Psalmi 60

1 Zborovođi. Po napjevu “Ljiljan svjedočanstva”. Miktam. Davidov. Kad je David izišao protiv Aram Naharajima i protiv Aram Sobe i kad je Joab na povratku potukao dvanaest tisuća Edomaca Bože, ti nas ÓodbÄaci i bojne nam redove prÓobi, razjari se, a sad nas opet vrati!

För sångmästaren, efter »Vittnesbördets lilja»; en sång, till att inläras; av David,

2 Potrese zemlju, rasječe je, zatvori joj usjeline jer se poljuljala.

när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man.

3 Zlu si kob na svoj narod navalio, napio nas vinom omamnim.

Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.

4 Al' si i stijeg dao vjernicima svojim da umaknu luku dušmanskom.

Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.

5 Da ti se ljubimci izbave, desnicom pomozi, usliši nas!

Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.

6 Bog reče u svom Svetištu: “Šekem ću razdijelit' kličući, dolinu Sukot izmjeriti.

Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. (Sela)

7 Moj je Gilead, moj Manaše, Efrajim mi kaciga, Judeja žezlo moje!

På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.

8 Moab je sud iz kojeg se umivam, na Edom ću baciti obuću, nad Filistejcem slavit' pobjedu!”

Gud har talat i sin helgedom: »Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.

9 Tko će me dovesti do utvrđena grada, tko će me dovesti do Edoma?

Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;

10 Zar nećeš ti, o Bože, što nas odbaci? Zar više nećeš, Bože, s četama našim?

Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land.»

11 Pomozi nam protiv dušmana, jer ljudska je pomoć ništavna!

Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?

12 S pomoću Božjom hrabro ćemo se boriti, a on će zgaziti naše dušmane.

Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud? Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet. Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.