Žalmy 108

1 Píseň a žalm Davidův. Hotovo jest srdce mé, Bože, zpívati a oslavovati tě budu, také i sláva má.

En Psalmvisa Davids. Gud, det är mitt rätta allvar, jag vill sjunga. och lofva; min ära också.

2 Probuď se loutno a harfo, když v svitání povstávám.

Vaka upp, psaltare och harpa, jag vill bittida uppe vara.

3 Slaviti tě budu mezi lidmi, Hospodine, a tobě žalmy prozpěvovati mezi národy.

Jag vill tacka dig, Herre, ibland folken; jag vill lofsjunga dig ibland menniskorna;

4 Nebo nad nebesa větší jest milosrdenství tvé, a až k nejvyšším oblakům pravda tvá.

Ty din nåd räcker så vidt som himmelen är; och din sanning så vidt som skyarna gå.

5 Vyvyšiž se nad nebesa, ó Bože, a nade všecku zemi sláva tvá.

Upphöj dig, Gud, öfver himmelen, och din äro öfver all land;

6 Ať jsou vysvobozeni milí tvoji, zachovávejž je pravicí svou, a vyslyš mne.

På det dine älskelige vänner måga förlossade varda; hjelp med dina högra hand, och bönhör mig.

7 Bůh mluvil skrze svatost svou; veseliti se budu, že budu děliti Sichem, a údolí Sochot že rozměřím.

Gud talar i sinom helgedom, dess gläder jag mig; och vill skifta Sichem, och afmäta den dalen Succoth.

8 Můjť jest Galád, můj i Manasses, a Efraim síla hlavy mé, Juda učitel můj.

Gilead är min, Manasse är ock min, och Ephraim är mins hufvuds magt. Juda är min Förste.

9 Moáb medenice k umývání mému, na Edoma uvrhu obuv svou, proti Palestině troubiti budu.

Moab är mitt tvättekar; jag vill sträcka mina skor öfver Edom; öfver de Philisteer vill jag fröjdas.

10 Kdo mne uvede do města hrazeného? Kdo mne zprovodí až do Idumejské země?

Ho vill föra mig uti en fast stad? Ho vill leda mig intill Edom?

11 Zdali ne ty, ó Bože, kterýž jsi nás byl zavrhl, a nevycházels, ó Bože, s vojsky našimi?

Skall icke du göra det, Gud, som oss förkastat hafver, och drager icke ut, Gud, med vårom här?

12 Uděliž nám pomoci proti nepříteli, nebo marná jest pomoc lidská.

Skaffa oss bistånd i nödene; ty menniskos hjelp är fåfängelig.

13 V Bohu udatně sobě počínati budeme, a on pošlapá nepřátely naše.

I Gudi vilje vi bevisa manlig verk; han skall underträda våra fiendar.