< Psalmi 119 >

1 ALEF Blaženi oni kojih je put neokaljan, koji hode po Zakonu Jahvinu!
Salige äro de som utan vank lefva, de som i Herrans lag vandra.
2 Blaženi oni koji čuvaju propise njegove, čitavim srcem njega traže;
Salige äro de som hans vittnesbörd hålla; de som af allo hjerta söka honom.
3 koji ne čine bezakonje, već hode putovima njegovim.
Ty de som på hans vägom vandra, de göra intet ondt.
4 Naredbe si svoje dao da se brižno čuvaju.
Du hafver budit, att hålla dina befallningar fliteliga.
5 O, kad bi čvrsti bili putovi moji da tvoja čuvam pravila!
O! att mitt lif hölle dina rätter med fullt allvar.
6 Neću se postidjeti tada kad budem pazio na zapovijedi tvoje.
När jag skådar uppå all din bud, så kommer jag icke på skam.
7 Slavit ću te u čestitosti srca kad naučim sudove pravde tvoje.
Jag tackar dig af rätt hjerta, att du lärer mig dina rättfärdighets rätter.
8 Tvoja ću pravila čuvati: ne zapusti me nikada!
Dina rätter vill jag hålla; öfvergif mig dock aldrig.
9 BET Kako će mladić čistim sačuvati put svoj? Čuvajući riječi tvoje.
Huru skall en yngling sin väg ostraffeliga gå? När han håller sig efter din ord.
10 Svim srcem svojim tebe tražim; ne daj da zastranim od zapovijedi tvojih.
Jag söker dig af allo hjerta; Låt mig icke fela om din bud.
11 U srce pohranih riječ tvoju da protiv tebe ne sagriješim.
Jag behåller din ord i mitt hjerta, på det jag icke skall synda emot dig.
12 Blagoslovljen si, o Jahve, nauči me svojim pravilima.
Lofvad vare du, Herre; lär mig dina rätter.
13 Usnama svojim navješćujem sudove usta tvojih.
Jag vill med mina läppar förtälja alla dins muns rätter.
14 Putu se propisa tvojih radujem više no svemu bogatstvu.
Jag fröjdar mig af dins vittnesbörds väg, såsom af allahanda rikedomar.
15 Razmišljat ću o naredbama tvojim i putove ću tvoje razmatrat'.
Jag talar det du befallt hafver, och ser på dina vägar.
16 Uživat ću u pravilima tvojim, riječi tvojih neću zaboravit'.
Jag hafver lust till dina rätter, och förgäter icke din ord.
17 GIMEL Milostiv budi meni, sluzi svojem, da živim i tvoje riječi čuvam.
Gör väl med din tjenare, att jag må lefva och hålla din ord.
18 Otvori oči moje da gledam divote tvoga Zakona!
Öppna mig ögonen, att jag må se under i din lag.
19 Ja sam došljak na zemlji, zapovijedi svoje nemoj od mene skrivati!
Jag är en gäst på jordene; fördölj icke din bud för mig.
20 Duša mi gine u svako doba žudeći za tvojim odlukama.
Min själ är all sönderkrossad för trängtans skull, efter dina rätter alltid.
21 Oholima ti si zaprijetio: prokleti koji odstupaju od zapovijedi tvojih.
Du näpser de stolta; förbannade äro de som vika ifrå din bud.
22 Uzmi s mene rug i sramotu, jer tvoje ja čuvam propise.
Vänd ifrå mig försmädelse och föraktelse; ty jag håller din vittnesbörd.
23 Pa nek' se sastaju knezovi i proti meni govore, tvoj sluga razmišlja o pravilima tvojim.
Sitta ock Förstarna och tala emot mig; men din tjenare talar om dina rätter.
24 Jer tvoja su svjedočanstva uživanje moje, tvoja su pravila moji savjetnici.
Jag hafver lust till din vittnesbörd; de äro mine rådgifvare.
25 DALET Moja duša leži u prašini: po riječi svojoj vrati mi život.
Min själ ligger i stoft; vederqvick mig efter ditt ord.
26 Kazivao sam ti svoje putove i ti si me čuo: pravilima me svojim nauči.
Jag förtäljer mina vägar, och du bönhörer mig; lär mig dina rätter.
27 Pokaži mi put odredaba svojih i o čudesima ću tvojim razmišljat'.
Undervisa mig dina befallningars väg, så vill jag tala om din under.
