Psalmi 7
1 Tužaljka. Davidova. Ispjeva je Jahvi zbog Kuša Benjaminovca. O Jahve, Bože moj, tebi se utječem, od svih progonitelja spasi me, oslobodi,
Davids oskyldighet, der han om söng Herranom, för Chus ords skull, den Jeminitens. Uppå dig, Herre, tröstar jag, min Gud; hjelp mig ifrån alla mina förföljare, och undsätt mig;
2 da mi dušu ne zgrabe kao lav što razdire, a nema tko da izbavi.
Att de icke få mina själ fatt såsom lejon, och sönderslita henne efter ingen hjelpare är.
3 Jahve, Bože moj, ako to učinih, ako je nepravda na rukama mojim,
Herre min Gud, hafver jag sådant gjort, och är orätt i mina händer;
4 ako zlom uzvratih prijatelju, ili oplijenih nepravedna tužitelja:
Hafver jag vedergullit dem ondt, som mig med frid läto, eller gjort dem skada, som mine fiender voro utan sak;
5 neka mi dušmanin progoni dušu i zgrabi je, neka mi život u zemlju satre i jetru u prašinu baci.
Så förfölje min fiende mina själ, och få henne fatt, och nedtrampe mitt lif på markena, och lägge mina äro uti stoft. (Sela)
6 Ustani, Jahve, u svom gnjevu, digni se na bijes tlačitelja mojih. Probudi se! Sud mi sazovi!
Statt upp, Herre, i dine vrede; upphäf dig öfver mina fiendars grymhet; och hjelp mig åter in i det ämbete, som du mig befallt hafver;
7 Neka te okruži skupština narodna, nad njom sjedni visoko!
Att folket må åter församla sig till dig; och för deras skull kom upp igen.
8 O Jahve, dosudi mi pravo po pravosti mojoj i po nevinosti koja je u meni.
Herren är domare öfver folken; döm mig, Herre, efter mina rättfärdighet och fromhet.
9 Dokrajči bezakonje zlotvora, pravedna podigni, pravedni Bože koji proničeš srca i bubrege.
Låt på de ogudaktigas ondsko en ände varda, och fordra de rättfärdiga; ty du, rättfärdige Gud, pröfvar hjerta och njurar.
10 Meni je štit Bog koji spasava čestita srca.
Min sköld är när Gudi, hvilken de rätthjertade hjelper.
11 Bog je pravedan sudac, on povazdan prijeti:
Gud är en rätt domare, och en Gud, som dageliga hotas.
12 ako se ne obrate, mač će naoštriti, luk će svoj zapet' i pravo smjerit'.
Vill man icke omvända sig, så hafver han hvässt sitt svärd, och spänt sin båga och måttar till;
13 Spremit će za njih smrtonosno oružje, strijele će svoje užariti.
Och hafver lagt der dödelig skott uppå; sina pilar hafver han tillredt, till att förderfva.
14 Eto, zlotvor zače nepravdu, otrudnje pakošću i podlost rodi.
Si, denne hafver ondt i sinnet, med olycko är han hafvandes; men ett fel skall han föda.
15 Iskopa jamu i prodube; sam u jamu svoju pade!
Han hafver grafvit ena grop, och kastat der grant ut, och är i den gropena fallen, som han gjort hade.
16 Pakost će njegova pasti njemu na glavu, njemu na tjeme okrenut se nasilje njegovo.
Hans olycka skall uppå hans hufvud komma, och hans arghet uppå hans hjessa falla.
17 A ja ću hvaliti Jahvu zbog pravde njegove i pjevat ću imenu Jahve višnjega.
Jag tackar Herranom för hans rättfärdighets skull, och vill lofva Herrans Namn, dens Aldrahögstas.
