Kazatel 10
1 Muchy mrtvé nasmrazují a nakažují mast apatekářskou; tak pro moudrost a slávu vzácného maličko bláznovství zohyžďuje.
Giftflugor vålla stank och jäsning i salvoberedarens salva; så uppväger ett grand av dårskap både vishet och ära.
2 Srdce moudrého jest po pravici jeho, ale srdce blázna po levici jeho.
Den vise har sitt hjärta åt höger, men dåren har sitt hjärta åt vänster.
3 I tehdáž, když blázen cestou jde, srdce jeho nedostatek trpí; nebo všechněm znáti dává, že blázen jest.
Ja, varhelst dåren går kommer hans förstånd till korta, och till alla säger han ifrån, att han är en dåre.
4 Jestliže by duch toho, jenž panuje, povstal proti tobě, neopouštěj místa svého; nebo krotkost přítrž činí hříchům velikým.
Om hos en furste vrede uppstår mot dig, så håll dig dock stilla, ty saktmod gör stora synder ogjorda.
5 Jest zlá věc, kterouž jsem viděl pod sluncem, totiž neprozřetelnost, kteráž pochází od vrchnosti,
Ett elände gives, som jag har sett under solen, ett fel som beror av den som har makten:
6 Že blázen postaven bývá v důstojnosti veliké, a bohatí že v nízkosti sedávají.
att dårskap sättes på höga platser, medan förnämliga män få sitta i förnedring.
7 Viděl jsem služebníky na koních, knížata pak, ana chodí pěšky jako služebníci.
Jag har sett trälar färdas till häst och hövdingar få gå till fots såsom trälar.
8 Kdo kopá jámu, upadá do ní; a kdo boří plot, ušťkne jej had.
Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som bryter ned en mur, honom stinger ormen.
9 Kdo přenáší kamení, urazí se jím; a kdo štípá dříví, nebezpečenství bude míti od něho.
Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem, den som hugger ved kommer i fara därvid.
10 Jestliže se ztupí železo, a nenabrousí-li ostří jeho, tedy síly přičiniti musí; ale mnohem lépe může to spraviti moudrost.
Om man icke slipar eggen, när ett järn har blivit slött, så måste man anstränga krafterna dess mer; och vishet är att göra allt på bästa sätt.
11 Ušťkne-li had, než by zaklet byl, nic neprospějí slova zaklinače.
Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad, så har besvärjaren intet gagn av sin konst.
12 Slova úst moudrého jsou příjemná, ale rtové blázna sehlcují jej.
Med sin muns ord förvärvar den vise ynnest, men dårens läppar fördärva honom själv.
13 Počátek slov úst jeho jest nemoudrost, a ostatek mluvení jeho pouhé bláznovství.
Begynnelsen på hans muns ord är dårskap, och änden på hans tal är uselt oförnuft.
14 Nebo blázen mnoho mluví, ješto neví člověk ten, co budoucího jest. To zajisté, co bude po něm, kdo mu oznámí?
Och dåren är rik på ord; dock vet ingen människa vad som skall ske; vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske?
15 Práce bláznů k ustání je přivodí, nebo neumí ani do města trefiti.
Dårens möda bliver honom tung, ty icke ens till staden hittar han fram.
16 Běda tobě, země, když král tvůj dítě jest, a knížata tvá ráno hodují.
Ve dig, du land vars konung är ett barn, och vars furstar hålla måltid redan på morgonen!
17 Blahoslavená jsi ty země, když král tvůj jest syn šlechetných, a knížata tvá, když čas jest, jídají pro posilnění, a ne pro opilství.
Väl dig, du land vars konung är en ädling, och vars furstar hålla måltid i tillbörlig tid, med måttlighet, och icke för att överlasta sig!
18 Ano pro lenost schází krov, a pro opuštění rukou kapává do domu.
Genom lättja förfalla husets bjälkar, och genom försumlighet dryper det in i huset.
19 Pro obveselení strojívají hody, a víno obveseluje život, peníze pak ke všemu dopomáhají.
Till sin förlustelse håller man gästabud, och vinet gör livet glatt; men penningen är det som förlänar alltsammans.
20 Ani sám u sebe králi nezlořeč, ani v skrýších pokoje svého nezlořeč mocnějšímu; nebo pták nebeský donesl by hlas ten, a to, což křídla má, vyjevilo by řeč tvou.
Uttala ej ens i din tanke förbannelser över en konung, och ej ens i din sovkammare förbannelser över en rik man; ty himmelens fåglar böra fram ditt tal, och de bevingade förkunna vad du har sagt.