28 Suze roni duša moja od žalosti: po riječi svojoj ti me podigni!
Jag grämer mig så att hjertat mig försmäktas; styrk mig efter ditt ord.
29 Daleko me drži od puta zablude i Zakonom me svojim obdari!
Vänd ifrå mig den falska vägen, och unna mig din lag.
30 Put istine ja sam odabrao, pred oči sam stavio odluke tvoje.
Jag hafver utvalt sanningenes väg; dina rätter hafver jag mig föresatt.
31 Uz propise tvoje ja čvrsto prianjam, o Jahve, nemoj me postidjeti!
Jag håller mig intill din vittnesbörd; Herre, låt mig icke på skam komma.
32 Ja kročim putem zapovijedi tvojih jer si mi prosvijetlio srce.
När du mitt hjerta tröstar, så löper jag dins buds väg.
33 HE Pokaži mi, Jahve, stazu pravila svojih i ja ću je čuvati do kraja.
Lär mig, Herre, dina rätters väg, att jag må bevara dem intill ändan.
34 Pouči me da se tvoga držim Zakona i čuvat ću ga svim srcem.
Undervisa mig, att jag må bevara din lag, och hålla dem af allo hjerta.
35 Uputi me stazom svojih zapovijedi, jer ja u njoj uživam.
För mig in på din buds stig, ty jag hafver der lust till.
36 Prikloni mi srce propisima svojim, a ne k pohlepi!
Böj mitt hjerta till din vittnesbörd, och icke till girighet.
37 Odvrati moje oči da ne vide ništavost, život mi čuvaj na putu svojemu!
Vänd bort min ögon, att de icke se efter onyttig läro; utan vederqvick mig på dinom väg.
38 Ispuni svom sluzi obećanje koje si onima dao što te se boje.
Låt din tjenare hålla din bud stadeliga för din ord, att jag må frukta dig.
39 Ukloni sramotu od koje strahujem, jer divni su tvoji sudovi.
Vänd ifrå mig den försmädelse, som jag fruktar; ty dine rätter äro lustige.
40 Evo, čeznem za naredbama tvojim: pravdom me svojom poživi.
Si, jag begärar dina befallningar; vederqvick mig med dine rättfärdighet.
41 VAU Nek' milost tvoja, o Jahve, dođe na mene i spasenje tvoje po tvom obećanju.
Herre, låt mig vederfaras dina nåd; dina hjelp efter ditt ord;
42 Odgovorit ću onima koji me ruže, jer se uzdam u riječ tvoju.
Att jag mina lastare svara må; ty jag förlåter mig uppå ditt ord.
43 Od mojih usta ne oduzmi riječ istine, jer se uzdam u sudove tvoje.
Och tag ju icke ifrå minom mun sanningenes ord; ty jag hoppas uppå dina rätter.
44 Tvoj ću Zakon čuvati uvijek i dovijeka.
Jag vill hålla din lag allstädes, alltid och evinnerliga.
45 Hodit ću putem prostranim, jer naredbe tvoje istražujem.
Och jag vandrar i glädje; ty jag söker dina befallningar.
46 Pred kraljevima o tvojim ću propisima govorit' i zbunit' se neću.
Jag talar om din vittnesbörd inför Konungar, och blyges intet;
47 U zapovijedima tvojim moja je naslada jer ih ljubim.
Och hafver lust till din bud, och de äro mig käre;
48 Prema zapovijedima tvojim ja podižem ruke i o tvojim odredbama razmišljam.
Och lyfter mina händer upp till din bud, de mig kär äro; och talar om dina rätter.
49 ZAJIN Spomeni se svoje riječi sluzi svojem kojom si mi dao nadu.
Tänk dinom tjenare uppå ditt ord, på hvilket du låter mig hoppas.
50 U nevolji sva mi je utjeha što mi život čuva riječ tvoja.
Det är min tröst i mitt elände; ty ditt ord vederqvicker mig.
51 Oholice me napadaju žestoko, ali ja od tvog Zakona ne odstupam.
De stolte hafva deras gabberi af mig; likväl viker jag icke ifrå din lag.
52 Sjećam se, o Jahve, davnih sudova tvojih i to me tješi.
Herre, när jag tänker, huru du af verldenes begynnelse dömt hafver, så varder jag tröstad.
