Psalmi 45

1 Zborovođi. Po napjevu “Ljiljani”. Sinova Korahovih. Poučna pjesma. Svadbena pjesma. Iz srca mi naviru riječi divne: pjesmu svoju ja kralju pjevam, jezik mi je k'o pisaljka hitra pisara.

För sångmästaren, efter "Liljor"; av Koras söner; en sång, ett kväde om kärlek. Mitt hjärta flödar över av sköna ord; jag säger: min dikt gäller en konung; en snabb skrivares penna är min tunga.

2 Lijep si, najljepši od ljudskih sinova, po usnama ti se milina prosula, stoga te Bog blagoslovio dovijeka.

Du är den skönaste bland människors barn, ljuvlighet är utgjuten över dina läppar; så se vi att Gud har välsignat dig evinnerligen.

3 Pripaši mač uz bedra, junače, ogrni se sjajem i veličanstvom!

Omgjorda din länd med ditt svärd, du hjälte, i ditt majestät och din härlighet.

4 Zajaši i kreni za istinu, za vjernost i pravdu, zapni luk i desnicu svoju proslavi!

Och drag så åstad, lyckosam i din härlighet, till försvar för sanning, för ödmjukhet och rättfärdighet, så skall din högra hand lära dig underbara gärningar.

5 Oštre su strelice tvoje, narodi padaju pred tobom i kraljeve dušmane ostavlja hrabrost.

Skarpa äro dina pilar; folk skola falla för dig; konungens fiender skola träffas i hjärtat.

6 Prijestolje je tvoje, Bože, u vijeke vjekova, i pravedno žezlo - žezlo je tvog kraljevstva!

Gud, din tron förbliver alltid och evinnerligen; ditt rikes spira är rättvisans spira.

7 Ti ljubiš pravednost, a mrziš bezakonje, stoga Jahve, Bog tvoj, tebe pomaza uljem radosti kao nikog od tvojih drugova.

Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet; därför har Gud, din Gud, smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder.

8 Smirnom, alojem i kasijom mirišu ti haljine, iz dvorova bjelokosnih harfe te vesele.

Av myrra, aloe och kassia dofta alla dina kläder; från elfenbenspalatser gläder dig strängaspel.

9 Kraljevske ti kćeri idu u susret, zdesna ti je kraljica u zlatu ofirskom.

Konungadöttrar har du såsom tärnor i ditt hov, en drottning står vid din högra sida, i guld från Ofir.

10 “Slušaj, kćeri, pogledaj, prisluhni: zaboravi svoj narod i dom oca svog!

Hör, dotter, och giv akt, och böj ditt öra härtill: Förgät nu ditt folk och din faders hus,

11 Zaželi li kralj ljepotu tvoju, smjerno se pokloni njemu jer je on gospodar tvoj.

och må konungen få hava sin lust i din skönhet; ty han är din herre, och för honom skall du falla ned.

12 Narod tirski dolazi s darovima, naklonost tvoju traže prvaci naroda.”

Se, dottern Tyrus, ja, de rikaste folk söka nu att vinna din ynnest med skänker.

13 Sva lijepa korača kći kraljeva u haljinama zlatom vezenim.

Idel härlighet är hon, konungadottern i gemaket: av guldvirkat tyg består hennes dräkt,

14 U haljini od veza šarena kralju je dovode, pratnja su joj djevice, druge njezine.

i brokigt vävda kläder föres hon till konungen; jungfrur, hennes väninnor, följa henne åt; de ledas in till dig.

15 S veseljem ih vode i s klicanjem u kraljeve dvore ulaze.

Under glädje och fröjd föras de fram, de tåga in i konungens palats.

16 Oce tvoje naslijedit će tvoji sinovi, postavit ćeš ih knezovima na svoj zemlji.

I dina fäders ställe skola dina söner träda; dem skall du sätta till furstar överallt i landet.

17 Iz koljena u koljeno naviještat će ime tvoje, hvalit će te narodi u vijeke vjekova.

Ditt namn vill jag göra prisat bland alla kommande släkten; så skola ock folken lova dig, alltid och evinnerligen.