Žalmy 115
1 Ne nám, Hospodine, ne nám, ale jménu svému dej čest, pro milosrdenství své a pro pravdu svou.
Icke åt oss, HERRE, icke åt oss, utan åt ditt namn giv äran, för din nåds, för din sannings skull.
2 Proč mají říkati pohané: Kdež jest nyní Bůh jejich?
Varför skulle hedningarna få säga: "Var är nu deras Gud?"
3 Ješto Bůh náš jest na nebi, čině všecko, což se mu líbí.
Vår Gud är ju i himmelen; han kan göra allt vad han vill.
4 Modly pak jejich jsou stříbro a zlato, dílo rukou lidských.
Men deras avgudar äro silver och guld, verk av människohänder.
5 Ústa mají, a nemluví, oči mají, a nevidí.
De hava mun och tala icke, de hava ögon och se icke,
6 Uši mají, a neslyší, nos mají, a nečijí.
de hava öron och höra icke, de hava näsa och lukta icke.
7 Ruce mají, a nemakají, nohy mají, a nechodí, aniž volati mohou hrdlem svým.
Med sina händer taga de icke, med sina fötter gå de icke; de hava intet ljud i sin strupe.
8 Nechať jsou jim podobni, kteříž je dělají, a kdožkoli v nich doufají.
De som hava gjort dem skola bliva dem lika, ja, alla som förtrösta på dem.
9 Izraeli, doufej v Hospodina, nebo spomocníkem a štítem takových on jest.
I av Israel, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
10 Dome Aronův, doufej v Hospodina, spomocníkem a štítem takových on jest.
I av Arons hus, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
11 Kteříž se bojíte Hospodina, doufejte v Hospodina, spomocníkem a štítem takových on jest.
I som frukten HERREN, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
12 Hospodin rozpomena se na nás, požehná; požehná domu Izraelovu, požehná i domu Aronovu.
HERREN har tänkt på oss, han skall välsigna, han skall välsigna Israels hus, han skall välsigna Arons hus,
13 Požehná bojícím se Hospodina, malým, i velikým.
han skall välsigna dem som frukta HERREN, de små såväl som de stora.
14 Rozmnoží Hospodin vás, vás i syny vaše.
Ja, HERREN föröke eder, seder själva och edra barn.
15 Požehnaní vy od Hospodina, kterýž učinil nebesa i zemi.
Varen välsignade av HERREN, av honom som har gjort himmel och jord.
16 Nebesa jsou nebesa Hospodinova, zemi pak dal synům lidským.
Himmelen är HERRENS himmel, och jorden har han givit åt människors barn.
17 Ne mrtví chváliti budou Hospodina, ani kdo ze všech těch, kteříž sstupují do místa mlčení,
De döda prisa icke HERREN, ingen som har farit ned i det tysta.
18 Ale my dobrořečiti budeme Hospodinu od tohoto času až na věky. Halelujah.
Men vi, vi skola lova HERREN från nu och till evig tid. Halleluja!