53 Bijes me hvata zbog grešnika koji tvoj Zakon napuštaju.
Jag brinner innan, för de ogudaktiges skull, som din lag öfvergifva.
54 Tvoje su mi naredbe pjesma u zemlji kojom putujem.
Dine rätter äro min visa i mino huse.
55 Noću se spominjem, Jahve, imena tvojega i tvoj čuvam Zakon.
Herre, jag tänker om nattena på ditt Namn, och håller din lag.
56 Evo što je želja moja: čuvati tvoje odredbe.
Det är min skatt, att jag dina befallningar håller.
57 HET Dio je moj, o Jahve - rekoh - da tvoje čuvam riječi.
Jag hafver sagt, Herre: Det skall mitt arf vara, att jag dina vägar håller.
58 Svim srcem lice tvoje ganuti hoću: smiluj mi se po svom obećanju.
Jag beder inför ditt ansigte af allo hjerta; var mig nådelig efter ditt ord.
59 Promislio sam putove svoje i k tvojem sam svjedočanstvu upravio noge.
Jag betraktar mina vägar, och vänder mina fötter till din vittnesbörd.
60 Hitam i ne oklijevam da zapovijedi tvoje čuvam.
Jag skyndar mig, och dröjer intet, till att hålla din bud.
61 Opletoše me užeta grešnika, ali tvoga Zakona ja ne zaboravljam.
De ogudaktigas rote beröfvar mig; men jag förgäter intet din lag.
62 U ponoći ustajem da te slavim zbog pravednih tvojih odluka.
Om midnatt står jag upp, till att tacka dig för dina rättfärdighets rätter.
63 Prijatelj sam svima koji te se boje i koji tvoje čuvaju naredbe.
Jag håller mig till alla dem som frukta dig, och dina befallningar hålla.
64 Dobrote tvoje, Jahve, puna je zemlja; nauči me odredbama svojim.
Herre, jorden är full af dine godhet; lär mig dina rätter.
65 TET Učinio si dobro svom sluzi, Jahve, po riječi svojoj.
Du gör dinom tjenare godt, Herre, efter ditt ord.
66 Nauči me razumu i znanju, jer u zapovijedi tvoje vjerujem.
Lär mig goda seder och förståndighet; ty jag tror dinom budom.
67 Prije nego bjeh ponižen, lutao sam, ali sada tvoju čuvam riječ.
Förr än jag späkt vardt, for jag vill; men nu håller jag ditt ord.
68 Ti si tako dobar i dobrostiv: nauči me pravilima svojim.
Du äst mild och god; lär mig dina rätter.
69 Oholi na me prijevare smišljaju, ali se ja svim srcem držim naredaba tvojih.
De stolte dikta lögn öfver mig; men jag håller dina befallningar af allt hjerta.
70 Srce im je poput sala bešćutno, a ja uživam u tvom Zakonu.
Deras hjerta är fett vordet, såsom flott; men jag hafver lust till din lag.
71 Dobro mi je što sam ponižen da bih tvoja naučio pravila.
Det är mig ljuft att du hafver späkt mig, att jag må lära dina rätter.
72 Draži mi je zakon usta tvojih no tisuće zlatnika i srebrnika.
Dins muns lag är mig täckare, än mång tusend stycke guld och silfver.
73 JOD Tvoje me ruke stvoriše i oblikovaše; prosvijetli me da naučim zapovijedi tvoje.
Din hand hafver gjort och beredt mig; undervisa mig, att jag må lära din bud.
74 Štovatelji tvoji videć' me vesele se, jer se u riječ tvoju ja pouzdah.
De som dig frukta, de se mig, och glädja sig; ty jag hoppas uppå din ord.
75 Znadem, o Jahve, da su ti sudovi pravedni i da si me s pravom ponizio.
Herre, jag vet att dina domar äro rätte, och du hafver troliga späkt mig.
76 Tvoja ljubav nek' mi bude tješiteljicom po obećanju koje si dao sluzi svom.
Din nåd vare min tröst, såsom du dinom tjenare lofvat hafver.
77 Nek' dođe na me milosrđe tvoje da poživim, jer Zakon tvoj moja je naslada.
Låt mig vederfaras dina barmhertighet, att jag må lefva; ty jag hafver lust till din lag.
78 Nek' se smetu oholi, jer me tlače nizašto, a ja ću o naredbama tvojim razmišljat'.
Ack! att de stolte måtte komma på skam, som mig med lögn nedertrycka; men jag talar om dina befallningar.
