Job 38
1 Nato Jahve odgovori Jobu iz oluje i reče:
Och HERREN svarade Job ur stormvinden och sade:
2 “Tko je taj koji riječima bezumnim zamračuje božanski promisao?
Vem är du som stämplar vishet såsom mörker, i det att du talar så utan insikt?
3 Bokove svoje opaši k'o junak: ja ću te pitat', a ti me pouči.
Omgjorda nu såsom ej man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
4 Gdje si bio kad zemlju utemeljih? Kazuj, ako ti je znanje sigurno.
Var var du, när jag lade jordens grund? Säg det, om du har ett så stort förstånd.
5 Znaš li tko joj je mjere odredio i nad njom uže mjerničko napeo?
Vem har fastställt hennes mått -- du vet ju det? Och vem spände sitt mätsnöre ut över henne?
6 Na čemu joj počivaju temelji? Tko joj postavi kamen ugaoni
Var fingo hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten,
7 dok su klicale zvijezde jutarnje i Božji uzvikivali dvorjani?
medan morgonstjärnorna tillsammans jublade och alla Guds söner höjde glädjerop?
8 Tko li zatvori more vratnicama kad je navrlo iz krila majčina;
Och vem satte dörrar för havet, när det föddes och kom ut ur moderlivet,
9 kad ga oblakom k'o haljom odjenuh i k'o pelenam' ovih maglom gustom;
när jag gav det moln till beklädnad och lät töcken bliva dess linda,
10 kad sam njegovu odredio među, vrata stavio sa prijevornicama?
när jag åt det utstakade min gräns och satte bom och dörrar därför,
11 Dotle, ne dalje, rekao sam njemu, tu nek' se lomi ponos tvog valovlja!
och sade: »Härintill skall du komma, men ej vidare, här skola dina stolta böljor lägga sig»?
12 Zar si ikad zapovjedio jutru, zar si kazao zori mjesto njeno,
Har du i din tid bjudit dagen att gry eller anvisat åt morgonrodnaden dess plats,
13 da poduhvati zemlju za rubove i da iz nje sve bezbožnike strese;
där den skulle fatta jorden i dess flikar, så att de ogudaktiga skakades bort därifrån?
14 da je pretvori u glinu pečatnu i oboji je k'o kakvu haljinu.
Då ändrar den form såsom leran under signetet, och tingen stå fram såsom klädda i skrud;
15 Ona uzima svjetlost zlikovcima i pesnicu im lomi uzdignutu.
då berövas de ogudaktiga sitt ljus, och den arm som lyftes för högt brytes sönder.
16 Zar si ti prodro do izvora morskih, po dnu bezdana zar si kad hodio?
Har du stigit ned till havets källor och vandrat omkring på djupets botten?
17 Zar su ti vrata smrti pokazali; vidje li dveri kraja mrtvih sjena?
Hava dödens portar avslöjat sig för dig, ja, såg du dödsskuggans portar?
18 Zar si prostranstvo zemlje uočio? Govori, ako ti je znano sve to.
Har du överskådat jordens vidder? Om du känner allt detta, så låt höra.
19 Koji putovi u dom svjetla vode, na kojem mjestu prebivaju tmine,
Vet du vägen dit varest ljuset bor, eller platsen där mörkret har sin boning,
20 da ih odvedeš u njine krajeve, da im put k stanu njihovu pokažeš?
så att du kan hämta dem ut till deras gräns och finna stigarna som leda till deras hus?
21 Ti znadeš to, tÓa davno ti se rodi, tvojih dana broj veoma je velik!
Visst kan du det, ty så tidigt blev du ju född, så stort är ju dina dagars antal!
22 Zar si stigao do riznica snijega i zar si tuče spremišta vidio
Har du varit framme vid snöns förrådshus? Och haglets förrådshus, du såg väl dem
23 što ih pričuvah za dane nevolje, za vrijeme boja krvava i rata?
-- de förråd som jag har sparat till hemsökelsens tid, till stridens och drabbningens dag?
24 Kojim li se putem dijeli munja kada iskre po svoj zemlji prosipa?
Vet du vägen dit varest ljuset delar sig, dit där stormen sprider sig ut över jorden?
25 Tko li je jaz iskopao povodnju, tko prokrčio pute grmljavini
Vem har åt regnflödet öppnat en ränna och banat en väg för tordönets stråle,
26 da bi daždjelo na kraj nenastanjen, na pustinju gdje žive duše nema,
till att sända regn över länder där ingen bor, över öknar, där ingen människa finnes,
27 da bi neplodnu napojio pustoš, da bi u stepi trava izniknula?
till att mätta ödsliga ödemarker och giva växt åt gräsets brodd?
28 Ima li kiša svoga roditelja? Tko je taj koji kapi rose rađa?
Säg om regnet har någon fader, och vem han är, som födde daggens droppar?
29 Iz čijeg li mraz izlazi krila, tko slanu stvara što s nebesa pada?
Ur vilken moders liv är det isen gick fram, och vem är hon som födde himmelens rimfrost?
30 Kako čvrsnu vode poput kamena i led se hvata površja bezdana?
Se, vattnet tätnar och bliver likt sten, så ytan sluter sig samman över djupet.
31 Možeš li lancem vezati Vlašiće i razdriješiti spone Orionu,
Knyter du tillhopa Sjustjärnornas knippe? Och förmår du att lossa Orions band?
32 u pravo vrijeme izvesti Danicu, vodit' Medvjeda s njegovim mladima?
Är det du som, när tid är, för himmelstecknen fram, och som leder Björninnan med hennes ungar?
33 Zar poznaješ ti zakone nebeske pa da njima moć na zemlji dodijeliš?
Ja, förstår du himmelens lagar, och ordnar du dess välde över jorden?
34 Zar doviknuti možeš oblacima pa da pljuskovi tebe poslušaju?
Kan du upphöja din röst till molnen och förmå vattenflöden att övertäcka dig?
35 Zar na zapovijed tvoju munje lijeću i tebi zar se odazivlju: 'Evo nas'?
Kan du sända ljungeldar åstad, så att de gå, så att de svara dig: »Ja vi äro redo»?
36 Tko je mudrost darovao ibisu, tko li je pamet ulio u pijetla?
Vem har lagt vishet i de mörka molnen, och vem gav förstånd åt järtecknen i luften?
37 Tko to mudro prebrojava oblake i tko nebeske izlijeva mjehove
Vem håller med sin vishet räkning på skyarna? Och himmelens läglar, vem häller ut dem,
38 dok se zemlja u tijesto ne zgusne i dok se grude njezine ne slijepe?
medan mullen smälter såsom malm och jordkokorna klibbas tillhopa?
39 Zar ćeš ti plijen uloviti lavici ili ćeš glad utažit' lavićima
Är det du som jagar upp rov åt lejoninnan och stillar de unga lejonens hunger,
40 na leglu svojem dok gladni čekaju i vrebaju na žrtvu iz zaklona?
när de trycka sig ned i sina kulor eller ligga på lur i snåret?
41 Tko hranu gavranovima pribavlja kad Bogu ptići njegovi cijuču i naokolo oblijeću bez hrane?
Vem är det som skaffar mat åt korpen, när hans ungar ropar till Gud, där de sväva omkring utan föda?
