5 Mojžišova 17

1 Nebudeš obětovati Hospodinu Bohu svému vola aneb dobytčete, na němž by vada byla, aneb jakákoli věc zlá, nebo ohavnost jest Hospodinu Bohu tvému.

Du skall icke offra Herranom dinom Gud något nöt eller får, det någon brist eller något ondt på sig hafver; förty det är Herranom dinom Gud en styggelse.

2 Bude-li nalezen u prostřed tebe v některém městě tvém, kteráž Hospodin Bůh tvůj dá tobě, muž aneb žena, ješto by se dopouštěl zlého před očima Hospodina Boha tvého, přestupuje smlouvu jeho,

Om någor funnen varder i någon af dina portar, som Herren din Gud dig gifvandes varder, man eller qvinna, den som illa gör för Herrans dins Guds ögon, så att han öfverträder hans förbund;

3 A odejda, sloužil by bohům cizím, a klaněl by se jim, buď slunci neb měsíci, aneb kterému rytířstvu nebeskému, čehož jsem nepřikázal,

Och går bort, och tjenar andra gudar, och tillbeder dem, vare sig sol eller måne, eller någor himmels här, det jag icke budit hafver;

4 A bylo by povědíno tobě, a slyšel bys o tom, tedy vyptáš se pilně na to, a jestliže bude pravda a věc jistá, že by se stala taková ohavnost v Izraeli:

Och det varder dig sagdt, och du hörer det, så skall du granneligen fråga derefter; och när du finner, att det visserliga sant är, att sådana styggelse skedd är i Israel;

5 Bez lítosti vyvedeš muže toho aneb ženu tu, kteříž to zlé páchali, k branám svým, muže toho aneb ženu, a kamením je uházíš, ať zemrou.

Så skall du utföra den samma mannen eller den samma qvinnona, som sådana ondt gjort hafva, till dina portar, och skall stena dem ihjäl.

6 V ústech dvou aneb tří svědků zabit bude ten, kdož umříti má, nebudeť pak zabit podlé vyznání svědka jednoho.

Efter tu eller tre vittnes mun skall den dö, som döden värd är; men efter ett vittnes mun skall han icke dö.

7 Ruka svědků nejprv bude proti němu k zabití jeho, a potom ruce všeho lidu, a tak odejmeš zlé z prostředku svého.

Vittnens hand skall den första vara till att dräpa honom, och sedan allt folksens hand; på det att du låter den onda ifrå dig.

8 Bylo-li by při soudu něco nesnadného, mezi krví a krví, mezi pří a pří, mezi ranou a ranou, v jakékoli rozepři v branách tvých, tedy vstana, půjdeš k místu, kteréž by vyvolil Hospodin Bůh tvůj,

Om någor sak i rätta varder dig för svår, emellan blod och blod, emellan handel och handel, emellan skada och skada, och hvad tvedrägtiga saker äro i dinom portom, så skall du stå upp, och gå upp till det rum, som Herren din Gud utväljandes varder;

9 A přijdeš k kněžím Levítského pokolení aneb k soudci, kterýž by tehdáž byl, i budeš se jich ptáti, a oznámíť výpověd soudu.

Och till Presterna, Leviterna, och till domaren, som den tiden är, och fråga af dem; de skola säga dig domen af.

10 Učiníš tedy vedlé naučení, kteréž by vynesli z místa toho, kteréž by vyvolil Hospodin, a hleď, abys všecko, čemuž by tě učili, tak vykonal.

Och du skall göra efter som de säga dig före i de rumme, som Herren utväljandes varder; och skall hålla det så, att du gör efter allt det som de dig lära.

11 Podlé vyrčení zákona, kterémuž by tě naučili, a podlé rozsudku, kterýžť by vypověděli, učiníš; neuchýlíš se od slova sobě oznámeného ani na pravo ani na levo.

Efter lagen, som de lära dig, och efter rätten, som de säga dig före, skall du hålla dig, så att du icke viker derifrå, antingen på den högra sidon, eller på den venstra.

12 Jestliže by pak kdo v zpouru se vydal, tak že by neposlechl kněze postaveného tam k službě před Hospodinem Bohem tvým, aneb soudce, tedy ať umře člověk ten, a odejmeš zlé z Izraele,

Och om någor vore öfverdådig, så att han icke ville lyda Prestenom, som der i Herrans dins Guds ämbete står, eller domarenom, han skall dö; och du skall borttaga den onda af Israel;

13 Aby všecken lid uslyšíce, báli se, a více v zpouru se nevydávali.

Att allt folket skall höra det, och rädas och icke mer öfverdådige vara.

14 Když vejdeš do země, kterouž Hospodin Bůh tvůj dá tobě, abys ji dědičně obdržel, a budeš v ní bydliti, a řekneš: Ustanovím nad sebou krále, jako i jiní národové mají, kteříž jsou vůkol mne:

När du kommer uti landet, som Herren din Gud dig gifva skall, och tager det in, och bor der, och varder sägandes: Jag vill sätta en Konung öfver mig, såsom all folk omkring mig hafva;

15 Toho toliko ustanovíš nad sebou krále, kteréhož by vyvolil Hospodin Bůh tvůj. Z prostředku bratří svých ustanovíš nad sebou krále; nebudeš moci ustanoviti nad sebou člověka cizozemce, kterýž by nebyl bratr tvůj.

Så skall du den sätta för Konung öfver dig, som Herren din Gud utväljer. Du skall en af dina bröder sätta öfver dig för Konung; du kan icke sätta en främmande öfver dig, den icke din broder är;

16 A však ať nemívá mnoho koňů, a ať neobrací zase lidu do Egypta, z příčiny rozmnožení koňů, zvláště poněvadž Hospodin vám řekl: Nevracujte se zase cestou touto více.

Allenast att han icke håller många hästar, och förer folket åter in i Egypten, för de många hästars skull; efter Herren eder sagt hafver, att I icke mer genom denna vägen komma skolen.

17 Nebudeť také míti mnoho žen, aby se neodvrátilo srdce jeho; stříbra také aneb zlata ať sobě příliš nerozmnožuje.

Han skall ock icke taga sig många hustrur, att hans hjerta varder icke afvändt; och skall ej heller mycket silfver eller guld församla.

18 Když pak dosedne na stolici království svého, vypíše sobě připomenutý zákon tento do knihy z té, kteráž bude před oblíčejem kněží Levítských.

Och när han nu sittandes varder på sins rikes stol, skall han taga denna andra lagen af Prestomen Levitomen, och låta den skrifva uti en bok.

19 A bude jej míti při sobě, a čísti jej bude po všecky dny života svého, aby se naučil báti Hospodina Boha svého, a aby ostříhal všech slov zákona tohoto i ustanovení těch, a činil je,

Hon skall vara när honom, och han skall deruti läsa i alla sina lifsdagar; på det att han skall lära frukta Herran sin Gud, att han håller all denna lagsens ord, och dessa rätter, att han gör derefter.

20 Aby nepozdvihlo se srdce jeho nad bratří jeho, a neuchýlilo se od přikázaní na pravo aneb na levo, aby dlouho živ byl v království svém, on i synové jeho u prostřed Izraele.

Han skall icke förhäfva sitt hjerta utöfver sina bröder; och skall icke vika ifrå budet, hvarken på den högra sidona, eller på den venstra; på det han skall förlänga sina dagar i sitt regemente, han och hans barn i Israel.