79 Nek' mi se priklone štovatelji tvoji i koji znaju tvoje zapovijedi.
Ack! att de måtte hålla sig till mig, som dig frukta, och känna din vittnesbörd.
80 Nek' mi srce savršeno bude u tvojim pravilima da ne budem postiđen.
Mitt hjerta blifve rättsinnigt i dinom rättom, att jag icke på skam kommer.
81 KAF Duša moja gine za tvojim spasenjem riječ tvoju željno čekam.
Min själ trängtar efter dina salighet; jag hoppas uppå ditt ord.
82 Oči mi čeznu za tvojom besjedom: kad ćeš mi donijeti utjehu?
Min ögon trängta efter ditt ord, och säga: När vill du trösta mig?
83 Kao mijeh u dimu postadoh, ali pravila tvojih ne zaboravih.
Ty jag är såsom en lägel i rök; dina rätter förgäter jag icke.
84 Koliko dana ima sluga tvoj? Kad ćeš suditi progonitelje moje?
Huru länge skall din tjenare bida? När vill du dom hålla öfver mina förföljare?
85 Oholnici mi jame iskopaše: oni ne rade po Zakonu tvojemu.
De stolte grafva mig gropar, hvilka intet äro efter din lag.
86 Sve zapovijedi tvoje istina su sama: nekriva me gone, pomozi mi.
Dine bud äro alltsamman sanning; de förfölja mig med lögn, hjelp mig.
87 Umalo me smrviše u zemlji, ali naredaba tvojih ja ne ostavljam.
De hade fulltnär förgjort mig på jordene; men jag öfvergifver icke dina befallningar.
88 Po svojoj me milosti poživi i čuvat ću svjedočanstvo tvojih usta.
Vederqvick mig genom dina nåd, att jag må hålla dins muns vittnesbörd.
89 LAMED Dovijeka, o Jahve, riječ tvoja ostaje, stalna poput nebesa.
Herre, ditt ord blifver evinnerliga, så vidt som himmelen är.
90 od koljena do koljena tvoja je vjernost; učvrstio si zemlju i ona stoji.
Din sanning varar i evighet; du hafver tillredt jordena, och hon blifver ståndandes.
91 Po tvojim zakonima stoje zauvijek jer sve tebi služi.
Det blifver dagliga efter ditt ord; ty all ting måste tjena dig.
92 Da nije tvoj Zakon uživanje moje, propao bih u nevolji svojoj.
Om din lag icke hade min tröst varit, så vore jag förgången i mitt elände.
93 Naredaba tvojih neću zaboravit' dovijeka, jer po njima ti me oživljavaš.
Jag vill aldrig förgäta dina befallningar; ty du vederqvicker mig med dem.
94 Tvoj sam, Gospodine: spasi me, jer tvoje ja ištem naredbe.
Jag är din, hjelp mig; ty jag söker dina befallningar.
95 Bezbožni vrebaju da me upropaste, ali ja na tvoje pazim propise.
De ogudaktige vakta uppå mig, att de måga förgöra mig; men jag aktar uppå din vittnesbörd,
96 Svakom savršenstvu vidim granicu, a zapovijed tvoja nema granica.
Jag hafver på all ting en ända sett; men ditt bud är varaktigt.
97 MEM O, kako ljubim Zakon tvoj, po cio dan o njemu razmišljam.
Huru hafver jag din lag så kär; dageliga talar jag derom.
98 Tvoja me zapovijed mudrijim učini od dušmana mojih jer ona je sa mnom vječito.
Du gör mig med ditt bud visare, än mina fiender äro; ty det är evinnerliga min skatt.
99 Umniji sam od svih svojih učitelja jer razmišljam o svjedočanstvima tvojim.
Jag är lärdare, än alle mine lärare; ty din vittnesbörd äro mitt tal.
100 Razumniji sam i od staraca jer tvoje čuvam naredbe.
Jag är förståndigare, än de gamle; ty jag håller dina befallningar.
101 Zla puta klone mi se noge da riječ tvoju sačuvam.
Jag förtager minom fotom alla onda vägar, att jag må hålla din ord.
102 Od tvojih sudova ne odstupam, jer ti si me poučio.
Jag viker icke ifrå dina rätter; ty du lärer mig.
