< Príslovia 10 >
1 Syn moudrý obveseluje otce, ale syn bláznivý zámutkem jest matce své.
Detta är Salomos ordspråk. En vis son gör sin fader glädje, men en dåraktig son är sin moders bedrövelse.
2 Neprospívají pokladové bezbožně nabytí, ale spravedlnost vytrhuje od smrti.
Ogudaktighetens skatter gagna till intet men rättfärdigheten räddar från döden.
3 Nedopustí lačněti Hospodin duši spravedlivého, statek pak bezbožných rozptýlí.
HERREN lämnar ej den rättfärdiges hunger omättad, men de ogudaktigas lystnad avvisar han.
4 K nouzi přivodí ruka lstivá, ruka pak pracovitých zbohacuje.
Fattig bliver den som arbetar med lat hand, men de idogas hand skaffar rikedom.
5 Kdo shromažďuje v létě, jest syn rozumný; kdož vyspává ve žni, jest syn, kterýž hanbu činí.
En förståndig son samlar om sommaren, men en vanartig son sover i skördetiden.
6 Požehnání jest nad hlavou spravedlivého, ale ústa bezbožných přikrývají ukrutnost.
Välsignelser komma över den rättfärdiges huvud, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
7 Památka spravedlivého požehnaná, ale jméno bezbožných smrdí.
Den rättfärdiges åminnelse lever i välsignelse, men de ogudaktigas namn multnar bort.
8 Moudré srdce přijímá přikázaní, ale blázen od rtů svých padne.
Den som har ett vist hjärta tager emot tillsägelser, men den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
9 Kdo chodí upřímě, chodí doufanlivě; kdož pak převrací cesty své, vyjeven bude.
Den som vandrar i ostrafflighet, han vandrar trygg, men den som går vrånga vägar, han bliver röjd.
10 Kdo mhourá okem, uvodí nesnáz; a kdož jest bláznivých rtů, padne.
Den som blinkar med ögonen, han kommer ont åstad, och den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
11 Pramen života jsou ústa spravedlivého, ale ústa bezbožných přikrývají ukrutnost.
Den rättfärdiges mun är en livets källa, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
12 Nenávist vzbuzuje sváry, ale láska přikrývá všecka přestoupení.
Hat uppväcker trätor, men kärlek skyler allt som är brutet.
13 Ve rtech rozumného nalézá se moudrost, ale kyj na hřbetě blázna.
På den förståndiges läppar finner man vishet, men till den oförståndiges rygg hör ris.
14 Moudří skrývají umění, úst pak blázna blízké jest setření.
De visa gömma på sin kunskap, men den oförnuftiges mun är en överhängande olycka.
15 Zboží bohatého jest město pevné jeho, ale nouze jest chudých setření.
Den rikes skatter äro honom en fast stad, men de armas fattigdom är deras olycka.
16 Práce spravedlivého jest k životu, nábytek pak bezbožných jest k hříchu.
Den rättfärdiges förvärv bliver honom till liv; den ogudaktiges vinning bliver honom till synd.
17 Stezkou života jde, kdož přijímá trestání; ale kdož pohrdá domlouváním, bloudí.
Att taga vara på tuktan är vägen till livet, men den som ej aktar på tillrättavisning, han far vilse.
18 Kdož přikrývá nenávist rty lživými, i kdož uvodí v lehkost, ten blázen jest.
Den som gömmer på hat är en lögnare med sina läppar, och den som utsprider förtal, han är en dåre.
19 Mnohé mluvení nebývá bez hříchu, kdož pak zdržuje rty své, opatrný jest.
Där många ord äro bliver överträdelse icke borta; men den som styr sina läppar, han är förståndig.
20 Stříbro výborné jest jazyk spravedlivého, ale srdce bezbožných za nic nestojí.
Den rättfärdiges tunga är utvalt silver, men de ogudaktigas förstånd är föga värt.
21 Rtové spravedlivého pasou mnohé, blázni pak pro bláznovství umírají.
Den rättfärdiges läppar vederkvicka många, men de oförnuftiga dö genom brist på förstånd.
22 Požehnání Hospodinovo zbohacuje, a to beze všeho trápení.
Det är HERRENS välsignelse som giver rikedom, och egen möda lägger intet därtill
23 Za žert jest bláznu činiti nešlechetnost, ale muž rozumný moudrosti se drží.
Dårens fröjd är att öva skändlighet, men den förståndiges är att vara vis.
24 Čeho se bojí bezbožný, to přichází na něj; ale čehož žádají spravedliví, dává Bůh.
Vad den ogudaktige fruktar, det vederfares honom, och vad de rättfärdiga önska, del varder dem givet.
25 Jakož pomíjí vichřice, tak nestane bezbožníka, spravedlivý pak jest základ stálý.
När stormen kommer, är det ute med den ogudaktige; men den rättfärdige är en grundval som evinnerligen består.
26 Jako ocet zubům, a jako dým očima, tak jest lenivý těm, kteříž jej posílají.
Såsom syra för tänderna och såsom rök för ögonen, så är den late för den som har sänt honom åstad.
27 Bázeň Hospodinova přidává dnů, léta pak bezbožných ukrácena bývají.
HERRENS fruktan förlänger livet men de ogudaktigas år varda förkortade.
28 Očekávání spravedlivých jest potěšení, naděje pak bezbožných zahyne.
De rättfärdigas väntan får en glad fullbordan, men de ogudaktigas hopp varder om intet.
29 Silou jest upřímému cesta Hospodinova, a strachem těm, kteříž činí nepravost.
HERRENS vägar äro den ostraffliges värn, men till olycka för ogärningsmännen.
30 Spravedlivý na věky se nepohne, bezbožní pak nebudou bydliti v zemi.
Den rättfärdige skall aldrig vackla men de ogudaktiga skola icke förbliva boende i landet.
31 Ústa spravedlivého vynášejí moudrost, ale jazyk převrácený vyťat bude.
Den rättfärdiges mun bär vishet såsom frukt, men en vrång tunga bliver utrotad.
32 Rtové spravedlivého znají, což jest Bohu libého, ústa pak bezbožných převrácené věci.
Den rättfärdiges läppar förstå vad välbehagligt är, men de ogudaktigas mun är idel vrånghet.