< Psalmi 16 >
1 Miktam. Davidov. Čuvaj me, Bože, jer se tebi utječem.
Ett gyldene klenodium Davids. Bevara mig, Gud; förty jag tröstar uppå dig.
2 Jahvi rekoh: “Ti si moj gospodar, nema mi blaženstva bez tebe!”
Jag hafver sagt till Herran: Du äst ju Herren; jag måste för dina skull lida.
3 Za svetima što su u zemlji sav plamtim od čežnje!
För de heliga, som på jordene äro, och för de härliga, till dem hafver jag allt mitt behag.
4 Gomilaju patnje moje koji slijede bogove tuđe. Ja im ljevanica nalijevat' neću, ime im spominjat' neću usnama.
Men de som efter en annan löpa, skola stor bedröfvelse hafva; jag vill icke offra deras drickoffer med blod, eller föra deras namn i minom mun.
5 Jahve mi je baština i kalež: Ti u ruci držiš moju sudbinu.
Men Herren är mitt gods och min del; du uppehåller min arfvedel.
6 Na divnu zemlju padoše mi konopi, vrlo mi je mila moja baština.
Lotten är mig fallen i det lustiga; mig är en skön arfvedel tillfallen.
7 Blagoslivljam Jahvu koji me svjetuje te me i noću srce opominje.
Jag lofvar Herran, den mig råd gifvit hafver; tukta mig också mine njurar om nattena.
8 Jahve mi je svagda pred očima; jer mi je zdesna, neću posrnuti.
Jag hafver Herran för ögon alltid: ty han är mig på högra handene; derföre skall jag väl blifva vid mig.
9 Stog' mi se raduje srce i kliče duša, i tijelo mi spokojno počiva.
Derföre gläder sig mitt hjerta, och min ära är glad, och mitt kött skall säkert ligga.
10 Jer mi nećeš ostavit' dušu u Podzemlju ni dati da pravednik tvoj truleži ugleda. (Sheol )
Ty du skall icke låta mina själ uti helvete; och icke tillstädja, att din Helige ser förgängelse. (Sheol )
11 Pokazat ćeš mi stazu u život, puninu radosti pred licem svojim, sebi zdesna blaženstvo vječno.
Du kungör mig vägen till lifvet; för dig är glädje tillfyllest, och lustigt väsende på dine högra hand evinnerliga.