Job 28
1 “Da, srebro ima svoja nalazišta, a zlato mjesta gdje se pročišćava.
Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;
2 Ruda željezna iz zemlje se vadi, a iz rudače rastaljene bakar.
järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.
3 Ljudi tami postavljaju granice i kopaju do najvećih dubina za kamenom u mraku zakopanim.
Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,
4 Čeljad iz tuđine rovove dube do kojih ljudska ne dopire noga, visi njišuć' se, daleko od ljudi.
Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
5 Krilo zemlje iz kojeg kruh nam niče kao od vatre sve je razrovano.
Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.
6 Stijene njene safira su skrovišta, prašina zlatna krije se u njima.
Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.
7 Tih putova ne znaju grabljivice, jastrebovo ih oko ne opaža.
Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;
8 Zvijeri divlje njima nisu kročile niti je kada lav njima prošao.
den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.
9 Ali na kamen diže čovjek ruku te iz korijena prevraća planine.
Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
10 U kamenu prokopava prolaze, oko mu sve dragocjeno opaža.
In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.
11 Žilama vode on tok zaustavlja; stvari skrivene nosi na vidjelo.
Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
12 Ali otkuda nam Mudrost dolazi? Na kojemu mjestu Razum prebiva?
Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?
13 Čovjek njezina ne poznaje puta, u zemlji živih nisu je otkrili.
Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.
14 Bezdan govori: 'U meni je nema!' a more: 'Ne nalazi se kod mene!'
Djupet säger: »Hon är icke här», och havet säger: »Hos mig är hon icke.»
15 Zlatom se čistim kupiti ne može, ni cijenu njenu srebrom odmjeriti;
Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.
16 ne mjeri se ona zlatom ofirskim, ni oniksom skupim pa ni safirom.
Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.
17 Sa zlatom, staklom ne poređuje se, nit' se daje za sud od suha zlata.
Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
18 Čemu spominjat' prozirac, koralje, bolje je steći Mudrost no biserje.
Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.
19 Što je prema njoj topaz etiopski? Ni čistim zlatom ne procjenjuje se.
Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.
20 Ali otkuda nam Mudrost dolazi? Na kojemu mjestu Razum prebiva?
Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?
21 Sakrivena je očima svih živih; ona izmiče pticama nebeskim.
Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;
22 Propast paklena i Smrt izjavljuju: 'Za slavu njenu mi smo samo čuli.' (questioned)
avgrunden och döden giva till känna; »Blott hörsägner om henne förnummo våra öron.»
23 Jedino je Bog put njen proniknuo, on jedini znade gdje se nalazi.
Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.
24 Jer pogledom granice zemlje hvata i opaža sve pod svodom nebeskim.
Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.
25 Kad htjede vjetru odredit težinu i mjerilom svu vodu izmjeriti,
När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,
26 kad je zakone daždu nametnuo i oblacima gromovnim putove,
när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,
27 tad ju je vidio te izmjerio, učvrstio i do dna ispitao.
då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
28 A potom je rekao čovjeku: Strah Gospodnji - eto što je mudrost; 'Zla se kloni' - to ti je razumnost.”
Och till människorna sade han så: »Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd.»