103 Kako su slatke nepcu mom riječi tvoje, od meda su slađe ustima mojim.
Din ord äro minom mun sötare än hannog.
104 Po tvojim naredbama postajem razuman, stoga mrzim sve putove lažne.
Ditt ord gör mig förståndigan; derföre hatar jag alla falska vägar.
105 NUN Tvoja riječ nozi je mojoj svjetiljka i svjetlo mojoj stazi.
Ditt ord är mina fötters lykta, och ett ljus på minom vägom.
106 Kunem se i čvrsto odlučujem, i riječ ću održati: pravedne ću tvoje slijedit' odluke.
Jag svär, och vill hållat, att jag dina rättfärdighets rätter hålla vill.
107 U nevolji sam velikoj, Jahve, po riječi me svojoj poživi.
Jag är svårliga plågad; Herre, vederqvick mig efter ditt ord.
108 Prinose usta mojih primi, Jahve, uči me sudovima svojim.
Låt dig behaga, Herre, mins muns välviljoga offer, och lär mig dina rätter.
109 Život mi je u pogibelji neprestanoj, ali tvog Zakona ja ne zaboravljam.
Jag bär mina själ i mina händer alltid, och jag förgäter icke din lag.
110 Grešnici mi postaviše zamku, ali ne skrećem od tvojih naredaba.
De ogudaktige sätta mig snaror; men jag far icke vill ifrå dina befallningar.
111 Svjedočanstva tvoja vječna su mi baština, ona su radost mome srcu.
Din vittnesbörd äro mitt eviga arf; ty de äro mins hjertas fröjd.
112 Prignuh srce da vrši naredbe tvoje uvijek i do kraja.
Jag böjer mitt hjerta till att göra efter dina rätter alltid och evinnerliga.
113 SAMEK Ja mrzim one koji su dvostruka srca, a ljubim Zakon tvoj.
Jag hatar de ostadiga andar, och älskar din lag.
114 Ti si moj štit i moj zaklon, u tvoju se riječ ja uzdam.
Du äst mitt beskärm och sköld; jag hoppas uppå ditt ord.
115 Odstupite od mene, zlikovci: držat ću zapovijedi Boga svoga.
Viker ifrå mig, I onde; jag vill hålla min Guds bud.
116 Podrži me po svom obećanju i živjet ću; nemoj da se u svojoj nadi postidim.
Uppehåll mig igenom ditt ord, att jag må lefva; och låt mig icke på skam komma med mitt hopp.
117 Pomozi mi i spasit ću se, na tvoja ću pravila svagda paziti.
Stärk mig, att jag må blifva salig; så vill jag alltid lust hafva till dina rätter.
118 Ti prezireš one koji odstupaju od pravila tvojih jer je lažna misao njihova.
Du förtrampar alla dem som villa gå om dina rätter; ty deras bedrägeri är alltsammans lögn.
119 K'o hrđu zlotvore zemlje uklanjaš, zato ljubim tvoje propise.
Du bortkastar alla ogudaktiga på jordene som slagg; derföre älskar jag din vittnesbörd.
120 Moje tijelo dršće od straha pred tobom, sudova tvojih ja se bojim.
Jag fruktar mig för dig, så att mitt kött skälfver; och förskräcker mig for dina rätter.
121 AJIN Činim što je pravo i pravedno, ne predaj me tlačiteljima mojim.
Jag aktar uppå rätt och rättfärdighet; öfvergif mig icke dem som mig öfvervåld göra vilja.
122 Založi se za slugu svojega da me ne satru oholice!
Beskärma du din tjenare, och tröst honom, att de stolte icke göra mig öfvervåld.
123 Moje oči ginu od čežnje za spasenjem tvojim, za tvojom riječi pravednom.
Mina ögon trängta efter dina salighet, och efter dine rättfärdighets ord.
124 Učini sluzi svom po svojoj dobroti i nauči me pravilima svojim.
Handla med dinom tjenare efter dina nåd; och lär mig dina rätter.
125 Ja sam sluga tvoj: prosvijetli me da upoznam tvoje propise.
Jag är din tjenare; undervisa mig, att jag må känna din vittnesbörd.
126 Čas je, o Jahve, da se javiš: oskvrnuše Zakon tvoj.
Det är tid, att Herren gör der något till; de hafva omintetgjort din lag.
