< Psalmi 36 >
1 Zborovođi. Od sluge Jahvina Davida. Grešan je naum u srcu zlotvora, straha Božjega nema on pred očima.
En Psalm Davids, Herrans tjenares, till att föresjunga. Jag säger i sanningene, att de ogudaktige arge skalkar äro; ty när dem är ingen Gudsfruktan.
2 Sam sebi on laska suviše, grijeha svog ne vidi i ne mrzi.
De rosa hvarannan inbördes, att de måga främja sina onda saker, och skämma andra.
3 Riječi usta njegovih prijevara su i zlodjelo, za razumnost i dobro on više ne mari.
All deras lära är skadelig och lögn; de låta ock intet undervisa sig, att de måtte något godt göra;
4 Bezakonje smišlja na postelji svojoj, na opaku ostaje putu, od zla ne odustaje.
Utan de tänka till skada på deras säng; och stå faste på den onda vägen, och sky för intet ondt.
5 Do neba je, Jahve, dobrota tvoja, do oblaka vjernost tvoja.
Herre, din godhet räcker så vidt som himmelen är, och din sanning så vidt som skyarna gå.
6 Pravednost je tvoja k'o Božji vrhunci, a sudovi tvoji k'o duboko more: ljude i stoku ti, Jahve, spasavaš.
Din rättfärdighet står såsom Guds berg, och dine rätter såsom stor djup. Herre, du hjelper både menniskom och fänad.
7 Kako li je dragocjena, Bože, dobrota tvoja, pod sjenu krila tvojih ljudi se sklanjaju;
Huru dyr är din godhet, Gud, att menniskors barn tröst hafva under dina vingars skugga!
8 site se pretilinom Doma tvojega, potocima svojih slasti ti ih napajaš.
De varda druckne utaf dins hus rika håfvor, och du skänker dem med vällust, såsom med enom ström.
9 U tebi je izvor životni, tvojom svjetlošću mi svjetlost vidimo.
Ty när dig är en lefvandes källa, och i dino ljuse se vi ljus.
10 Zakrili dobrotom sve koji te štuju i pravednošću svojom sve koji su srca čestita.
Utbred dina godhet öfver dem som känna dig, och dina rättfärdighet öfver de fromma.
11 Neka me ne zgazi noga ohola, i ruka grešnika neka me ne goni.
Låt mig icke undertrampad varda af de stolta, och de ogudaktigas hand omstörte mig icke;
12 Gle, padoše koji čine bezakonje: oboreni su da više ne ustanu.
Utan låt de ogerningsmän der falla, att de måga bortdrifne varda, och icke bestå kunna.