Psalmi 55
1 Zborovođi. Uza žičana glazbala. Poučna pjesma. Davidova. Počuj mi, Bože, molitvu, ne krij se molbi mojoj:
En undervisning Davids, till att föresjunga på strängaspel. Gud, hör mina bön, och fördölj dig icke för mitt bedjande.
2 obazri se na me i usliši me! Mučim se u svojoj tjeskobi,
Akta uppå mig, och hör mig, huru jämmerliga jag klagar och gråter;
3 zbuni me vika dušmanska i tlačenje grešničko. Navališe na me nesrećom, bijesno me progone.
Att fienden så ropar, och den ogudaktige tränger; ty de vilja komma mig på skada, och äro mig svårliga vrede.
4 Srce mi je ustreptalo i strah me samrtni spopade.
Mitt hjerta ängslas i mitt lif, och dödsens fruktan är fallen uppå mig.
5 Užas me i trepet hvata, groza me obuze.
Fruktan och bäfvande är mig uppåkommet, och grufvelse hafver öfverfallit mig.
6 Zavapih: “O, da su mi krila golubinja, odletio bih da otpočinem!
Jag sade: O! hade jag vingar såsom dufvor, att jag måtte flyga, och någorstäds blifva;
7 Daleko, daleko bih letio, u pustinji se nastanio;
Si, så ville jag draga mig långt bort, och blifva i öknene. (Sela)
8 brzo bih si potražio sklonište od bijesne oluje i vihora.”
Jag ville skynda mig, att jag måtte undkomma för storm och oväder.
9 Smeti ih, Gospode, podvoji im jezike, jer nasilje i svađu vidim u gradu;
Gör, Herre, deras tungor oens, och låt dem förgås; ty jag ser orätt och trätor i stadenom.
10 danju i noću zidinama kruže; bezakonja su i nevolje u njemu.
Sådant går dag och natt allt omkring, innan hans murar; möda och arbete är derinne.
11 Usred njega zasjede, s ulica mu nepravda i podlost ne odlaze.
Orätten regerar derinne; lögn och bedrägeri vänder intet igen uppå hans gator.
12 Da me pogrdio dušmanin, bio bih podnio; da se digao na me koji me mrzi, pred njim bih se sakrio.
Om min fiende skämde mig, ville jag det lida; och om min hatare trugade mig, ville jag gömma mig bort för honom.
13 Ali ti, ti si to bio, meni jednak, prijatelj moj, moj pouzdanik
Men du äst min stallbroder, min skaffare, och min kände vän.
14 s kojim sam slatko drugovao i složno hodismo u Domu Božjemu.
Vi, som vänliga omginges inbördes med hvarannan, vi vandrade i Guds hus tillhopa.
Döden öfverfalle dem, och fare sig lefvande uti helvetet; ty all skalkhet är uti deras hop. (Sheol h7585)
16 A ja ću Boga prizvati, i Jahve će me spasiti.
Men jag vill ropa till Gud, och Herren skall hjelpa mig.
17 Večerom, jutrom i o podne tužan ću jecati, i on će čuti vapaj moj.
Om afton, morgon och middag vill jag klaga och gråta; så skall han höra mina röst.
18 Dat će mi mira od onih koji me progone: jer mnogi su protiv mene.
Han förlöser mina själ ifrå dem som vilja till verka med mig, och skaffar henne ro; ty de äro många emot mig.
19 Bog će čuti i njih poniziti, Onaj koji kraljuje odvijeka, jer se ne popravljaju, Boga se ne boje.
Gud skall hörat, och späka dem, den alltid blifver. (Sela) Ty de vända sig icke, och frukta Gud intet;
20 Podižu ruke na prijatelje, savez svoj oskvrnjuju.
Ty de lägga sina händer uppå hans fridsamma, och ohelga hans förbund.
21 Usta su im glađa od maslaca, a srce ratoborno; riječi blaže od ulja, a oni - isukani mačevi.
Deras mun är halare än smör, och hafva dock örlig i sinnet; deras ord äro lenare än olja, och äro dock bar svärd.
22 Povjeri Jahvi svu svoju brigu, i on će te pokrijepiti: neće dati da ikada posrne pravednik.
Kasta dina omsorg uppå Herran, han skall försörja dig; och skall icke låta den rättfärdiga i oro blifva till evig tid.
23 A njih ti, o Bože, strmoglavi u jamu grobnu! Krvoloci i varalice ni polovicu dana neće doživjeti! A ja se u tebe uzdam!
Men Gud, du skall nederstörta dem uti den djupa kulona; de blodgiruge och falske skola icke komma till sin halfva ålder; men jag hoppas uppå dig.
