< Mudre Izreke 31 >

1 Riječ Lemuela, kralja Mase, kojima ga je učila majka njegova.
Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
2 Ne, sine moj! Ne, sine srca mog! Ne, sine zavjeta mojih!
Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
3 Ne daj snage svoje ženama ni putova svojih zatiračima kraljeva.
Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
4 Nije za kraljeve, Lemuele, ne pristaje kraljevima vino piti, ni glavarima piće opojno,
Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
5 da u piću ne zaborave zakona i prevrnu pravo nevoljnicima.
De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
6 Dajte žestoko piće onomu koji će propasti i vino čovjeku komu je gorčina u duši:
Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
7 on će piti i zaboraviti svoju bijedu i neće se više sjećati svoje nevolje.
Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
8 Otvaraj usta svoja za nijemoga i za pravo sviju nesretnika što propadaju.
Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
9 Otvaraj usta svoja, sudi pravedno i pribavi pravo siromahu i nevoljniku.
Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt.
10 Tko će naći ženu vrsnu? Više vrijedi ona nego biserje.
En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
11 Muževljevo se srce uzda u nju i blagom neće oskudijevati.
På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
12 Ona mu čini dobro, a ne zlo, u sve dane vijeka svojeg.
Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
13 Pribavlja vunu i lan i vješto radi rukama marnim.
Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
14 Ona je kao lađa trgovačka: izdaleka donosi kruh svoj.
Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
15 Još za noći ona ustaje, hrani svoje ukućane i određuje posao sluškinjama svojim.
Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
16 Opazi li polje, kupi ga; plodom svojih ruku sadi vinograd.
Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
17 Opasuje snagom bedra svoja i živo miče rukama.
Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
18 Vidi kako joj posao napreduje: noću joj se ne gasi svjetiljka.
Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
19 Rukama se maša preslice i prstima drži vreteno.
Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
20 Siromahu dlan svoj otvara, ruke pruža nevoljnicima.
För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
21 Ne boji se snijega za svoje ukućane, jer sva čeljad ima po dvoje haljine.
Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
22 Sama sebi šije pokrivače, odijeva se lanom i purpurom.
Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
23 Muž joj je slavan na Vratima, gdje sjedi sa starješinama zemaljskim.
Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
24 Platno tka i prodaje ga i pojase daje trgovcu.
Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
25 Odjevena je snagom i dostojanstvom, pa se smije danu budućem.
Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
26 Svoja usta mudro otvara i pobožan joj je nauk na jeziku.
Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
27 Na vladanje pazi ukućana i ne jede kruha besposlice.
Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
28 Sinovi njezini podižu se i sretnom je nazivaju, i muž njezin hvali je:
Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
29 “Mnoge su žene bile vrsne, ali ti ih sve nadmašuješ.”
»Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans.»
30 Lažna je ljupkost, tašta je ljepota: žena sa strahom Gospodnjim zaslužuje hvalu.
Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
31 Plod joj dajte ruku njezinih i neka je na Vratima hvale djela njezina!
Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna. Kap. 31 v. 10--31 alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.

< Mudre Izreke 31 >