< Psalmi 120 >

1 Hodočasnička pjesma Kad bijah u nevolji, Jahvi zavapih i on me usliša.
En vallfartssång. Jag ropar till HERREN i min nöd, och han svarar mig.
2 Jahve, izbavi dušu moju od usana prijevarnih, od zlobna jezika!
HERRE, rädda min själ från lögnaktiga läppar, från en falsk tunga.
3 Kojim zlom da te prokunem, zlobni jeziče?
Varmed bliver du lönad, både nu och allt framgent, du falska tunga?
4 Strelicama oštrim iz ratničke ruke i ugljevljem žarkim.
Jo, med en våldsverkares skarpa pilar och med glödande ginstkol.
5 Jao meni što mi je boraviti u Mešeku i stanovati u šatorima kedarskim!
Ve mig, att jag måste dväljas i Meseks land och bo ibland Kedars hyddor!
6 Predugo mi duša mora živjeti s mrziteljima mira.
Länge nog har min själ måst bo ibland dem som hata friden.
7 Kada o miru govorim, oni sile na rat.
Jag själv håller frid, men säger jag blott ett ord, äro de redo till strid.

< Psalmi 120 >