< Psalmi 92 >
1 Psalam. Pjesma. Za dan subotnji. Dobro je slaviti Jahvu, pjevati imenu tvome, Svevišnji;
En Psalm till att sjunga på Sabbathsdagen. Det är en kostelig ting att tacka Herranom, och lofsjunga dino Namne, du Aldrahögste;
2 naviještati jutrom ljubav tvoju i noću vjernost tvoju,
Om morgonen förkunna dina nåde. och om aftonen dina sanning;
3 uz harfu od deset žica i liru, s pjesmom uz citaru.
På tio stränger, och psaltare; med spelande på harpo.
4 Obradovao si me djelima svojim, o Jahve, kličem zbog djela ruku tvojih.
Ty, Herre, du låter mig gladeligen sjunga om dine verk, och jag berömmer dina händers verk.
5 Kako su silna djela tvoja, o Jahve, i duboki naumi tvoji!
Herre, huru äro dine verk så store! dine tankar äro så svåra djupe.
6 Bezuman čovjek ne spoznaje, luđak ne shvaća.
En galen tror det intet, och en dåre aktar sådant intet.
7 Sve ako bi bezbošci nicali k'o trava i cvali svi što zlo čine, određeni su za vječnu propast;
De ogudaktige grönskas såsom gräs, och de ogerningsmän blomstras alle; tilldess de förderfvade varda till evig tid.
8 a ti, Jahve, dovijeka uzvišen ostaješ.
Men du, Herre, äst den Högste, och blifver evinnerliga.
9 Doista, dušmani tvoji, o Jahve, tvoji će dušmani propasti; raspršit će se svi što čine zlo.
Ty si, dine fiender, Herre, si, dine fiender skola förgås, och alle ogerningsmän måste förströdde varda.
10 Rog si mi digao k'o u bivola, pomazao me uljem prečistim;
Men mitt horn skall upphöjdt varda, såsom ens enhörnings, och jag varda smord med färska oljo.
11 i oko mi s visoka gleda dušmane i uho mirno sluša o onima što na me ustaju.
Och mitt öga skall lust se på mina fiendar, och mitt öra skall lust höra på de arga, som sig emot mig sätta.
12 K'o palma cvate pravednik i raste k'o cedar libanonski.
Den rättfärdige skall grönskas, såsom ett palmträ; han skall växa, såsom ett cedreträ på Libanon.
13 Zasađeni u Domu Jahvinu, cvatu u dvorima Boga našega.
De der planterade äro uti Herrans hus, de skola i vår Guds gårdom grönskas.
14 Rod donose i u starosti, sočni i puni svježine:
Och om de än gamle varda, skola de likväl blomstras, fruktsamme och färske vara;
15 da navijeste kako je pravedan Jahve, Hrid moja, onaj na kome nema nepravde.
Att de förkunna skola, att Herren så from är; min tröst, och intet orätt är i honom.