Psalmi 138

1 Davidov. Zahvaljujem ti, Jahve, iz svega srca jer si čuo riječi mojih usta. Pred licem anđela pjevam tebi,

Davids. Jag tackar dig af allo hjerta; inför gudarna vill jag lofsjunga dig.

2 bacam se nice prema svetom Hramu tvojemu. Zahvaljujem imenu tvojem za tvoju dobrotu i vjernost, jer si nada sve uzveličao obećanje svoje.

Jag vill tillbedja emot ditt helga tempel, och tacka dino Namne för dina godhet och trohet; ty du hafver gjort ditt Namn härligit öfver all ting, genom ditt ord.

3 Kad sam te zazvao, uslišio si me, dušu si moju pokrijepio.

När jag åkallar dig, så bönhör mig, och gif mine själ stora kraft.

4 Nek' ti zahvaljuju, Jahve, svi kraljevi zemlje kad čuju riječi usta tvojih,

Herre, alle Konungar på jordene tacka dig, att de höra dins muns ord;

5 nek' pjevaju putove Jahvine: “Zaista, velika je slava Jahvina!”

Och sjunga på Herrans vägom, att Herrans ära stor är.

6 Zaista, uzvišen je Jahve, ali gleda na ponizna, a oholicu izdaleka poznaje.

Ty Herren är hög, och ser uppå det nedriga, och känner de högmodiga. fjerran.

7 Kroz nevolje kad budem kročio, život mi čuvaj, pruži ruku proti gnjevu mojih dušmana; nek' me tvoja spasi desnica!

Om jag midt i ångest vandrar, så vederqvicker du mig, och räcker dina hand öfver mina fiendars vrede; och hjelper mig med dine högra hand.

8 Jahve, što ja počeh, ti dovrši! Jahve, vječna je ljubav tvoja: djelo ruku svojih ne zapusti!

Herren skall göra der en ända uppå för mina skuld; Herre, din godhet är evig; förlåt dock icke dina händers verk.