127 Stoga ljubim zapovijedi tvoje više no zlato, zlato žeženo.
Derföre älskar jag din bud, öfver guld och öfver fint guld.
128 Zato hodim po odredbama tvojim, mrski su mi svi lažni putovi.
Derföre håller jag rätt fram i alla dina befallningar; jag hatar allan falskan väg.
129 PE Divna su tvoja svjedočanstva, stoga ih čuva duša moja.
Underliga äro din vittnesbörd, derföre håller dem min själ.
130 Objava riječi tvojih prosvjetljuje, bezazlene urazumljuje.
När ditt ord uppenbaradt varder, så fröjdar det, och gör de enfaldiga visa.
131 Otvaram usta svoja zadahtan u žudnji jer čeznem za zapovijedima tvojim.
Jag öppnar min mun, och begärar din bud; ty mig längtar efter dem.
132 Obrati se k meni i milostiv mi budi kao onima koji ljube ime tvoje.
Vänd dig till mig, och var mig nådelig, såsom du plägar göra dem som ditt Namn älska.
133 Korake mi upravljaj po svom obećanju da nikakva opačina ne ovlada mnome.
Låt min gång viss vara i dino orde, och låt ingen orätt öfver mig råda.
134 Izbavi me od nasilja ljudskog, i naredbe tvoje ja ću čuvati.
Förlös mig ifrå menniskors orätt; så vill jag hålla dina befallningar.
135 Licem svojim obasjaj slugu svog i nauči me pravilima svojim!
Låt ditt ansigte lysa öfver din tjenare, och lär mig dina rätter.
136 Potoci suza potekoše mi iz očiju jer se Zakon tvoj ne čuva.
Mine ögon flyta med vatten, att man icke håller din lag.
137 SADE Pravedan si, Jahve, i pravi su sudovi tvoji.
Herre, du äst rättfärdig, och rätt är ditt ord.
138 Dao si Zakon pravedan i vjeran veoma.
Du hafver dina rättfärdighets vittnesbörd, och sanningena hårdeliga budit.
139 Revnost me moja izjeda jer moji tlačitelji zaboravljaju riječi tvoje.
Jag hafver när harmats till döds, att mine ovänner hafva din ord förgätit.
140 Tvoje su riječi prokušane veoma, zato ih tvoj sluga ljubi.
Ditt ord är väl bepröfvadt, och din tjenare hafver det kärt.
141 Malen sam i prezren, ali naredaba tvojih ne zaboravljam.
Jag är ringa och föraktad; men jag förgäter icke dina befallningar.
142 Pravda je tvoja pravda vječita i Zakon tvoj sama istina.
Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
143 Tjeskoba me i nevolja snađe, al' tvoje su zapovijedi uživanje moje.
Ångest och nöd hafva drabbat uppå mig; men jag hafver lust till din bud.
144 Vječna je pravda tvojeg svjedočanstva, prosvijetli me i živjet ću.
Dins vittnesbörds rättfärdighet är evig; undervisa mig, så lefver jag.
145 KOF Iz svega srca vapijem, Jahve, usliši me: tvoja ću pravila čuvati.
Jag ropar af allo hjerta, bönhör mig, Herre, att jag må hålla dina rätter.
146 K tebi vapijem, spasi me, tvojeg ću se držat' svjedočanstva.
Jag ropar till dig, hjelp mig, att jag må hålla din vittnesbörd.
147 Pretječem zoru i molim za pomoć, u tvoje se riječi uzdam.
Jag kommer bittida, och ropar; uppå ditt ord hoppas jag.
148 Oči moje straže noćne pretječu da razmišljam o besjedi tvojoj.
Jag vakar bittida upp, att jag må handla om din ord.
149 Po svojoj dobroti, Jahve, glas mi poslušaj, i po svojoj odluci poživi me.
Hör mina röst efter dina nåde: Herre, vederqvick mig efter dina rätter.
150 Primiču se koji me podlo progone, daleko su oni od Zakona tvojega.
Mine arge förföljare vilja till mig, och äro långt ifrå din lag.
151 A ti si blizu, Jahve, i vjerne su sve zapovijedi tvoje.
Herre, du äst hardt när, och din bud äro alltsamman sanning.
152 Odavno znam za tvoje propise da si ih sazdao zasvagda.
Men jag vet det långt tillförene, att du din vittnesbörd evinnerliga grundat hafver.
