Job 20
1 Sofar iz Naamata progovori tad i reče:
Då svarade Zophar af Naema, och sade:
2 “Misli me tjeraju da ti odgovorim, i zato u meni vri to uzbuđenje
Deruppå måste jag svara, och kan icke bida;
3 dok slušam ukore koji me sramote, al' odgovor mudar um će moj već naći.
Och vill gerna höra, ho mig det straffa och lasta skall; ty mins förstånds ande skall svara för mig.
4 Zar tebi nije od davnine poznato, otkad je čovjek na zemlju stavljen bio,
Vetst du icke, att alltid så tillgånget är, ifrå den tiden menniskorna på jordene varit hafva;
5 da je kratka vijeka radost opakoga, da kao tren prođe sreća bezbožnička.
Att de ogudaktigas berömmelse står icke länge, och skrymtares glädje varar ett ögnablick?
6 Pa ako stasom i do neba naraste, ako mu se glava dotakne oblaka,
Om hans höjd än räckte upp i himmelen, och hans hufvud komme intill skyn,
7 poput utvare on zauvijek nestaje; koji ga vidješe kažu: 'Gdje je sad on?'
Så måste han dock på sistone förgås såsom träck; så att de, som se uppå honom, skola säga: Hvar är han?
8 Kao san bez traga on se rasplinjuje, nestaje ga kao priviđenja noćnog.
Såsom en dröm förgår, så skall han ej heller funnen varda; och såsom en syn, den om nattena försvinner.
9 Nijedno ga oko više gledat neće, niti će ga mjesto njegovo vidjeti
Det öga, som honom sett hafver, det ser honom intet mer; och hans rum skall icke mer se honom.
10 Njegovu će djecu gonit' siromasi: rukama će svojim vraćati oteto.
Hans barn skola tigga gå, och hans hand skall gifva honom vedermödo till löna.
11 Kosti su njegove bujale mladošću; gle, zajedno s njome pokošen je sada.
Hans ben skola umgälla hans ungdoms synder; och skola lägga sig i jordene med honom.
12 Zlo bijaše slatko njegovim ustima te ga je pod svojim jezikom skrivao;
Om än ondskan smakar honom väl uti hans mun, skall hon dock fela honom på hans tungo.
13 sladio se pazeć' da ga ne proguta i pod nepcem svojim zadržavao ga.
Hon skall varda förhållen, och icke tillåten; och skall varda honom förtagen i hans hals.
14 Ali hrana ta mu trune u utrobi, otrovom zmijskim u crijevima postaje.
Hans mat skall förvända sig i hans buk uti ormagalla.
15 Blago progutano mora izbljuvati. Bog će ga istjerat' njemu iz utrobe.
De ägodelar, som han uppsvulgit hafver, måste han åter utspy; och Gud skall drifva dem utu hans buk.
16 Iz zmijine glave otrov je sisao: sada umire od jezika gujina.
Han skall suga huggormagalla, och ormatunga skall dräpa honom.
17 Potoke ulja on gledat' više neće, ni vidjet' gdje rijekom med i mlijeko teku.
Han skall icke få se de strömmar eller vattubäckar, som med hannog och smör flyta.
18 Vratit će dobitak ne okusivši ga, neće uživat' u plodu trgovine.
Han skall arbeta, och intet nyttjat; och hans ägodelar skola varda annars mans, så att han icke skall hafva hugnad utaf dem.
19 Jer je sirotinju gnjeo i tlačio, otimao kuće koje ne sazida,
Förty han hafver undertryckt och förlåtit den fattiga; han hafver rifvit till sig hus, de han intet byggt hafver;
20 jer ne bješe kraja požudi njegovoj, njegova ga blaga neće izbaviti.
Ty hans buk kunde icke full varda; och skall icke igenom sina kosteliga ägodelar undkomma.
21 Jer mu proždrljivost ništa ne poštedi, ni sreća njegova dugo trajat neće.
Af hans mat skall intet qvart vara; derföre skola hans goda dagar intet varaktige blifva.
22 Sred izobilja u škripcu će se naći, svom će snagom na nj se oboriti bijeda.
Om han än öfverflödar, och hafver nog, skall honom dock likväl ångest ske; alla händers möda skall öfver honom komma.
23 I dok hranom bude trbuh svoj punio, Bog će na nj pustiti jarost svoga gnjeva, sasut' dažd strelica na meso njegovo.
Hans buk skall honom en gång full varda; och han skall sända sina vredes grymhet öfver honom; han skall öfver honom regna låta sina strid.
24 Ako i izmakne gvozdenom oružju, luk će mjedeni njega prostrijeliti.
Han skall fly för jernharnesk, och kopparbågen skall förjaga honom.
25 Strijelu bi izvuk'o, al' mu probi leđa, a šiljak blistavi viri mu iz žuči. Kamo god krenuo, strepnje ga vrebaju,
Ett draget svärd skall gå igenom honom, och svärds blänkande, som honom skall bittert varda, skall med förskräckelse gå öfver honom.
26 na njega tmine sve tajom očekuju. Vatra ga ništi, ni od kog zapaljena, i proždire sve pod njegovim šatorom.
Intet mörker är, som honom skyla må; en eld skall förtära honom, den intet uppblåst är; och den som qvar blifver i hans hyddo, honom skall illa gå.
27 Gle, nebo krivicu njegovu otkriva i čitava zemlja na njega se diže.
Himmelen skall uppenbara hans ondsko, och jorden skall sätta sig upp emot honom.
28 Njegovu će kuću raznijeti poplava, otplaviti je u dan Božje jarosti.
Hans säd i hans huse skall bortförd varda, förspilld uti hans vredes dag.
29 Takvu sudbinu Bog priprema zlikovcu i takvu baštinu on mu dosuđuje.”
Detta är en ogudaktigs menniskos lön när Gudi, och hans ords arf när Gudi.
