< Žalmy 114 >

1 Když vycházel Izrael z Egypta, a rodina Jákobova z národu jazyka cizího,
Då Israel ut ur Egypten drog, Jacobs hus ifrå främmande folk.
2 Byl Juda posvěcením jeho, Izrael panováním jeho.
Då vardt Juda hans helgedom, Israel hans välde.
3 To když vidělo moře, uteklo, Jordán nazpět se obrátil.
Hafvet såg det, och flydde; Jordanen vände tillbaka.
4 Hory poskakovaly jako skopci, pahrbkové jako jehňata.
Bergen sprungo såsom lamb; högarna såsom ung får.
5 Coť bylo, ó moře, že jsi utíkalo? Jordáne, že jsi nazpět se obrátil?
Hvad var dig, du haf, att du flydde; och du Jordan, att du tillbakavände?
6 Ó hory, že jste poskakovaly jako skopci, pahrbkové jako jehňata?
I berg, att I sprungen såsom lamb; I högar, såsom ung får?
7 Pro přítomnost Panovníka třásla jsem se já země, pro přítomnost Boha Jákobova,
För Herranom bäfvade jorden, för Jacobs Gud;
8 Kterýž obrací i tu skálu v jezero vod, a škřemen v studnici vod.
Den bergsklipporna förvandlar uti vattusjöar, och stenen i vattukällor.

< Žalmy 114 >