuggor gripas av ångest, djupets vatten och de som bo däri.
Dödsriket ligger blottat för honom, och avgrunden har intet täckelse. (Sheol h7585)
7 Ontě roztáhl půlnoční stranu nad prázdnem, zavěsil zemi na ničemž.
Han spänner ut nordanrymden över det tomma och hänger upp jorden på intet.
8 Zavazuje vody v oblacích svých, aniž se trhá oblak pod nimi.
Han samlar vatten i sina moln såsom i ett knyte, och skyarna brista icke under bördan.
9 On sám zdržuje stále trůn svůj, a roztahuje na něm oblaky své.
Han gömmer sin tron för vår åsyn, han omhöljer den med sina skyar.
10 Cíl vyměřil rozlévání se vodám, až do skonání světla a tmy.
En rundel har han välvt såsom gräns för vattnen, där varest ljus ändas i mörker.
11 Sloupové nebeští třesou se a pohybují od žehrání jeho.
Himmelens pelare skälva, de gripas av förfäran vid hans näpst.
12 Mocí svou rozdělil moře, a rozumností svou dutí jeho.
Med sin kraft förskräckte han havet, och genom sitt förstånd sönderkrossade han Rahab.
13 Duchem svým nebesa ozdobil, a ruka jeho sformovala hada dlouhého.
Blott han andades, blev himmelen klar; hans hand genomborrade den snabba ormen.
14 Aj, toť jsou jen částky cest jeho, a jak nestižitelné jest i to maličko, což jsme slyšeli o něm. Hřímání pak moci jeho kdo srozumí?
Se, detta är allenast utkanterna av hans verk; en sakta viskning är allt vad vi förnimma därom. Hans allmakts dunder, vem skulle kunna fatta det?
