Efezským 5
1 Buďtež tedy následovníci Boží, jakožto synové milí.
Så varer nu Guds efterföljare, såsom älskelige barn.
2 A choďtež v lásce, jakož i Kristus miloval nás, a vydal sebe samého za nás, dar a obět Bohu u vůni rozkošnou.
Och vandrer i kärlekenom, såsom ock Christus hafver älskat oss, och utgifvit sig sjelf för oss till gåfvo och offer, Gudi till en söt lukt.
3 Smilstvo pak a všeliká nečistota, neb lakomství, aniž jmenováno buď mezi vámi, jakož sluší na svaté,
Boleri och all slemhet, eller girighet låter ibland eder icke ens nämnda varda, såsom helgon tillhörer;
4 A tolikéž mrzkost, ani bláznové mluvení, ani šprýmování, kteréžto věci jsou nenáležité, ale raději ať jest díků činění.
Och slem ord, eller gäckeri, eller skämt som icke höfves; utan heldre tacksägelse.
5 Víte zajisté o tom, že žádný smilník aneb nečistý, ani lakomec, (jenž jest modloslužebník, ) nemá dědictví v království Kristově a Božím.
Ty I skolen veta, att ingen bolare, eller oren, eller giriger, hvilken är en afgudadyrkare, hafver arfvedel uti Christi och Guds rike.
6 Žádný vás nesvoď marnými řečmi; nebo pro takové věci přichází hněv Boží na syny nepoddané.
Låter eder ingen förföra med fåfäng ord; ty för sådana plägar Guds vrede komma öfver otrones barn.
7 Nebývejtež tedy účastníci jejich.
Derföre varer icke deras stallbröder.
8 Byli jste zajisté někdy temnosti, ale již nyní jste světlo v Pánu. Jakožto synové světla choďte,
Ty I voren fordom mörker, men nu ären I ljus i Herranom; vandrar såsom ljusens barn.
9 (Nebo ovoce Ducha záleží ve vší dobrotě, a spravedlnosti, a v pravdě, )
Ty Andans frukt är uti all godhet, och rättfärdighet, och sanning.
10 O to stojíce, což by se dobře líbilo Pánu.
Och pröfver hvad Herranom täckt är.
11 A neobcujte s skutky neužitečnými tmy, ale raději je trescete.
Och hafver ingen delaktighet med de onyttiga mörksens verk; utan straffer dem heldre.
12 Nebo což se tajně děje od nich, mrzko jest o tom i mluviti.
Ty hvad hemliga af dem sker, det är ock skamligit att säga.
13 Všecko pak, což bývá trestáno, od světla bývá zjeveno; nebo to, což všecko zjevuje, světlo jest.
Men allt detta varder uppenbart, när det af ljuset straffadt varder; ty allt det uppenbart varder, det är ljus.
14 Protož praví: Probuď se ty, jenž spíš, a vstaň z mrtvých, a zasvítíť se tobě Kristus.
Derföre säger han: Vaka upp, du som sofver, och statt upp ifrå de döda, så varder Christus dig upplysandes.
15 Viztež tedy, kterak byste opatrně chodili, ne jako nemoudří, ale jako moudří,
Så ser nu till, huru I vandren visliga; icke som de ovise, utan som vise.
16 Vykupujíce čas; nebo dnové zlí jsou.
Och skicker eder efter tiden; ty tiden är ond.
17 Protož nebývejte neopatrní, ale rozumějící, která by byla vůle Páně.
Derföre, varer icke oförståndige, utan förståndige hvad Herrans vilje är.
18 A neopíjejte se vínem, v němžto jest prostopášnost, ale naplněni buďte Duchem svatým,
Och dricker eder icke druckna af vin, af hvilko ett oskickeligit väsende kommer; utan uppfyllens af den Helga Anda;
19 Mluvíce sobě vespolek v žalmích, a v chvalách, a v písničkách duchovních, zpívajíce a plésajíce v srdcích vašich Pánu,
Talande emellan eder i psalmer, och lofsånger, och andeliga visor; sjungandes och spelandes Herranom uti edor hjerta;
20 Díky činíce vždycky ze všeho ve jménu Pána našeho Jezukrista Bohu a Otci,
Alltid tacksägandes Gudi och Fadrenom för hvar man, uti vårs Herras Jesu Christi Namn;
21 Poddáni jsouce jedni druhým v bázni Boží.
Ymsom underdånige, den ene dem andra, i Guds räddhåga.
22 Ženy mužům svým poddány buďte jako Pánu.
Hustrurna vare sina män underdåniga, såsom Herranom.
23 Nebo muž jest hlava ženy, jako i Kristus jest hlava církve, a onť jest Spasitel těla.
Ty mannen är hustruns hufvud; såsom ock Christus är församlingenes hufvud; och han är ock sins kropps helsa.
24 A tak jakož církev poddána jest Kristu, tak i ženy mužům svým ať jsou poddány ve všem.
Såsom nu församlingen är underdånig Christo, så skola ock hustrurna uti all ting vara sina män underdåniga.
25 Muži milujte ženy své, jako i Kristus miloval církev, a vydal sebe samého za ni,
I män, älsker edra hustrur, såsom ock Christus älskade församlingen, och hafver utgifvit sig sjelf för henne;
26 Aby ji posvětil, očistiv ji obmytím vody v slovu,
På det han henne helga skulle, och hafver gjort henne rena i vattnsens bad, genom ordet;
27 Aby ji sobě postavil slavnou církev, nemající poskvrny, ani vrásky, neb cokoli takového, ale aby byla svatá a bez úhony.
På det han skulle beställa sig sjelf ena församling, den härlig är, den ingen fläck eller skrynko hafver, eller annat sådant; utan att hon skulle vara helig och ostraffelig.
28 Takť jsou povinni muži milovati ženy své jako svá vlastní těla. Kdo miluje ženu svou, sebeť samého miluje.
Så skola ock männerne älska sina hustrur, såsom sina egna kroppar. Den sina hustru älskar, han älskar sig sjelf.
29 Žádný zajisté nikdy těla svého neměl v nenávisti, ale krmí a chová je, jakožto i Pán církev.
Ty ingen hafver någon tid hatat sitt eget kött; utan heldre föder och fordrar det, såsom ock Herren församlingen;
30 Neboť jsme údové těla jeho, z masa jeho a z kostí jeho.
Ty vi äre ledamöter af hans kropp, af hans kött, och af hans benom.
31 A protoť opustí člověk otce i matku, a připojí se k manželce své, i budouť dva jedno tělo.
Fördenskull skall menniskan öfvergifva sin fader och moder, och blifva vid sin hustru, och af tvåm varder ett kött.
32 Tajemství toto veliké jest, ale já pravím o Kristu a o církvi.
Denna hemlighet är stor; men jag talar om Christo och församlingen.
33 Avšak i vy, jeden každý z vás, manželku svou tak jako sám sebe miluj. Žena pak ať se bojí muže svého.
Dock ock I, hvar i sin stad, älske sina hustru, såsom sig sjelf; men hustrun hafve mannen i vördning.