153 REŠ Pogledaj na nevolju moju, izbavi me, jer Zakona tvog ne zaboravih.
Se uppå mitt elände, och fräls mig; hjelp mig ut; förty jag förgäter icke din lag.
154 Parnicu moju brani, po svom obećanju poživi me!
Uträtta min sak, och förlossa mig; vederqvick mig igenom ditt ord.
155 Daleko je spasenje od grešnika jer za pravila tvoja ne mare.
Saligheten är långt ifrå de ogudaktiga; ty de akta intet dina rätter.
156 Veliko je, o Jahve, tvoje smilovanje: po odlukama svojim poživi me.
Herre, din barmhertighet är stor; vederqvick mig efter dina rätter.
157 Mnogi me progone i tlače, od tvojih svjedočanstava ja ne odstupam.
Mine förföljare och ovänner äro månge; men jag viker icke ifrå din vittnesbörd.
158 Otpadnike vidjeh i zgadiše mi se jer tvojih riječi ne čuvaju.
Jag ser de föraktare, och det gör mig ondt, att de icke hålla din ord.
159 Gle, naredbe tvoje ljubim, o Jahve: po dobroti svojoj poživi me.
Si, jag älskar dina befallningar; Herre, vederqvick mig efter din nåd.
160 Srž je riječi tvoje istina, vječan je sud pravde tvoje.
Ditt ord hafver af begynnelsen varit sanning; alle dine rättfärdighets rätter vara evinnerliga.
161 ŠIN Mogućnici me progone nizašto, al' samo pred tvojim riječima srce mi dršće.
Förstarna förfölja mig utan sak, och mitt hjerta fruktar sig för din ord.
162 Radujem se besjedama tvojim kao onaj koji se domogao velika plijena.
Jag gläder mig öfver din ord, såsom en den stort byte får.
163 Mrzim na laž, grsti mi se ona, a ljubim tvoj Zakon.
Lögnene är jag hätsk, och stygges dervid, men din lag hafver jag kär.
164 Sedam puta na dan tebe hvalim zbog pravednih sudova tvojih.
Jag lofvar dig sju resor om dagen, för dine rättfärdighets rätters skull.
165 Koji tvoj Zakon ljube, velik mir uživaju, ni o što se oni ne spotiču.
Stor frid hafva de som din lag älska, och de skola icke stappla.
166 Pomoć tvoju čekam, o Jahve, tvoje zapovijedi izvršavam.
Herre, jag väntar efter din salighet, och gör efter din bud.
167 Moja duša čuva propise tvoje i ljubi ih veoma.
Min själ håller din vittnesbörd, och hafver dem mycket kär.
168 Čuvam tvoje naredbe i svjedočanstvo tvoje, jer svi su putovi moji pred tobom.
Jag håller dina befallningar, och dina vittnesbörder; ty alle mine vägar äro för dig.
169 TAU Vapaj moj, Jahve, nek' do tebe dopre, po svojoj me riječi prosvijetli.
Herre, låt min klagan för dig komma; undervisa mig efter ditt ord.
170 Nek' molitva moja dođe pred lice tvoje, po svojoj me riječi izbavi.
Låt mina bön komma för dig; fräls mig efter ditt ord.
171 Usne moje nek' zapjevaju pohvalnu pjesmu jer si me naučio pravilima svojim.
Mine läppar skola lofva, när du lärer mig dina rätter.
172 Nek' mi pjeva jezik o riječi tvojoj, jer zapovijedi su tvoje sve pravedne.
Min tunga skall tala om ditt ord; ty all din bud äro rätt.
173 Nek' mi ruka tvoja na pomoć bude jer odabrah tvoje naredbe.
Låt dina hand vara mig biståndiga; ty jag hafver utkorat dina befallningar.
174 Jahve, za tvojim spasenjem čeznem, uživam u tvom Zakonu.
Herre, jag längtar efter din salighet, och hafver lust till din lag.
175 Nek' živi duša moja i neka te hvali, a tvoji sudovi nek' mi na pomoć budu!
Låt mina själ lefva, att hon må lofva dig, och dine rätter hjelpa mig.
176 K'o ovca izgubljena ja zalutah: o, potraži slugu svojega jer zapovijedi tvoje ja ne zaboravih.
Jag är såsom ett villfarande och borttappadt får; sök din tjenare, ty jag förgäter icke din bud.

< Psalmi 119 >