< Job 8 >

1 Bildan iz Šuaha progovori tad i reče:
Då svarade Bildad af Suah, och sade:
2 “Dokad ćeš jošte govoriti tako, dokle će ti riječ kao vihor biti?
Huru länge vill du sådana tala, och låta dins muns tal hafva ett sådant högmod?
3 TÓa zar može Bog pravo pogaziti, može li pravdu izvrnut' Svesilni?
Menar du, att Gud dömmer orätt; eller den Allsmägtige skall vrida rätten?
4 Ako mu djeca tvoja sagriješiše, preda ih zato bezakonju njinu.
Om dine söner hafva syndat för honom, så hafver han förkastat dem för deras missgernings skull.
5 Al' ako Boga potražiš iskreno i od Svesilnog milost ti izmoliš;
Men om du i tid gifver dig in till Gud, och beder den Allsmägtiga;
6 ako li budeš čist i neporočan, odsad će svagda on nad tobom bdjeti i obnovit će kuću pravedniku.
Och om du äst ren och from, så varder han uppvakandes till dig, och varder åter upprättandes boningen för dina rättfärdighets skull;
7 Bit će malena tvoja sreća prošla prema budućoj što te očekuje.
Och der du tillförene hafver haft litet, skall det härefter ganska mycket förökas.
8 No pitaj samo prošle naraštaje, na mudrost pređa njihovih pripazi.
Ty fråga de slägter, som i förtiden varit hafva, och tag dig före att fråga deras fäder;
9 Od jučer mi smo i ništa ne znamo, poput sjene su na zemlji nam dani.
Ty vi äre såsom i går komne, och vete intet; vårt lif är en skugge på jordene.
10 Oni će te poučit' i reći ti, iz srca će svog izvući besjede:
De skola lära dig, och säga dig det, och gifva sitt tal före utaf sitt hjerta.
11 'Izvan močvare zar će rogoz nići? Zar će bez vode trstika narasti?
Icke kan säfvet växa, utan det står i vätsko; eller gräs växa utan vatten.
12 Zeleni se sva, al' i nekošena usahne prije svake druge trave.
Eljest, medan det än står i blomster, förr än det afhugget varder, förtorkas det, förr än man hö bergar.
13 To je kob svakog tko Boga zaboravi; tako propada nada bezbožnika:
Så går allom dem som förgäta Gud, och de skrymtares hopp varder förtappadt;
14 Nit je tanana njegovo uzdanje, a ufanje mu kuća paukova.
Ty hans tröst blifver omintet, och hans hopp såsom ett dvergsnät.
15 Nasloni li se, ona mu se ljulja, prihvati li se, ona mu se ruši.
Han förlåter sig på sitt hus, och skall dock icke, bestå; han skall hålla sig derintill, och dock icke beständig blifva.
16 Zeleni se i sav na suncu buja, vrt su mu cio mladice prerasle.
Det grönskas väl förr än solen kommer, och qvistar växa uti dess örtagård;
17 Svojim korijenjem krš je isprepleo te život crpe iz živa kamena.
Dess säd står tjock vid källor, och dess hus på stenar.
18 A kad ga s mjesta njegova istrgnu, ono ga niječe: 'Nikada te ne vidjeh!'
Men när han uppsluker honom af sitt rum, ställer han sig emot honom, såsom han kände honom intet.
19 I evo gdje na putu sada trune dok drugo bilje već niče iz zemlje.
Si, detta är fröjden i dess väsende; och annor växa upp igen af stoftet.
20 Ne, Bog neće odbacit' neporočne, niti će rukom poduprijet' opake.
Derföre, si, att Gud icke förkastar de goda, och icke uppehåller de ondas hand;
21 Smijeh će ti opet ispuniti usta, s usana će odjeknuti klicanje.
Tilldess din mun varder full med löje, och dine läppar fulle med fröjd.
22 Dušmane će ti odjenut' sramota i šatora će nestat' zlikovačkog.'”
Men de, som dig hata, skola komma på skam, och de ogudaktigas boning skall icke blifva beståndandes.

< Job 8 >