Izaiáš 3

1 Nebo aj, Pán, Hospodin zástupů, odejme od Jeruzaléma a Judy hůl a podporu, všelijakou hůl chleba a všelikou podporu vody,

Ty si, Herren, Herren Zebaoth skall borttaga, af Jerusalem och Juda, allt uppehälle, bröds uppehälle, vattens uppehälle;

2 Silného i muže válečného, soudce i proroka, mudrce i starce,

Starka och krigsmän; domare, Propheter, spåmän och åldersmän;

3 Padesátníka i počestného, i rádci, i vtipného řemeslníka, i výmluvného,

Höfvitsmän öfver femtio, och ärliga män; rådmän och visa ämbetsmän, och vältalande män;

4 A dám jim děti za knížata; děti, pravím, panovati budou nad nimi.

Och skall gifva dem ynglingar till Förstar, och barnslige skola råda öfver dem.

5 I bude ssužovati v lidu jeden druhého, a bližní bližního svého; zpurně se postaví dítě proti starci, a chaterný proti vzácnému.

Och plågare skola vara i folkena, den ene öfver den andra, och hvar öfver sin nästa; och den, som yngre är, skall vara stolt öfver den gamla, och en lösaktig emot den ärliga.

6 Pročež se chopí jeden každý bratra svého z domu otce svého, a dí: Máš oděv, knížetem naším budeš, a pád tento zdrž rukou svou.

Då skall en fatta sin broder utu sins faders hus: Du hafver kläder, var vår Förste, hjelp du detta ofallet.

7 Ale on přisáhne v ten den, řka: Nebuduť vázati těch ran, nebo v domě mém není chleba ani oděvu; neustanovujtež mne knížetem lidu.

Men han skall på den tiden svärja, och säga: Jag är ingen läkare; i mino huse är hvarken bröd eller kläder; sätter mig icke till en Första öfver folket.

8 Nebo se obořil Jeruzalém, a Juda padl, proto že jazyk jejich a skutkové jejich jsou proti Hospodinu, k dráždění očí slávy jeho.

Ty Jerusalem faller, och Juda ligger omkull; efter deras tunga och anslag är emot Herranom, så att de hans majestäts ögon emot sträfva.

9 Nestydatost tváři jejich svědčí proti nim; hřích zajisté svůj jako Sodomští ohlašují, a netají. Běda duši jejich, nebo sami na sebe uvodí zlé.

De skyla intet sitt väsende, och berömma sig af sina synder, lika som de i Sodom, och dölja dem intet; ve deras själar; ty dermed föra de sig sjelfva på allt ondt.

10 Rcete spravedlivému: Dobře bude; nebo ovoce skutků svých jísti bude.

Prediker om de rättfärdiga, att de stå väl; ty de skola äta sina gerningars frukt.

11 Ale běda bezbožnému, zle bude; nebo odplata rukou jeho dána jemu bude.

Men ve dem ogudaktigom; ty de äro onde, och det skall varda dem betaladt, lika som de det förtjena.

12 Lidu mého knížata jsou děti, a ženy panují nad ním. Lide můj, kteříž tě vodí, svodí tě, a cestu stezek tvých ukrývají.

Barn äro mins folks plågare, och qvinnor råda öfver dem. Mitt folk, dine ledare förföra dig, och förderfva vägen den du gå skall.

13 Stojíť Hospodin k rozsudku, stojí, pravím, k rozsudku s lidmi.

Men Herren står der, till att gå till rätta, och är framgången till att döma folken.

14 Hospodin k soudu přijde proti starším lidu svého a knížatům jejich, a dí: Vy jste pohubili vinici mou, loupež chudého jest v domích vašich.

Och Herren kommer till domen med sins folks äldsta, och med sina Förstar; ty I hafven förderfvat vingården; och rofvet ifrå de fattige är i edart hus.

15 Proč vy nuzíte lid můj, a tváře chudých zahanbujete? praví Pán, Hospodin zástupů.

Hvi förtrampen I mitt folk, och förkrossen dens fattigas person, säger Herren, Herren Zebaoth?

16 I dí Hospodin: Proto že se pozdvihují dcery Sionské, a chodí s vytaženým krkem, a pasou očima, protulujíce se, a zdrobna kráčejíce, i nohama svýma lákají,

Och Herren säger: Derföre, att Zions döttrar äro stolta, och gå med rakom hals, med färgadt ansigte; gå och svansa, och hafva kosteliga skor på sina fötter;

17 Protož okydne Pán prašivinou vrch hlavy dcer Sionských, a Hospodin hanbu jejich obnaží.

Så skall Herren göra Zions döttrars hufvud skallot; och Herren skall bortrycka deras sköna hår.

18 V ten den odejme Pán okrasu těch nástrah, totiž paučníky a halže,

På den tiden skall Herren borttaga prydningen af de kosteliga skor, och häkter, spänne,

19 Jablka zlatá a spinadla a čepce,

Kedjor, armspänne, hufvor,

20 Biréty a zápony, tkanice, punty a náušnice,

Flitter, bräm, snöre, desmoknappar, öronspann,

21 Prsteny a náčelníky,

Ringar, ännespann,

22 Proměnná roucha, i plášťky, i roušky, i vačky,

Högtidskläder, kåpor, hvifvar, pungar,

23 I zrcadla, i čechlíky, i věnce, i šlojíře.

Speglar, snöretröjor, bordor och sommarkläder.

24 A budeť místo vonných věcí hnis, a místo pasů roztržení, a místo strojení kadeří lysina, a místo širokého podolku bude přepásání pytlem, obhoření pak místo krásy.

Och der skall vara stank för goda lukt, och ett löst band för bälte, och ett skallot hufvud för krusadt hår, och för en vid mantel en trång säck; allt detta i staden för din dägelighet.

25 Muži tvoji od meče padnou, a silní tvoji v boji.

Ditt meniga folk skall falla genom svärd, och dine krigsmän i strid.

26 I budou plakati a kvíliti brány jeho, a spustlý na zemi seděti bude.

Och hans portar skola sörja och gräma sig, och han skall sitta jämmerliga på jordene.