Žalmy 25

1 Žalm Davidův. K toběť, Hospodine, duše své pozdvihuji.

Av David. Till dig, HERRE, upplyfter jag min själ.

2 Bože můj, v toběť naději skládám, nechť nejsem zahanben, aby se neradovali nepřátelé moji nade mnou.

Min Gud, på dig förtröstar jag; låt mig icke komma på skam, låt icke mina fiender fröjda sig över mig.

3 A takť i všickni, kteříž na tě očekávají, zahanbeni nebudou; zahanbeni budou, kteříž se převráceně mají bez příčiny.

Nej, ingen kommer på skam, som förbidar dig; på skam kommer de som, utan sak, handla trolöst.

4 Cesty své, Hospodine, uveď mi v známost, a stezkám svým vyuč mne.

HERRE, kungör mig dina vägar, lär mig dina stigar.

5 Dejž, ať chodím v pravdě tvé, a poučuj mne; nebo ty jsi Bůh spasitel můj, na tebeť očekávám dne každého.

Led mig i din sanning, och lär mig, ty du är min frälsnings Gud; dig förbidar jag alltid.

6 Rozpomeň se na slitování svá, Hospodine, a na milosrdenství svá, kteráž jsou od věků.

Tänk, HERRE, på din barmhärtighet och din nåd, ty de äro av evighet.

7 Hříchů mladosti mé a přestoupení mých nezpomínej, ale podlé milosrdenství svého pamětliv buď na mne pro dobrotu svou, Hospodine.

Tänk icke på min ungdoms synder och på mina överträdelser, utan tänk på mig efter din nåd, för din godhets skull, HERRE.

8 Dobrý a přímý jest Hospodin, a protož vyučuje hříšníky cestě své.

HERREN är god och rättfärdig, därför undervisar han syndare om vägen.

9 Působí to, aby tiší chodili v soudu, a vyučuje tiché cestě své.

Han leder de ödmjuka rätt, han lär de ödmjuka sin väg.

10 Všecky stezky Hospodinovy jsou milosrdenství a pravda těm, kteříž ostříhají smlouvy jeho a svědectví jeho.

Alla HERRENS vägar äro nåd och trofasthet för dem som hålla hans förbund och vittnesbörd.

11 Pro jméno své, Hospodine, odpusť nepravost mou, neboť jest veliká.

För ditt namns skull, HERRE, förlåt min missgärning, ty den är stor.

12 Který jest člověk, ješto se bojí Hospodina, jehož vyučuje, kterou by cestu vyvoliti měl?

Finnes det en man som fruktar HERREN, då undervisar han honom om den väg han bör välja.

13 Duše jeho v dobrém přebývati bude, a símě jeho dědičně obdrží zemi.

Han själv skall leva i lycka, och hans efterkommande skola besitta landet.

14 Tajemství Hospodinovo zjevné jest těm, kteříž se jeho bojí, a v známost jim uvodí smlouvu svou.

HERREN har sin umgängelse med dem som frukta honom, och sitt förbund vill han kungöra för dem.

15 Oči mé vždycky patří k Hospodinu, on zajisté z leči vyvodí nohy mé.

Mina ögon se alltid till HERREN, ty han drager mina fötter ur nätet.

16 Popatřiž na mne, a smiluj se nade mnou, neboť jsem opuštěný a strápený.

Vänd dig till mig och var mig nådig; ty jag är ensam och betryckt.

17 Ssoužení srdce mého rozmnožují se, z úzkostí mých vyveď mne.

Mitt hjärtas ångest är stor; för mig ut ur mitt trångmål.

18 Viz trápení mé a bídu mou, a odpusť všecky hříchy mé.

Se till mitt lidande och min vedermöda, och förlåt mig alla mina synder.

19 Viz nepřátely mé, jak mnozí jsou, a nenávistí nešlechetnou nenávidí mne.

Se därtill att mina fiender äro så många och hata mig med orätt.

20 Ostříhej duše mé, a vytrhni mne, ať nejsem zahanben, neboť v tebe doufám.

Bevara min själ och rädda mig; låt mig icke komma på skam, ty jag tager min tillflykt till dig.

21 Sprostnost a upřímnost nechať mne ostříhají, nebo na tě očekávám.

Ostrafflighet och redlighet bevare mig, ty jag förbidar dig.

22 Vykup, ó Bože, Izraele ze všelijakých úzkostí jeho.

Förlossa Israel, o Gud, ur all dess nöd. Alfabetisk psalm; se Poesi i Ordförkl.