Job 28
1 “Da, srebro ima svoja nalazišta, a zlato mjesta gdje se pročišćava.
Silfret hafver sin gång, och guldet sitt rum, der det verkas.
2 Ruda željezna iz zemlje se vadi, a iz rudače rastaljene bakar.
Jern tager man utaf jordene, och utaf stenar smälter man koppar.
3 Ljudi tami postavljaju granice i kopaju do najvećih dubina za kamenom u mraku zakopanim.
På mörkret varder ju en tid ände, och finner ju någor på sistone det fördolda.
4 Čeljad iz tuđine rovove dube do kojih ljudska ne dopire noga, visi njišuć' se, daleko od ljudi.
Det springer ut en sådana bäck, att de, som bo deromkring, icke kunna gå deröfver till fots; han varder menniskomen allt för djup, och flyter sin kos.
5 Krilo zemlje iz kojeg kruh nam niče kao od vatre sve je razrovano.
Man får ock eld nedan utu jordene; der dock ofvantill bröd växer.
6 Stijene njene safira su skrovišta, prašina zlatna krije se u njima.
Man finner saphir på somlig rum, och jordklimpar, der guld är uti.
7 Tih putova ne znaju grabljivice, jastrebovo ih oko ne opaža.
Den stigen hafver ingen fogel kunnat, och intet gamsöga sett;
8 Zvijeri divlje njima nisu kročile niti je kada lav njima prošao.
De stolta barn hafva icke trampat honom, och intet lejon gångit deruppå.
9 Ali na kamen diže čovjek ruku te iz korijena prevraća planine.
Bär man också handena på stenen, och grafver bergen omkull.
10 U kamenu prokopava prolaze, oko mu sve dragocjeno opaža.
Man grafver bäcker utu hällebergen, och allt det kosteligit är, ser ögat.
11 Žilama vode on tok zaustavlja; stvari skrivene nosi na vidjelo.
Man förtager strömmom vattnet, och hafver fram i ljuset det derutinnan fördoldt är.
12 Ali otkuda nam Mudrost dolazi? Na kojemu mjestu Razum prebiva?
Huru vill man nu vishet finna, och hvar är rummet till förståndighet?
13 Čovjek njezina ne poznaje puta, u zemlji živih nisu je otkrili.
Ingen vet hvar hon ligger; och varder icke funnen i de lefvandes lande.
14 Bezdan govori: 'U meni je nema!' a more: 'Ne nalazi se kod mene!'
Afgrundet säger: Hon är icke i mig; och hafvet säger: När mig är hon icke.
15 Zlatom se čistim kupiti ne može, ni cijenu njenu srebrom odmjeriti;
Man kan icke gifva der penningar före, ej heller silfver uppväga, till att betala henne med.
16 ne mjeri se ona zlatom ofirskim, ni oniksom skupim pa ni safirom.
Hon räknas icke vid Ophiriskt guld, eller vid kostelig onich och saphir;
17 Sa zlatom, staklom ne poređuje se, nit' se daje za sud od suha zlata.
Guld och diamant kan icke liknas dervid, ej heller kan hon tillbytas för gyldene klenodier.
18 Čemu spominjat' prozirac, koralje, bolje je steći Mudrost no biserje.
Ramoth och Gabis aktar man intet; hon är högre aktad än perlor.
19 Što je prema njoj topaz etiopski? Ni čistim zlatom ne procjenjuje se.
Topats af Ethiopien varder icke lika skattad emot henne, och det renaste guld gäller icke deremot.
20 Ali otkuda nam Mudrost dolazi? Na kojemu mjestu Razum prebiva?
Hvadan kommer då visheten? Och hvar är rummet till förståndigheten?
21 Sakrivena je očima svih živih; ona izmiče pticama nebeskim.
Hon är fördold för allas lefvandes ögon, och öfverskyld för foglarna under himmelen.
22 Propast paklena i Smrt izjavljuju: 'Za slavu njenu mi smo samo čuli.' (questioned)
Fördömelsen och döden säga: Vi hafve med vår öron hört hennes rykte.
23 Jedino je Bog put njen proniknuo, on jedini znade gdje se nalazi.
Gud vet vägen dertill, och känner hennes rum.
24 Jer pogledom granice zemlje hvata i opaža sve pod svodom nebeskim.
Förty han ser jordenes ända, och skådar allt det under himmelen är;
25 Kad htjede vjetru odredit težinu i mjerilom svu vodu izmjeriti,
Så att han gifver vädrena sina vigt, och vattnena sitt matt.
26 kad je zakone daždu nametnuo i oblacima gromovnim putove,
Då han satte regnena ett mål före, och tordönenom och ljungeldenom sin väg,
27 tad ju je vidio te izmjerio, učvrstio i do dna ispitao.
Då såg han henne, och räknade henne; tillredde henne, och fann henne;
28 A potom je rekao čovjeku: Strah Gospodnji - eto što je mudrost; 'Zla se kloni' - to ti je razumnost.”
Och sade till menniskona: Si, Herrans fruktan är vishet; och fly det onda är förståndighet.
