< Príslovia 18 >

1 Svémyslný hledá toho, což se jemu líbí, a ve všelijakou věc plete se.
Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.
2 Nezalibuje sobě blázen v rozumnosti, ale v tom, což zjevuje srdce jeho.
Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.
3 Když přijde bezbožný, přichází také pohrdání, a s lehkomyslným útržka.
Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.
4 Slova úst muže vody hluboké, potok rozvodnilý pramen moudrosti.
Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.
5 Přijímati osobu bezbožného není dobré, abys převrátil spravedlivého v soudu.
Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.
6 Rtové blázna směřují k svadě, a ústa jeho bití se domluví.
Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.
7 Ústa blázna k setření jemu, a rtové jeho osídlem duši jeho.
Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.
8 Slova utrhače jsou jako ubitých, ale však sstupují do vnitřností života.
Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
9 Také ten, kdož jest nedbalý v práci své, bratr jest mrhače.
Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.
10 Věže pevná jest jméno Hospodinovo; k němu se uteče spravedlivý, a bude povýšen.
HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.
11 Zboží bohatého jest město pevné jeho, a jako zed vysoká v mysli jeho.
Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.
12 Před setřením vyvyšuje se srdce člověka, ale před povýšením bývá ponížení.
Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.
13 Kdož odpovídá něco, prvé než vyslyší, počítá se to za bláznovství jemu a za lehkost.
Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.
14 Duch muže snáší nemoc svou, ducha pak zkormouceného kdo snese?
Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?
15 Srdce rozumného dosahuje umění, a ucho moudrých hledá umění.
Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.
16 Dar člověka uprostranňuje jemu, a před oblíčej mocných přivodí jej.
Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.
17 Spravedlivý zdá se ten, kdož jest první v své při, ale když přichází bližní jeho, tedy stihá jej.
Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.
18 Los pokojí svady, a mezi silnými rozeznává.
Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.
19 Bratr křivdou uražený tvrdší jest než město nedobyté, a svárové jsou jako závora u hradu.
En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.
20 Ovocem úst jednoho každého nasyceno bývá břicho jeho, úrodou rtů svých nasycen bude.
Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.
21 Smrt i život jest v moci jazyka, a ten, kdož jej miluje, bude jísti ovoce jeho.
Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.
22 Kdo nalezl manželku, nalezl věc dobrou, a navážil lásky od Hospodina.
Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.
23 Poníženě mluví chudý, ale bohatý odpovídá tvrdě.
Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
24 Ten, kdož má přátely, má se míti přátelsky, poněvadž přítel bývá vlastnější než bratr.
Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.

< Príslovia 18 >