< Žalmy 83 >
1 Píseň a žalm Azafův. Bože, neodmlčujž se, nečiň se neslyše, aniž se upokojuj, ó Bože silný.
En sång, en psalm av Asaf.
2 Nebo aj, nepřátelé tvoji se bouří, a ti, kteříž tě v nenávisti mají, pozdvihují hlavy.
Gud, var icke så tyst, tig icke och var icke så stilla, o Gud.
3 Chytře tajné rady proti lidu tvému skládají, a radí se proti těm, kteréž ty skrýváš,
Ty se, dina fiender larma, och de som hata dig resa upp huvudet.
4 Říkajíce: Poďte, a vyhlaďme je, ať nejsou národem, tak aby ani zpomínáno nebylo více jména Izraelova.
Mot ditt folk förehava de listiga anslag och rådslå mot dem som du beskyddar.
5 Jednomyslněť se na tom spolu snesli, i smlouvou se proti tobě zavázali,
De säga: »Kom, låt oss utrota dem, så att de ej mer äro ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn.»
6 Stánkové Idumejští a Izmaelitští, Moábští a Agarenští,
Ty endräktigt rådslå dem med varandra, de sluta mot dig ett förbund:
7 Gebálští a Ammonitští, a Amalechitští, Filistinští s obyvateli Tyrskými.
Edoms tält och ismaeliterna, Moab och hagariterna,
8 Ano i Assyrští spojili se s nimi, jsouce na ruku synům Lotovým. (Sélah)
Gebal och Ammon och Amalek, filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus;
9 Učiniž jim jako Madianským, jako Zizarovi, a jako Jabínovi při potoku Císon,
Assur har ock slutit sig till dem, han har lånat sin arm åt Lots barn. (Sela)
10 Kteříž jsou do konce vyhlazeni v Endor, a učiněni hnůj země.
Gör med dem såsom du gjorde med Midjan, såsom med Sisera och Jabin vid Kisons bäck,
11 Nalož s nimi a s vůdci jejich jako s Gorébem, jako s Zébem, jako s Zebahem, a jako s Salmunou, se všemi knížaty jejich.
dem som förgjordes vid En-Dor och blevo till gödning åt marken.
12 Neboť jsou řekli: Uvažme se dědičně v příbytky Boží.
Låt det gå deras ädlingar såsom det gick Oreb och Seeb, och alla deras furstar såsom det gick Seba och Salmunna,
13 Můj Bože, učiň to, ať jsou jako chumelice, a jako stéblo před větrem.
eftersom de säga: »Guds ängder vilja vi intaga åt oss.»
14 Jakož oheň spaluje les, a jako plamen zapaluje hory,
Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv, såsom strå för vinden.
15 Tak ty je vichřicí svou stihej, a bouří svou ohrom je.
Lik en eld som förbränner skog och lik en låga som avsvedjar berg
16 Naplň tváře jejich zahanbením, tak aby hledali jména tvého, Hospodine.
förfölje du dem med ditt oväder, och förskräcke du dem med din storm.
17 Nechať se hanbí a děsí na věčné časy, a ať potupu nesou a zahynou.
Gör deras ansikten fulla med skam, så att de söka ditt namn, o HERRE.
18 A tak ať poznají, že ty, kterýž sám jméno máš Hospodin, jsi nejvyšší nade vší zemí.
Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås. Och må de förnimma att du allena bär namnet »HERREN», den Högste över hela jorden.