Žalmy 89
1 Vyučující, složený od Etana Ezrachitského. O milosrdenstvích Hospodinových na věky zpívati budu, od národu do pronárodu zvěstovati budu pravdu tvou ústy svými.
En sång av esraiten Etan. Jag vill sjunga om HERRENS nådegärningar evinnerligen; jag vill låta min mun förkunna din trofasthet, från släkte till släkte.
2 Nebo jsem řekl: Na věky milosrdenství vzdělávati se bude, na nebi utvrdíš pravdu svou, o nížs řekl:
Ja, jag säger: För evig tid skall nåd byggas upp; i himmelen, där befäster du din trofasthet.
3 Učinil jsem smlouvu s vyvoleným svým, přisáhl jsem Davidovi služebníku svému,
»Jag har slutit ett förbund med min utvalde, med ed har jag lovat min tjänare David:
4 Že až na věky utvrdím símě tvé, a vzdělám od národu do národu trůn tvůj. (Sélah)
'Jag skall befästa din säd för evig tid och bygga din tron från släkte till släkte.'» (Sela)
5 Protož oslavují nebesa div tvůj, Hospodine, i pravdu tvou v shromáždění svatých.
Av himlarna prisas dina under, o HERRE, och i de heligas församling din trofasthet.
6 Nebo kdo na nebi přirovnán býti může Hospodinu? Kdo jest podobný Hospodinu mezi syny silných?
Ty vilken i skyn kan liknas vid HERREN, vilken bland Guds söner kan aktas lik HERREN?
7 Bůh i v shromáždění svatých strašlivý jest náramně, a hrozný nade všecky vůkol něho.
Ja, Gud är mycket förskräcklig i de heligas råd och fruktansvärd utöver alla som äro omkring honom.
8 Hospodine Bože zástupů, kdo jest jako ty, silný Hospodin? Nebo pravda tvá tobě přístojí všudy vůkol.
HERRE, härskarornas Gud, vem är dig lik? Stark är HERREN; och din trofasthet är runt omkring dig.
9 Ty panuješ nad dutím moře; když se zdvihají vlny jeho, ty je skrocuješ.
Du är den som råder över havets uppror; när dess böljor resa sig, stillar du dem.
10 Ty jsi jako raněného potřel Egypt, a silným ramenem svým rozptýlil jsi nepřátely své.
Du krossade Rahab, så att han låg lik en slagen; med din mäktiga arm förströdde du dina fiender.
11 Tváť jsou nebesa, tvá také i země, okršlek i plnost jeho ty jsi založil.
Din är himmelen, din är ock jorden; du har grundat jordens krets med allt vad därpå är.
12 Půlnoční i polední strana, kteréž jsi ty stvořil, i Tábor a Hermon o tvém jménu zpívají.
Norr och söder, dem har du skapat; Tabor och Hermon jubla i ditt namn.
13 Tvé rámě jest přemocné, silná ruka tvá, a vyvýšená pravice tvá.
Du har en arm med hjältekraft, mäktig är din hand, hög är din högra hand.
14 Spravedlnost a soud jsou základem trůnu tvého, milosrdenství a pravda předcházejí tvář tvou.
Rättfärdighet och rätt äro din trons fäste, nåd och sanning stå inför ditt ansikte.
15 Blahoslavený lid, kterýž zná zvuk tvůj; tiť, Hospodine, v světle oblíčeje tvého choditi budou.
Saligt är det folk som vet vad jubel är, de som vandra, o HERRE, i ditt ansiktes ljus.
16 Ve jménu tvém plésati budou každého dne, a v spravedlnosti tvé vyvýší se.
I ditt namn fröjda de sig alltid, och genom din rättfärdighet upphöjas de.
17 Nebo sláva síly jejich ty jsi, a z milosti tvé k zvýšení přijde roh náš.
Ty du är deras starkhet och prydnad, och genom din nåd upphöjer du vårt horn.
18 Nebo štít náš jest Hospodinův, a svatého Izraelského král náš.
Ty han som är vår sköld tillhör HERREN, vår konung tillhör Israels Helige.
19 Tehdy mluvě u vidění k svatému svému, řekl jsi: Složil jsem pomoc v reku udatném, zvýšil jsem vybraného z lidu.
På den tiden talade du i en syn till dina fromma och sade: »Jag har lagt hjälp i en hjältes hans, jag har upphöjt en yngling ur folket.
20 Nalezl jsem Davida služebníka svého, olejem svým svatým pomazal jsem ho.
Jag har funnit min tjänare David och smort honom med min helig olja.
21 A protož budeť s ním stále ruka má, ano i ramenem svým posilovati ho budu.
Min hand skall stadigt vara med honom, och min arm skall styrka honom.
22 Nebudeť ho moci nuziti nepřítel, ani člověk nešlechetný trápiti.
Ingen fiende skall oförtänkt komma över honom, och ingen orättfärdig skall förtrycka honom;
23 Nebo potru před tváří jeho protivníky jeho, a ty, kteříž ho nenávidí, porazím.
nej, jag skall krossa hans ovänner framför honom, och jag skall hemsöka dem som hata honom.
24 Nadto pravda má a milosrdenství mé s ním bude, a ve jménu mém vyvýšen bude roh jeho.
Min trofasthet och min nåd skola vara med honom, och i mitt namn skall hans horn varda upphöjt.
