Žalmy 26

1 Žalm Davidův. Suď mne, Hospodine, nebo já v upřímnosti své chodím, a v tě Hospodina doufám, nepohnuť se.

En Psalm Davids. Herre, skaffa mig rätt; ty jag är oskyldig. Jag hoppas på Herran; derföre skall jag icke falla.

2 Zprubujž mne, Hospodine, a zkus mne, přepal ledví má i srdce mé.

Pröfva mig, Herre, och försök mig; ransaka mina njurar och mitt hjerta.

3 Milosrdenství tvé zajisté před očima mýma jest, a chodím stále v pravdě tvé.

Ty din godhet är för min ögon, och jag vandrar i dine sanning.

4 S lidmi marnými nesedám, a s pokrytci v spolek nevcházím.

Jag sitter icke när de fåfänga, menniskor, och hafver icke omgängelse med de falska.

5 V nenávisti mám shromáždění zlostníků, a s bezbožnými se neusazuji.

Jag hatar de ondas församling, och sitter icke när de ogudaktiga.

6 Umývám v nevinnosti ruce své, postavuji se při oltáři tvém, Hospodine,

Jag tvår mina händer med oskyldighet, och håller mig, Herre, intill ditt altare;

7 Abych tě hlasitě chválil, a vypravoval všecky divné skutky tvé.

Der man hörer tacksägelses röst, och der man predikar all din under.

8 Hospodine, jáť miluji obydlí domu tvého, a místo příbytku slávy tvé.

Herre, jag hafver dins hus boning kär, och det rum der din ära bor.

9 Nezahrnujž s hříšnými duše mé, a s lidmi vražedlnými života mého,

Ryck icke mina själ bort med syndarena, eller mitt lif med de blodgiruga;

10 V jejichž rukou jest nešlechetnost, a pravice jejich vzátků plná.

Hvilke omgå med arga list, och taga gerna gåfvor.

11 Já pak v upřímnosti své chodím, vykupiž mne, a smiluj se nade mnou.

Men jag vandrar oskyldeliga; förlös mig, och var mig nådelig.

12 Noha má stojí na rovině, v shromážděních svatých dobrořečiti budu Hospodinu.

Min fot går rätt; i församlingene vill jag lofva dig, Herre.