< Psalmi 62 >
1 Zborovođi. Po Jedutunu. Psalam. Davidov. Samo je u Bogu mir, dušo moja, samo je u njemu spasenje.
En Psalm Davids, för Jeduthun, till att föresjunga. Min själ väntar allenast i stillhet efter Gud, den mig hjelper.
2 Samo on je moja hrid i spasenje, utvrda moja: neću se pokolebati.
Ty han är min tröst, min hjelp, mitt beskärm; att intet ondt skall omstörta mig, ehuru stort det ock är.
3 Dokle ćete na bijednika nasrtati, obarat' ga svi zajedno, k'o zid ruševan il' ogradu nagnutu?
Huru länge gån I så alle enom efter; att I mågen dräpa honom, såsom en lutande vägg, och en remnad mur?
4 Urotiše se da me s visa mog obore, u laži uživaju; ustima blagoslivlju, a u srcu proklinju.
De tänka allenast, huru de måga förtrycka honom; vinnlägga sig om lögn, gifva god ord; men i hjertana banna de. (Sela)
5 Samo je u Bogu mir, dušo moja, samo je u njemu nada moja.
Men min själ väntar allenast efter Gud; ty han är mitt hopp.
6 Samo on je moja hrid i spasenje, utvrda moja: neću se pokolebati.
Han är min tröst, min hjelp, och mitt beskärm, att jag icke faller.
7 U Boga je spasenje moje i slava; Bog mi je hridina silna, utočište.
När Gudi är min salighet, min ära, mins starkhets klippa; mitt hopp är till Gud.
8 U nj se, narode, uzdaj u svako doba; pred njim srca izlijevajte: Bog je naše utočište!
Hoppens uppå honom alltid; I folk, utgjuter edor hjerta för honom. Gud är vårt hopp. (Sela)
9 Sinovi su ljudski samo dašak, laž su djeca čovječja: svi da stanu na tezulju, od daha bi lakši bili.
Men menniskorna äro dock ju intet; de myndige fela ock. De väga mindre än intet, så månge som de äro.
10 U grabež se ne uzdajte nit' se otetim tašto hvalite; umnoži l' se blago, nek' vam srce za nj ne prione.
Förlåter eder icke uppå orätt och öfvervåld; håller eder icke till sådant, det intet värdt är. Faller eder rikedom till, så lägger icke hjertat deruppå.
11 Bog rekao jedno, a ja dvoje čuo:
Gud hafver ett ord talat; det hafver jag ofta hört, att Gud allena mägtig är.
12 “U Boga je snaga! U tebe je, Gospode, dobrota! Ti uzvraćaš svakom po djelima.”
Och du, Herre, äst nådelig; och lönar hvarjom och enom såsom han förtjenar.