25 A vložím na moře ruku jeho, a na řeky pravici jeho.
Jag skall lägga havet under hans hand och strömmarna under hans högra hand.
26 On volaje ke mně, dí: Ty jsi otec můj, Bůh silný můj a skála spasení mého.
Han skall kalla mig så: 'Du min fader, min Gud och min frälsnings klippa.'
27 Já také za prvorozeného vystavím jej, a za vyššího králů zemských.
Ja, jag skall göra honom till den förstfödde, till den högste bland konungarna på jorden.
28 Na věky zachovám jemu milosrdenství své, a smlouva s ním stálá bude.
Jag skall bevara min nåd åt honom evinnerligen, och mitt förbund med honom skall förbliva fast.
29 Učiním i to, aby na věky trvalo símě jeho, a trůn jeho jako dnové nebes.
Jag skall låta hans säd bestå till evig tid, och hans tron, så länge himmelen varar.
30 Jestliže by pak synové jeho opustili zákon můj, a v soudech mých nechodili,
Om hans barn övergiva min lag och icke vandra efter mina rätter,
31 Jestliže by ustanovení mých poškvrnili, a přikázaní mých neostříhali:
om de bryta mot mina stadgar och icke hålla mina bud,
32 Tedy navštívím metlou přestoupení jejich, a trestáním nepravost jejich,
då skall jag väl hemsöka deras överträdelse med ris och deras missgärning med plågor,
33 Ale milosrdenství svého neodejmu od něho, aniž klamati budu proti pravdě své.
men min nåd skall jag ej taga ifrån honom, och jag skall icke svika i trofasthet.
34 Nepoškvrnímť smlouvy své, a toho, což vyšlo z úst mých, nezměním.
Jag skall icke bryta mitt förbund, och vad mina läppar hava talat skall jag ej förändra.
35 Jednou jsem přisáhl skrze svatost svou, nesklamámť Davidovi,
En gång har jag svurit det vid min helighet, och mitt löfte till David skall jag icke bryta.
36 Že símě jeho na věky bude, a trůn jeho jako slunce přede mnou,
Hans säd skall förbliva evinnerligen och hans tron inför mig så länge som solen;
37 Jako měsíc utvrzeno bude na věky, a jako svědkové na obloze hodnověrní.
såsom månen skall den bestå evinnerligen. Och trofast är vittnet i skyn.» (Sela)
38 Ale ty jsi jej zavrhl a potupil, rozhněvals se na pomazaného svého.
Men nu har du förkastat och förskjutit din smorde och handlat i vrede mot honom.
39 Zavrhl jsi smlouvu s služebníkem svým, povrhls korunu jeho na zem.
Du har upplöst förbundet med din tjänare, du har oskärat hans krona och kastat den ned till jorden.
40 Roztrhal jsi všecky ohrady jeho, a bašty jeho jsi rozválel.
Du har brutit ned alla hans murar, du har gjort hans fästen till spillror.
41 Derou jej všickni, kteříž tudy jdou; jest ku posměchu i sousedům svým.
Alla som gå vägen fram plundra honom, han har blivit till smälek för sina grannar.
42 Vyvýšil jsi pravici protivníků jeho, obveselils všecky nepřátely jeho.
Du har upphöjt hans ovänners högra hand och berett alla hans fiender glädje.
43 Ztupils i ostří meče jeho, aniž jsi dal jemu, aby ostáti mohl v boji.
Ja, du har låtit hans svärdsegg vika tillbaka och icke hållit honom uppe i striden.
44 Učinils přítrž okrase jeho, a trůn jeho svrhl jsi na zem.
Du har gjort slut på hans glans och slagit hans tron till jorden.
45 Ukrátil jsi dnů mladosti jeho, a hanbous jej přiodíl. (Sélah)
Du har förkortat hans ungdoms dagar, du har höljt honom med skam. (Sela)
46 Až dokud, Hospodine? Na věky-liž se skrývati budeš? Tak-liž hořeti bude jako oheň prchlivost tvá?
Huru länge, o HERRE, skall du så alldeles fördölja dig? Huru länge skall din vrede brinna såsom eld?
47 Rozpomeniž se na mne, jak kratičký jest věk můj. Zdaliž jsi pak nadarmo stvořil všecky syny lidské?
Tänk på huru kort mitt liv varar, och huru förgängliga du har skapat alla människors barn.
48 Kdo z lidí může tak živ býti, aby neokusil smrti? Kdo vytrhne život svůj z hrobu? (Sélah) (Sheol h7585)
Ty vilken är den man som får leva och undgår att se döden? Vem räddar din själ från dödsrikets våld? (Sela) (Sheol h7585)
49 Kdež jsou milosrdenství tvá první, ó Pane? Přísahuť jsi učinil Davidovi, v pravdě své.
Herre, var äro din forna nådegärningar, vad du lovade David med ed i din trofasthet.
50 Pamatuj, Pane, na útržky činěné služebníkům tvým, a jak jsem já nosil v lůně svém potupu ode všech nejmocnějších národů,
Tänk, Herre, på dina tjänares smälek, på vad jag måste fördraga av alla de många folken;
51 Jak jsou utrhali nepřátelé tvoji, Hospodine, jak jsou utrhali šlepějím pomazaného tvého.
tänk på huru dina fiender smäda, o HERRE, huru de smäda din smordes fotspår.
52 Budiž pochválen Hospodin na věky, Amen i Amen.
Lovad vare HERREN evinnerligen! Amen, Amen.
